Trött, ledsen och behöver pepp!!
Hej alla hur går det?
Efter min PCOS diagnos började med letrozolen och på första kontrollen visade att inte ett dyft hänt och jag bara.. gick sönder kan man väl kalla det. Gav upp officiellt, tyckte inte det var kul eller spännande längre det här med barn.
I samma veva får vi svar från IVF-kliniken (efter bara två månaders väntan). Kände mig mycket kluven och googlade på att inte vara glad för IVF och det gjorde mig mycket lugnare. Vi var på infomöte och kom fram till att ge letrozolen någon chans innan IVF, för vill ju helst undvika hela proceduren.
Förra veckans kontroll på letro visade ett fint ägg på 18 mm!!!! "När som helst nu" sa dom. ÄL-testen har visat negativt sen dess. vissa verkar få ovitrelle i samband med letrozol men min läkare brukar inte skriva ut det. Blev så irriterad när jag för första gången på 2 år får ett ägg så vill de inte att jag tar en spruta som gör att ägget lossnar.
Är nu på dag 17 ( de sa att jag borde ha haft ÄL på dag 14) och fick just vad jag gissar på är en ÄL-flytning??? Var det sjukaste jag varit med om. Har någon av er sådana?
Så förhoppningsvis kanske det kommer en ägglossning ändå.
Alla andra får barn och jag får mens. Orkar inte med att alla jag känner som är yngre än mig har barn. Det är liksom fel i hela världsordningen och det gör att jag känner mig ännu mer utanför och okvinnlig.. "den där" på jobbet som inte har barn. Man känner sig som en loser fast jag såklart inte tycker det om andra som inte har barn. Men nu börjar det kännas som att såklart det är nåt folk råkar tänka en tanke kring. Att nån är över 30 och inte har barn, "de kanske inte kan eller vill". Man är som inte helt neutral som om man hade varit 25, då hade ingen reflekterat över barn när de träffade en.