IVF start i HÖST - vi som ska göra vår första IVF
Testa nu på morgonen (testdag imorgon) och det är negativt. Ush alltså det är så tufft att försöka samla ihop sig mentalt och inte krascha fullständigt.
Inlägg från: Annanathalia
|
-
-
Nä tyvärr inte men känns ok, börjar fundera på adoption. Nä men allvarligt, herre vad detta tar på ens känslor. Kommer åka till Athen och göra en genomkörare hos dem, de verkar så duktiga. Skam den som ger sig som vi sagt innan. Hoppas hoppas för din skulle nu!!Carinrebecca skrev 2018-12-13 19:42:44 följande:
Nej nej nej! Men ingen blödning än iaf? Kan ju vara att du är låghormonare och skulle behöva någon dag till. Håller tummarna för er, men jag vet hur tufft det är!
-
Bara 2, har 1 landstingeförsök kvar men tänker maximera chanserna :) städning av livmodern står på schemat.carola18 skrev 2018-12-14 14:46:43 följande:
Hur många försök har ni gjort i Sverige?
-
Välkommen! Ush och suck, det är tur att vi har varandra och kan hämta kraft ifrån det. Håller tummarna för att du får ett bra möte imorgon. Du får uppdatera oss sen!Sasso122 skrev 2018-12-17 20:50:12 följande:
Hallå!
Ny här men har följt den här tråden ett tag och kände att det kunde vara skönt att dela med mig av min historia med såna som går igenom samma sak
Är 38 år och min sambo är 42. Vi har kört IVF i snart ett år nu utan att bli gravid. Inget fel hittades på någon av oss under utredningen men det har framkommit när vi satte igång med IVF att min äggreserv verkar vara reducerad.
Våra två första behandlingar (jan-18 och april-18) fick avbrytas då jag inte svarade på hormonerna och endast fick ihop 2 respektive 1 ägg. Under andra behandlingen upptäcktes vad man först trodde var en polyp på livmoderslemhinnan så fick genomgå en hysteroskopi i juni där polypen togs bort.
Efter det så hade kliniken semester så fick inte starta nästa behandling förrän i augusti. Då med nya hormoner som jag svarade bättre på och fick fram 4 ägg vilket ledde till äggplock. 2 ägg befruktades och 1 av dem återfördes på dag 2 men jag började tyvärr blöda dagen innan TD. Det andra embryot klarade sig inte till nedfrysning.
Vårt andra försök (fjärde behandlingen) påbörjades i november där jag svarade ännu bättre på hormonerna och man plockade 6 ägg av vilka 5 befruktades. På grund av min reducerade äggreserv (och min höga ålder) återfördes 2 st 3-dagars embryon men återigen började jag blöda dagen innan TD den 4/12. Resterande 4 embryon klarade sig inte till nedfrysning.
Imorgon ska jag till kliniken för att gå igenom nästa behandling (som påbörjas i början av januari) och några nya mediciner.
Hoppas innerligt på att det är 3:e gången gillt för oss
Sorry för mitt långa inlägg...
-
Så ledsen för din skulle, super super tufft!! Förstår dig till fullo, man blir så brutalt överkörd. Var ledsen är mitt nedan (kassa) råd och ladda om sen när du får mer distans. Vi får peppa varandra till att orka på något sätt!LimeLime skrev 2018-12-18 21:04:28 följande:
Jag är tillbaka här igen. Plussade på första ivf-försöket. Såg ett hjärta picka i V8 och alla försäkrade oss att nu är risken för missfall super liten så vi vågade bli glada. Ultraljud i v12 visade dock att fostret slutat utvecklats. Så nu väntar jag på missfall. Är så himla ledsen. Trodde jag skulle vara gravid jul och nyår men istället väntar jag på missfall, är så himla ledsen fattar inte riktigt hur man ska orka ladda om.
-
Eller hur, nej den där totala känslan av maktlöshet, tomhet och ensamhet är svårt för andra att förstå! Sicken kamp vi går igenom!Sasso122 skrev 2018-12-18 22:08:44 följande:
Tack! :) Ja, verkligen skönt att det finns andra som går igenom samma sak att prata med. Det är omöjligt för en utomstående att riktigt förstå vilket helvete det är att gå igenom detta :(
Det gick bra idag och det lutar åt att vi ska testa det långa protokollet denna gången med start av nässpray på julafton, haha :)
Vart i processen är du? Har inte hängt med i denna tråd från början så har dålig koll :/
Vad skönt, så korta tidigare med andra ord? Skönt att komma igång igen i alla fall, blir tröstande på något sätt tyckte jag.
