• Marcellan

    IVF vid 38

    Behöver starta en tråd om att vara kring 40 och hoppas på IVF. Jag och min man började i år vilket är sent nog för min del, jag är 38 och min make 32. Känner en viss stress för att det verkar vara jag som har svårt att bli gravid medan maken har många pigga rörliga spermier. Försöker se det positiva i detta att det förhoppningavis kan "kompensera" mina svårigheter.

    Jag har försökt bli gravid med en tidigare partner för några år sedan men vi påbörjade aldrig IVF för att relationen var på upphällningen vid det laget (utredningen då visade inget).

    Vad ska man göra med stressen att tiden är emot en? Och ska man förbereda sig för att det kanske inte kommer gå? Jag velar lite om hur jag ska tänka för att orka. Hoppet är uthålligt men besvikelsen blir så tung när det inte går som förväntat.

    Vid första stimuleringen gick det ej att plocka ägg. Andra försöket fick de ut ett ägg som nu ligger på odling men som "inte såg bra ut" på dag 3. De ska se om det kanske kanske växer till sig över helgen. Båda gångerna hade jag fler ägg (3-8 st) vid ultraljud som jag inte förstår riktigt vart de tog vägen. Så nu finns en svag strimma av hopp och ganska mycket andra känslor som handlar om att detta inte verkar funka...

    Vill gärna höra andras erfarenheter och hur ni tänker!

  • Svar på tråden IVF vid 38
  • Marcellan
    Bli3ifamiljen skrev 2018-05-17 07:25:03 följande:

    Jag ska se först hur det går denna vända. Beräknad mens i morgon, testdag nästa fredag. Annars blir det nog en vända till i augusti. Sen får vi se om jag orkar mer. Två av mina vänner ska ha barn nu i början av sommaren. Jag har inte ens träffat de på ett halvår. Det påminner en bara om det man själv går igenom.


    Hej

    Känner verkligen igen det där med andras bäbisar. Missförstå mig inte, jag älskar barn. Jobbar med barn. Men släkt och vänners moderskap och graviditeter kan vara känsligt att hantera ibland känslomässigt. Inte barnen i sig, för min del. Det är föräldraskapet jag avundas kan man säga.

    Sprayandet går bra. Känner mig mer avslappnad denna gång på nåt sätt. Det får gå som det går. Är väl mer försiktigt positiv. Gick lite för långt med mina förväntningar sist. Fast det är ju svårt att inte göra.

    När det gäller själva sprayen mår jag faktiskt hyfast bra av den. Plus att sommaren precis anlänt här uppe, det ger ju också sitt.
  • Marcellan
    Solen2 skrev 2018-05-17 07:03:04 följande:

    Det är många som inte pratar om att de fått hjälp via ivf. Men sen när mal själv berättar vilken resa man går igenom så kommer det fram lite här och var att det är fler än man tror som gjort samma sak.

    Fantastiskt att det finns.

    Blev gravid på fjärde behandlingen ( dvs efter fyra äggplock och fyra insättningar) är nu i v27. Jag är 36år, fyller 37 om en månad.

    Efter utredningen gick vi den privata vägen medans vi väntade på vår tur i landstingskön just pga att tiden är emot en.


    Ja det är sant. Jag har faktiskt berättat både för jobb, vänner och familj. Fast det är tungt när det inte går som förväntat. Både att hantera själv och att måsta berätta för alla.

    Vi slapp köande. De tog emot inom nån månad i Umeå. Landstingsfinansierat. Vi har gjort 2 försök men de räknar de som ett hittills eftersom de inte kunde ta ut ägg första gången. Vi pratar om att fortsätta med egna medel om det inte går vägen. Dock nämnde läkaren att det kan vara så att man skulle rekommendera äggdonation i mitt fall. Men en gång till ville han att vi ska försöka. (Antar att vi har rätt att göra ett tredje försök också oavsett vad läkarna rekommenderar).

    När jag läser om andras försök undrar jag varför han låter så himla negativ. Ja oddsen är lite lägre för mig men omöjligt ska det väl inte vara. Hur uttrycker sig era läkare om chanserna att lyckas? Ni som inte varit gravida menar jag?
  • Marcellan
    Bli3ifamiljen skrev 2018-05-18 19:25:11 följande:

    Tack. Jag har tagit allt som det kommer, sen fungerar det inte så får vi ta det då. Vi har försökt få barn i 6,5år och frustrationen och hopplösheten har gått i vågor.

    Men just nu är jag bara väldigt glad. På ruvardag 11 så kunde jag inte hålla mig längre och testet visade ett svagt extrastreck, testdag först nästa fredag. Så nu hoppas jag bara den lilla vill stanna kvar. Det är första gången någonsin som jag är gravid.


    Oj det blir en lång vecka att vänta förstår jag! Hoppas för er!!! Vi som förhoppningsvis bara får vänta lite längre på att få vara gravida vet vilket otroligt mirakel det är :)
  • Marcellan
    Liten elak och intelligent skrev 2018-05-17 08:15:12 följande:

    Ja, jag hoppas det! Återförande på dag fem är planerat. Vilket blir lördag. Ja, det gjorde ont. Men hade bra hjälp av smärtstillande.

    Dock pratade man när jag fick så många äggblåsor och för högt östrogen att det skulle kunna bli aktuellt med totalfrys. För att undvika att driva på en överstimulering. Men nu verkade man ända planera för återföring på dag fem.

