IVF sommar/höst 2018
Nu startar vi snart vår 5:e IVF-behandling.
Häng gärna på i tråden, så hjälps vi åt att stötta varandra!
-
-
Svar på tråden IVF sommar/höst 2018
-
Fattar känslan precis! Jag testade på ruvardag 9 och fick ett plus. Mitt livs första efter många behandlingar och återföringar. Den lyckan! Och sedan fallet när jag bara timmar efter testet började blöda. Jag blödde i fem dagar och led något oerhört av alla känslor av hopp, förtvivlan, lycka när testet fortfarande visade plus någon dag senare, förtvivlan när blödningen tilltog och sedan lycka igen osv. Alla känslor på en gång och i en enda röra omväxlande under dagarna. Jag kollar fortfarande pappret vid varje toabesök. Men jag förväntar mig inte längre att det ska vara något. Det har lagt sig, men inte helt. Jag är i vecka 10 nu. KramElcca skrev 2019-01-20 20:07:05 följande:
Grattis!! :)
Jag mår så dåligt just nu. Inte fysiskt utan psykiskt! Är livrädd att detta ska tas ifrån mig och vill helst inte ens tänka på det. Är rädd att jag börjar drömma mig bort och sen får jag missfall och allt man dröm om bara tas ifrån en! Trodde jag skulle vara överlycklig den dagen jag plussade med det är såååå blandande känslor och jag tror inte jag kan ta in det ännu. Och framför allt, koppla bort rädslorna.
-
Gick ur tråden efter första ivf i november då det inte blev nåt.
Fick mens i december men så nära deras stängning över jul så vi fick avvakta till januarimensen.
Grejen var att den aldrig kom utan ist ett plus på stickan!!! Är i chock men ändå nåt positivt att det kanske går ändå. Fortfarande tidigt men hoppas så!! -
Åh, vad härligt att höra! Stort grattis till plusset! :)tossaliten skrev 2019-01-21 04:14:23 följande:
Gick ur tråden efter första ivf i november då det inte blev nåt.
Fick mens i december men så nära deras stängning över jul så vi fick avvakta till januarimensen.
Grejen var att den aldrig kom utan ist ett plus på stickan!!! Är i chock men ändå nåt positivt att det kanske går ändå. Fortfarande tidigt men hoppas så!!
-
Jag beklagar verkligen att du har fått gå igenom dessa dagar av ren o skär skräck! Måste ha varit fruktansvärt för dig! Skönt att du har börjat kunna slappna av lite efter denna händelse och kanske njuta lite av att du faktiskt är gravid och att allt har sett bra ut vid ul! Önskar dig all lycka igenom din graviditet! <3Akira Öken skrev 2019-01-20 23:55:44 följande:
Fattar känslan precis! Jag testade på ruvardag 9 och fick ett plus. Mitt livs första efter många behandlingar och återföringar. Den lyckan! Och sedan fallet när jag bara timmar efter testet började blöda. Jag blödde i fem dagar och led något oerhört av alla känslor av hopp, förtvivlan, lycka när testet fortfarande visade plus någon dag senare, förtvivlan när blödningen tilltog och sedan lycka igen osv. Alla känslor på en gång och i en enda röra omväxlande under dagarna. Jag kollar fortfarande pappret vid varje toabesök. Men jag förväntar mig inte längre att det ska vara något. Det har lagt sig, men inte helt. Jag är i vecka 10 nu. Kram
-
Tack!Elcca skrev 2019-01-20 20:07:05 följande:
Grattis!! :)
Jag mår så dåligt just nu. Inte fysiskt utan psykiskt! Är livrädd att detta ska tas ifrån mig och vill helst inte ens tänka på det. Är rädd att jag börjar drömma mig bort och sen får jag missfall och allt man dröm om bara tas ifrån en! Trodde jag skulle vara överlycklig den dagen jag plussade med det är såååå blandande känslor och jag tror inte jag kan ta in det ännu. Och framför allt, koppla bort rädslorna.
Jag känner igen känslan. Har också oroat mig massor (och gör det än även om det har blivit lite bättre). Har nästan oroat mig mer än vad jag glatt mig åt graviditeten så här långt. Det har börjat ändras liten nu efter kub ultraljudet och när jag kommit in i andra trimestern.
