Vad säger man?

Är det någon du lär känna som potentiell partner eller som vän? Ganska stor skillnad... 

Det är väl bara att släppa frågan och prata om något annat? Alla vill inte ha barn. Man kan ha utbyte av vänskap ändå.

Det är väl inget mer att säga om det, om det inte är någon som du vill ha ett förhållande med förstås för då kan det ju vara relevant att kolla av inställningen till barn lite mer.

Det är inte ovanligt att inte ha hunnit skaffa barn när man är under 30-35 heller, så det är ju inget att direkt höja på ögonbrynen över.

Jag tänkte mig i en begynnande bekanskap, tänk ny kollega eller liknande omständigheter. Menar inte att det är nån stor grej (eller nåt konstigt), tycker bara det är svårt att veta hur man fortsätter konversationen utan att det blir obekväm tystnad eller ?vilket fint väder vi fick!?. Men ett alternativ kan ju vara att inte ställa frågan alls utan låta det framgå med tiden, men när det kommer upp att jag har barn brukar det kännas konstigt att INTE fråga ?Du då, har du barn??.

Hen: ?Nej det har jag inte?

Jag ?Nej. Ok. .....?

?Skönt för dig, barn är jävligt jobbiga? / ?Vad tråkigt? / ?Nej alla vill ju inte ha eller kan få barn? känns som dåliga alternativ och ställa följdfrågor känns sällan rätt i det läget. Vet inte, det är väl kanske inte nån stor sak - är det bara jag som känner detta i såna situationer?

Varför sånt fokus på barn? En ny kollega finns det väl tusen saker att fråga utan att behöva bli privat?

Var jobbade du innan? Var bor du? Gillar du att spela tennis /springa maraton /något annat aktuellt? Vad gör du på fritiden?

Jag skulle nog låta bli att öht fråga i en sån situation. Om du nämner dina barn apropå någonting så är det ju upp till kollegan att lyfta ämnet vidare om hen är intresserad av att prata om det. Typ "Jaha, hur gamla är de? Jag har en treåring själv." eller liknande. Jag har nog aldrig ställt frågan "har du barn?" till någon rakt ut, just för att det är en så personlig fråga att det kan bli jobbig stämning. Sånt brukar man få veta ändå tids nog.