    Jag undrar hur svullen det är normalt att bli och hur ont det är normalt att ha efter äggplock? Hela magen ömmar och jag ser ut att vara i vecka 20 typ.....  Men mår inte illa. 


    Svullen är man väl en tid efter pga alla hormoner man sprutat i sig upplevde jag. Äggstockarna liksom guppade runt i magen om jag rörde mig för häftigt eller gick en rask promenad. Och var ömma av ingreppet också. Inte skarp smärta utan mer molvärk. Flera dagar efter äggplock. Jag fick ta det ganska så lugnt. Man får rådfråga hela tiden vad som är normalt tycker jag. Jag frågade och frågade.

    Lycka till imorgon, har hört att det ska vara ett enklare ingrepp!
  • vinterbebis12
    Bli3ifamiljen skrev 2018-05-18 19:25:11 följande:
    Tack. Jag har tagit allt som det kommer, sen fungerar det inte så får vi ta det då. Vi har försökt få barn i 6,5år och frustrationen och hopplösheten har gått i vågor.
    Men just nu är jag bara väldigt glad. På ruvardag 11 så kunde jag inte hålla mig längre och testet visade ett svagt extrastreck, testdag först nästa fredag. Så nu hoppas jag bara den lilla vill stanna kvar. Det är första gången någonsin som jag är gravid.

    Men åh fantastiska nyheter! Håller tummarna stenhårt för er. Kram
  • Bli3ifamiljen
    Marcellan skrev 2018-05-18 21:20:30 följande:
    Hej

    Känner verkligen igen det där med andras bäbisar. Missförstå mig inte, jag älskar barn. Jobbar med barn. Men släkt och vänners moderskap och graviditeter kan vara känsligt att hantera ibland känslomässigt. Inte barnen i sig, för min del. Det är föräldraskapet jag avundas kan man säga.

    Sprayandet går bra. Känner mig mer avslappnad denna gång på nåt sätt. Det får gå som det går. Är väl mer försiktigt positiv. Gick lite för långt med mina förväntningar sist. Fast det är ju svårt att inte göra.

    När det gäller själva sprayen mår jag faktiskt hyfast bra av den. Plus att sommaren precis anlänt här uppe, det ger ju också sitt.
    Nej, det är svårt att hålla nere förväntningarna. Man vill ju så gärna. Skönt att höra att du mår bra av sprayandet.
  • Bli3ifamiljen
    Marcellan skrev 2018-05-18 21:29:22 följande:
    Ja det är sant. Jag har faktiskt berättat både för jobb, vänner och familj. Fast det är tungt när det inte går som förväntat. Både att hantera själv och att måsta berätta för alla.

    Vi slapp köande. De tog emot inom nån månad i Umeå. Landstingsfinansierat. Vi har gjort 2 försök men de räknar de som ett hittills eftersom de inte kunde ta ut ägg första gången. Vi pratar om att fortsätta med egna medel om det inte går vägen. Dock nämnde läkaren att det kan vara så att man skulle rekommendera äggdonation i mitt fall. Men en gång till ville han att vi ska försöka. (Antar att vi har rätt att göra ett tredje försök också oavsett vad läkarna rekommenderar).

    När jag läser om andras försök undrar jag varför han låter så himla negativ. Ja oddsen är lite lägre för mig men omöjligt ska det väl inte vara. Hur uttrycker sig era läkare om chanserna att lyckas? Ni som inte varit gravida menar jag?
    En del får ett mycket bättre resultat med långa protokollet, så nu håller vi tummen att det är så för dig. Min ena läkare har bara sagt jag är svårstimulerad, men inget mer. En annan läkare sa att sannolikheten för att lyckas planar ut efter ett antal försök d.v.s. minskar för varje försök. Men den frågan får du ta senare, Nu får du ha fokus på denna omgång. Förhoppningsvis behöver du inte tänka på det något mer efter.
  • Liten elak och intelligent

    Blandade känslor efter dagens besök då återföring skulle ske. Fem  av sju befruktade ägg fortsatte utvecklas. Av dem blev två stycken helt optimala och verkligen toppenblastocyster. En skulle jag få tillbaka och en skulle frysas Tre av dem ska få till imorgon på sig för att se om de också är värda att frysa. 


    Men.....jag hade vätska i buken. Risk för överstimulering , ingen återföring och totalfrys. :-/ Det är på ett sätt jättebra att man inte riskerar min hälsa men ändå så snopet.....

  • Solen2
    Liten elak och intelligent skrev 2018-05-19 14:55:08 följande:

    Blandade känslor efter dagens besök då återföring skulle ske. Fem  av sju befruktade ägg fortsatte utvecklas. Av dem blev två stycken helt optimala och verkligen toppenblastocyster. En skulle jag få tillbaka och en skulle frysas Tre av dem ska få till imorgon på sig för att se om de också är värda att frysa. 

    Men.....jag hade vätska i buken. Risk för överstimulering , ingen återföring och totalfrys. :-/ Det är på ett sätt jättebra att man inte riskerar min hälsa men ändå så snopet.....


    Förstår att du är snopen men bra att de kollade ordentligt innan insättning. Man kan ju som sagt bli riktigt dålig vid överstimulering och ännu sämre om man gör återföring och ägget fäster.

    Håller alla tummar för att de klarar sig bra att frysa. Själv så fick jag ett till frysen på 3:e behandlingen men inga till frysen på behandling 1, 2 och 4. (Av 5-6st befruktade på varje behandling)
Svar på tråden IVF vid 38