Först oroade jag mig för att plusset inte skulle hålla i sig. Tog hur många test som helst för att försäkra mig om att det fortfarande var positivt. Sedan oroade jag mig för det tidigare UL. Tänk om det inte skulle vara något där? Eller om det var något där men inget hjärtslag? När jag sett hjärtslaget tänkte jag att jag skulle känna mig lite lugnare men inte det. Inför KUB ultraljudet blev jag jätteorolig igen. Tänk om hjärtat stannat? Tänkt om inte allt ser bra ut. Efter det ultraljudet har jag känt mig lite tryggare och lugnare men oroar mig fortfarande.
Dumt att oroa sig så mycket egentligen. Du kommer sannolikt att bli lika ledsen om något går fel oavsett om du oroat dig eller inte och tidigt i graviditeten är det ändå inget att göra om något skulle gå fel så egentligen borde man försöka slappna av och glädjas men det är lättare sagt än gjort. -
Grattis!! Vad roligt.tossaliten skrev 2019-01-21 04:14:23 följande:
Gick ur tråden efter första ivf i november då det inte blev nåt.
Fick mens i december men så nära deras stängning över jul så vi fick avvakta till januarimensen.
Grejen var att den aldrig kom utan ist ett plus på stickan!!! Är i chock men ändå nåt positivt att det kanske går ändå. Fortfarande tidigt men hoppas så!!
-
6 dagar kvar till BIM och känner mig jättekonstig. Kallsvettig, frusen, jätteont i brösten och lite molvärk. Dessutom nån form av ångest som är väldigt obehaglig. Blir man sånhär av lutinus?
-
Min cykel har kommit igång nu efter IVF i juni, under dom senaste två månaderna har jag känt av ägglossning rejält. Det gör så fruktansvärt ont. Är det fler som har fått så efter IVF behandling?
Jag kan inte minnas att jag har haft så förut, bara lite ont i en äggstock i nån timme och ömma bröst. Det känns som jag ska ha mens men det är det ju inte. Pos på ÄL test också. -
Det har varit samma för mig sen den ivfen jag gjorde i våras! Jag tog upp det med en av läkarna på mottagningen men hon sa att det inte fanns något sådant samband, men det är jättetydligt för mig! Har avtagit de senaste månaderna dock.My102 skrev 2019-01-22 14:27:19 följande:
Min cykel har kommit igång nu efter IVF i juni, under dom senaste två månaderna har jag känt av ägglossning rejält. Det gör så fruktansvärt ont. Är det fler som har fått så efter IVF behandling?
Jag kan inte minnas att jag har haft så förut, bara lite ont i en äggstock i nån timme och ömma bröst. Det känns som jag ska ha mens men det är det ju inte. Pos på ÄL test också.
-
Tack för dina ord! Man har lixom kämpat ihjäl sig för att komma hit och sen kan man inte vara glad för man är rädd att förlora det. Det känns så orättvist! Men jag försöker börja tänka positivt och att jag faktiskt inte kan göra någonting åt saken om det nu skulle gå åt helvete.Wishful skrev 2019-01-21 07:51:02 följande:
Tack!
Jag känner igen känslan. Har också oroat mig massor (och gör det än även om det har blivit lite bättre). Har nästan oroat mig mer än vad jag glatt mig åt graviditeten så här långt. Det har börjat ändras liten nu efter kub ultraljudet och när jag kommit in i andra trimestern.
Först oroade jag mig för att plusset inte skulle hålla i sig. Tog hur många test som helst för att försäkra mig om att det fortfarande var positivt. Sedan oroade jag mig för det tidigare UL. Tänk om det inte skulle vara något där? Eller om det var något där men inget hjärtslag? När jag sett hjärtslaget tänkte jag att jag skulle känna mig lite lugnare men inte det. Inför KUB ultraljudet blev jag jätteorolig igen. Tänk om hjärtat stannat? Tänkt om inte allt ser bra ut. Efter det ultraljudet har jag känt mig lite tryggare och lugnare men oroar mig fortfarande.
Dumt att oroa sig så mycket egentligen. Du kommer sannolikt att bli lika ledsen om något går fel oavsett om du oroat dig eller inte och tidigt i graviditeten är det ändå inget att göra om något skulle gå fel så egentligen borde man försöka slappna av och glädjas men det är lättare sagt än gjort.
