kenopeno skrev 2018-04-11 23:25:42 följande:
Jag förstår så väl din frustration. En valp är alltid tålamodskrävande till tusen. Det du upplever med henne, är fullständigt normalt för en 4-månaders valp.
En valp i den åldern kan verka helt vild och fullständigt korkad, när dessa vilda stunderna visar sig.
Men var bara lugn i vetskapen, att detta kommer förändras och lugna ner sig. En dag kommer du titta på din hund, när hon blivit vuxnare, och se en helt annan hund och bara ha minnen kvar av ?de galna stunderna?
Så försök att vila i den vetskapen, när dessa stunder visar sig.
En underbar sak med dessa små vildingar är, att de visar oss vad vi behöver jobba med, hos oss själva. Försök fokusera på det. Vänd blicken inåt och säg till dig själv:
?Denna lilla valp har visat mig att jag behöver träna mitt tålamod? Vilken gåva att få en spegel och vän, som ärligt visar mig det.
Vad kan jag göra för att förbättra mitt tålamod??
Detta arbete kommer göra att du vänder ditt fokus till att göra något positivt, istället för att du enbart fokuserar allt på henne och hur jobbig hon är. Och det kommer stärka din självkänsla med. Och det kommer förstärka ert band till varandra.
Till exempel:
Hon får bus o glädjefnatt när du sätter dig ner. Biter hon dig i tår o fötter, lyft upp dem under dig så hon inte kommer åt.
Ha en trasa i din hand och håll den så hon kan bita i den, om hon försöker komma åt dig eller bita i stolen.
Och andas lugnt. Fråga dig själv, ?hur känner jag mig just nu?? ?Är det verkligen så illa när hon blir lite valpgalen just nu?? ?Kan jag bara sitta här och ta det lugnt, och se denna stund som mitt tillfälle att träna och känna på mitt tålamod??
?Och om jag trots det känner att tålamodet är på väg att gå förlorat, vad kan jag göra då? Lämna rummet, stänga dörren och ge mig själv tid att hitta tålamodet igen kanske?
?Och börjar hon skälla och gnälla, för att jag stängt dörren en stund, så kan jag ju sätta på mig hörlurar och lyssna på en bra låt...allt för att hjälpa mig själv att hitta balans och tålamod igen?
Jag lovar dig att det inte kommer ta lång tid för dig, att göra stora framsteg med ditt tålamod. Och då slipper du känna skuldkänslor för att du lät din frustration gå ut över valpen. Samtidigt så kommer detta ge dig och din valp, en jättefin grund och kontakt inför framtiden. :)
Nästan alla valpar har dessa perioder. Det tillhör den åldern och är helt normalt. Att träna bort detta när hon enbart är 4 månader, är att ställa för höga krav....på dig. Och leder enbart till ökad stress och förlorat tålamod. Så bara ta det lugnt och fokusera på den gåvan hon faktiskt ger och visar dig just nu. Och lägg ditt fokus på att arbeta med det, så ska du få se vilka stora vinster du och din lilla valp kommer få. :)
Och fortsätt ni er kundkurs och träning med lydnaden. Försök se denna som en rolig aktivitet som ni har tillsammans. En rolig aktivitet, i vilken du inte sätter för höga krav på dig själv eller henne.
Detta arbete, som jag beskrivit för dig häröver, kommer leda till att du kommer få många lyckliga år tillsammans med din fyrbenta vän.
Vilket jag önskar er :)
Tack för ditt fina svar, känner mig redan lite starkare bara av att läsa! Nästa gång det händer ska jag försöka ta det lugnare. För det har liksom blivit till att jag tänt till DIREKT hon gjort sitt första nafs, för att jag vetat att nu blir det dethär igen. Jag blir ledsen av att jag varit så arg mot henne och tagit i henne, men jag kan ju bara bli bättre? Kanske vi ändå kan bygga på en fin kontakt ifall jag slutar nu. Tack för att du pushar mig istället för att anklaga mig!
Vill berätta att sist detta hände och jag tillslut bara grät då lämnade jag hunden och stängde in mig i sovrummet och vips, 1 minut gick och hunden hade lagt sig och vilat vid dörren. Vad tror du det betyder? Varför lugnade hon ner sig först då jag lämnat henne? Känns som hon hatade en och då jag försvann så tyckte hon det var Nice, typ... eller vad tror du?
