Vi som försöker bli gravida med första barnet
Hej allihopa! Idag är det exakt 1 år sedan jag slutade med mina piller, utan minsta plus. Är så fruktansvärt ledsen, besviken, frustrerad och bröt ihop igår när jag kom på att det var 1 år idag. Jag känner att jag sviker min sambo, känner mig mindre kvinnlig då jag inte blir gravid. Jag vet att det kanske är dumt tänkt och att det kanske inte är nått fel på oss men ändå så känner jag mig heeeelt värdelös vissa dagar.. har sån tur att jag har världens bästa sambo som genast förstod att jag var deppig igår och fixade god mat, öl och startade vårat spabad och bara myste ensamma <3 vi har haft ett väldigt jobbigt 2018 med många dödsfall både i familjen och bland vänner så nu önskar jag att 2019 blir ett fantastiskt år istället! En positiv sak som jag längtar efter är att jag ska bli faster igen i maj till en liten kille! Önskar såå att jag kunde få barn samma år så kusinerna kan växa upp tillsammans :D vi får kämpa vidare med denna barnlängtan så håll alla tummarna för oss! Kram på er alla <3