Anonym (Emot) skrev 2018-07-16 23:24:13 följande:
Ja det är ju kanon att du har den överenskommelsen med din familj. Dessvärre ser det inte ut så för alla. Och statistiken ljuger inte när den säger att kvinnors hälsa är sämre än mäns pga den högre belastningen.
Jag förstår att det kan ta emot att någon annan ska bestämma, vi vet ju vad som är bäst för oss här och nu och visst vore det bra om föräldrar självmant delade lika med att vara hemma med barnen så de för en bra anknytning till båda men det händer inte. Tyvärr. Inte hos de flesta familjer. Många kvinnor besöker sjukvården för att de inte klarar av livet.. det är tragiskt. Det går tyvärr inte sjukskriva sig från livet heller.
Om det är mer ekonomiskt tex att kvinnan är hemma, som det i många fall är. Så hamnar vi i en annan aspekt. Vad får barnen se? Barnen ser att mamman tar hand om barn, hem och allt de där. Barnen kommer att växa upp i den tron att mamman ?gör allt? (det finns såklart undantag men mycket från stereotypiska 50 talet hänger dock kvar). Och när det är deras tur, ser det ut på samma sätt. Utan att mannen tar sin del av ansvaret. Obs! Det är inte så för ALLA! Men för väldigt många!
Vore det inte bra att bryta den spiralen? Inte till dig som enskild individ men för i samhället i stort? Pappan ska väl inte få applåder för att han hänger tvätt och är ?barnvakt? åt sina egna ungar? Det ska va lika självklart för mannen som för kvinnan. Men det är så otroligt långt bort! Men, det kanske kan hjälpas lite på vägen att dela just på föräldraledigheten.
Jag vill inte att mina barn ska växa upp på det sättet som jag gjorde, men en slutkörd mamma som tar allt ansvar i hemmet medans hon knegar hela dagarna för en mellanklass lön. Och pappan vet knappt hur man sätter på tvättmaskinen. Min son ska inte bli curlad utan lära sig att göra saker själv precis som sin syster (flickor har en högre tendens att vara ?duktig? och får lära sig snabbare än pojkar att klara sig själv, men då blir det ett litet sido spår) samt se sin egen pappa också göra saker hemma, att det inte hela tiden är ?mamma mamma mamma?. Att den dagen min son blir pappa vill vara hemma med sina ungar, vill ta ansvar för hemmet och att min dotter ser sitt eget värde att inte arbeta gratis med hushållsarbete.
Men såklart. Fixar man det galant själv så är ju det hur bra som helst. Men för oss som delar på ledigheten, självmant. Vi blir också utan jämtställdhetsbonusen, om SD får välja.
"
Jag förstår att det kan ta emot att någon annan ska bestämma"
ja, vi har ju demokrati av en anledning, man blir också myndig vid 18.
"
och visst vore det bra om föräldrar självmant delade lika med att vara hemma med barnen så de för en bra anknytning till båda men det händer inte."
Så politiker ska gå in och bestämma?
Måste verkligen båda föräldrarna ha 50/50 tid med barnet för att det ska bli en bra anknytning? Det funkar inte riktigt så i prakten.
Det är snarare så att om båda föräldrarna jobbar 100% från det att barnet är 2-3 så är det en pedagog som får ta över en del av anknytningen och sysselsätta barnet med olika aktiviteter 5 dar i veckan medan både föräldrarna och barnet ofta är för trött på kvällen för att göra något öht med varandra.
Industrialiseringen av samhället innebar avvecklingen av bondesamhället (som jag växte upp med), det innebär att kvinnorna som hade sitt "kvinnogöra" med varandra, ofta med mamma & farmor/mormor ändå hade sin identitet och unga tjejer lärde sig en hel del av andra äldre kvinnor med livserfarenhet har tappat en hel del av det bra och den identitet som de könsrollerna ändå hade med sig.
Nu försöker kvinnorna anpassa efter männen samtidigt som de bevarar en hel del av det gamla (vilket ofta är oundvikligt) och vill att männen ska anpassa sig efter dem, det är ett socialt experiment som vi inte riktigt har löst än och det blir en en nedåtgående spiral för många tills vi har gjort det.
Så kvinnor skaffar barn, jobbar 100% och tar hand om större delen av hushållet och resultatet av livet som de har valt blir att
många kvinnor besöker sjukvården för att de inte klarar av livet.. ja det är tragiskt, speciellt om det inte är något vi kan lära oss av och diskutera hur vi ska lösa det utan vill att regeringen ska lösa det åt oss eller införa genusdagis.
Det blir ett rejält överförmynderi där kvinnor inte anses kunna ta ansvar för sina egna liv och männen måste anpassa sig efter kvinnorna på kvinnornas villkor.
Det blir en nedåtgående spiral.
Anonym (Emot) skrev 2018-07-16 23:34:47 följande:
Sååå det är OK att staten begränsar möjligheten till abort, en kvinnas val, hennes kropp, men inte föräldraförsäkringen? Hm. Hur tänkte du nu?
De finns personer som inte upptäcker graviditet förrän väldigt sent. Blödningar, oregelbunden mens, kanske inte ens har haft mens på länge, kanske är tonåringar som inte har fått regelbunden mens än, kanske tom äter p-piller. Och upptäcker att dem är gravid men sent. Alla väljer inte att skapa liv. Då ska det alltså ligga på socialstyrelsens beslut till en abort men inte kvinnan själv? Är det rimligt att byråkrati och lagar ska bestämma om en kvinna som inte vill behålla graviditeten ändå ska göra det?
Bör va sagt att det är en otroligt liten procent som gör abort efter vecka 12. Men jag tycker inte att vi ska tro att den möjligheten inte ska behövas. Och då utan myndigheternas inblandning.
Det är en moralfråga som du anser att de inte har rätt lösning på, har inte räknat med alla faktorer och då vill man bestämma själv utan myndigheternas inblandning.
