Från cysta till totalt apokalyps

Långt inlägg! Nu är jag arg, ledsen och förvirrad. Fick akuta smärtor i magen i vintras och åkte in till KK där jag först fick beskedet utomkveds och total panik uppstod. De kikade igen och konstaterade trolig cysta på höger sida, misstänkt chokladcysta men inget mer än så. Vänster äggstock opåverkad. Cystan mätte runt 9x5 cm men jag fick åka hem och avvakta. I mars fick jag återigen otroliga smärtor och åkte in. Cystan satt kvar och var lika stor, inget annat misstänkt syntes, vänster äggstock såg återigen bra ut. Läkaren rekommenderade att cystan borde tas ut för att inte påverka en framtida graviditet.

Så var jag inne i måndags för att kika på cystan och diskutera operation. Min vanliga läkare tittade med vul och kunde se att cystan minskat något, hon såg även en rest av gulkropp på vänster äggstock som tydde på att ägglossning ägt rum. Vid operation skulle troligtvis även höger äggstock ryka, men det kändes ändå rimligt. Hon kallade in ytterligare en läkare för att titta, och denna läkare bara sänkte mig totalt. Hon sa att jag hade fullt med sammanväxningar p g a endometrios och att det inte fanns en chans att jag skulle kunna bli gravid, passagerna var enligt henne helt förstörda. Detta har ingen sagt någonting om på hela tiden, och då har fyra olika läkare undersökt mig. Jag fick ivf och nedreglering och fertilitetsutredning kastat på mig från ingenstans och visste knappt hur jag skulle ta till mig allt. Helt förstörd. Hur fan kan de ha missat att ens nämna detta för mig? Jag har ju ändå frågat hur äggledare sett ut varje gång jag varit inne, just för att jag vill veta om jag kan bli gravid.

Känner mig riktigt sänkt just nu. Min pojkvän och jag vill så gärna ha barn och är beredda att gå igenom utredning och allt för att det ska bli så. Men detta blev verkligen en kalldusch. Har aldrig haft besvär och blev gravid 2015 som dock slutade i missfall. Men kan det gå så fort? Från att kunna bli gravid till att vara full med ärrvävnad? Har måttlig mensvärk och inga symtom alls på endometrios, men har tydligen allvarlig endo enligt denna läkare. Någon annan som fått samma besked om som genomgått ivf som vill berätta lite?

Stort tack för ditt svar! Vilken resa ni har gjort, helt otroligt. Jag är 32 nu och min pojkvän 43, vi har inte försökt särskilt länge men båda vill väldigt gärna ha barn. Och ja, jag känner mig minst sagt förvirrad av alla motstridiga besked jag fått. Min läkare har kontaktat privata gyn för utredning, de ska få titta på mig och bedöma om cystan bör tas bort före ivf. Den är ju ganska stor. Min svägerska råkade ut för ett utomkveds och vid operation drogs hennes ägganlag med vilket ledde till att hon och min bror fick göra ivf med donerade ägg. Hon har också endometrios och har haft stora besvär.

Nu har jag fått provera utskrivet för att nedreglera och sedan blir det sprutor och äggplock om jag nu har några bra ägg. Är just nu helt övertygad om att jag aldrig kommer bli gravid. Har det senaste året fått så många diagnoser, har både hjärtfel och skolios och detta har ingen upptäckt tidigare. Känner att det är bara ena kallduschen efter den andra och det har gjort mig ganska nedstämd. Är beredd att kämpa vidare, men ibland känns det ganska kört. Förhoppningsvis får vi förtur till utredning så att det kommer igång, och det känns ändå skönt att vara under uppsikt. Blev bara lite för mycket just nu :(

Från cysta till totalt apokalyps

INNEHÅLL