Har två barn sen innan med mitt x, min sambo har inga barn och vill såååå gärna få uppleva detta med honom men framförallt vill jag att han skall få ett eget barn. Fortfarande i chock så här två år senare att mitt kropp totalvägrar. Blev gravid först direkt men fick missfall i v.10 efter en mega influensa, kan ju varit annat vem vet. Efter det ingenting på nästan 2 år. Ingen aning varför det inte fungerar men misstänker endometrios. Blev gravid efter första ivf men missfall v.6, andra omgången fungerade inte och nu blir det paus för jul mm. -
12 och 8, var rätt ung när jag fick dem, är 35 idag. Om det är endometrios vilket jag och en specialist tror så var det här med att gå utan hormoner i två är när vi försökt bli gravida förödande då sjukdomen ?blommar ut?. Suck minst sagt...nypan78 skrev 2018-12-21 21:45:59 följande:
Åh vad jobbig sits. Hur gamla är de andra barnen? Det blir ju inte lättare med åldern heller. Min yngsta är 4 år och jag har nyss fylld 40, så det får bli inom 2 år annars är jag definitift för gammal...
-
Förstår det, har precis bestämt mig för att hoppa en cykel men sen kör vi igen. Skönt att du känner så, hoppas hoppas för din skull!Sasso122 skrev 2018-12-25 23:11:35 följande:
Ja, har kört det korta tidigare försök. Riktigt skönt att komma igång igen. Känner mig laddad och hoppfull igen :)
Så jobbigt att kroppen inte lyssnar på det man vill :( Har du blivit utredd för endometrios? Håller tummarna för att det blir tredje gången gillt för dig!! :)
Nja träffade en specialist för några veckor sedan och han höll med mig om att jag troligen har enda, enda sätter att bekräfta ärndock titthåls operation och för att göra det krävs det ju att vi håller upp med ivf en längre period vilket känns onödigt då ivf skall vara bästa sättet att bli gravid om man har endo. Dock bör man inte gå utan hormoner i onödan så vid pauser i ivf så får jag äta p-piller vilket ju känns underligt när man vill bli gravid.. men men typ! -
Oh noo! Hoppades verkligen på att det skulle gå! Men vet du vad, ni kör vi på vårt 3:de försök båda två! Vi får krascha och sen ladda om. Det skall gå, 2019 händer det.Carinrebecca skrev 2018-12-28 10:21:05 följande:
Testade precis negativt efter vårt andra försök. Jag var redan övertygad om att det inte hade tagit sig, men jag blev ändå så ledsen. Usch.
Nu får jag bara vänta på att mensen kommer igång på riktigt, och sen blir det IVF igen under 2019.
Är det någon som har testdag kvar innan året tar slut?
-
Hej :)Jackiebackie skrev 2018-12-31 11:05:04 följande:
Tack för svar! =)
Vet du möjligtvis var TMC ska ligga på för att vara "normalt"?
Jag är för övrigt extremt nervös för äggplocket, hatar verkligen när folk gräver i underlivet, och äggstocksspolningen gjorde väldigt ont (spänner mig vilket inte gör det bättre).
Vet du om det är stor chans att lyckas när det är manligt faktor? Eller är det samma chans oavsett "fel"?
Jag var också väldigt orolig över äggplock då man läst en hel del om det och att deg skall göra extremt ont. Nu är även detta såklart väldigt individuellt men jag tyckte verkligen inte det var någon fara alls för mig gjorde spolning av äggledarna mycket mer ont. Försök vara så avslappnad som möjligt för det kommer hjälpa dig. Du kommer lösa det galant! -
Stort stort grattis! Det är så peppande för varje person som äntligen får sitt +Camii80 skrev 2019-01-05 16:39:21 följande:
Hej alla,
Då var det testdag idag och vi fick det, vi trott i några dagar nu, bekräftat - ett litet + :)
En fantastisk början på 2019 och lyckan är stor här hemma just nu. Det är en lång bit kvar innan man kan slappna av helt men just nu tar vi en dag i taget.
Till alla er som kämpar där ute - Lycka till. Snart är det eran tur!
-
Förstår dig till 200% och jag tycker inte du skall ha dåligt samvete. Den situationen vi sitter i kräver så mycket energi och så mycket bita ihop så det finns gränser. Visa dagar kan jag bli så fruktansvärt trött på alla magar och barnvagnar så jag finner inga ord. Det verkar som att alla alla bara har sex någon gång och så blir det. Helt galet! Och som du skriver, dessa konstanta frågor kring barn, skall du inte skaffa fler barn, din sambo som inte har, jag funderar på ett till osv osv. Som om det är givet och går att välja lite när man känner för det. Herre alltså, då blir det ett stelt leende och snabbt in på andra ämnen. Det vi går igenom gör förhoppningsvis att vi alla blir extremt ödmjuka och starka som personer, försöker trösta mig med det när det blir tufft. Men hjälp vad jag börjar bli trött på detta och att orka!Carinrebecca skrev 2019-01-06 13:12:03 följande:
Behöver er stöttning nu. Sitter hemma med så dåligt samvete, i höstas fick jag veta att en av mina barndomsvänner är gravid. Vi har inte haft så bra kontakt de senaste åren men hittat tillbaka till varandra nu på sistone vilket känns jätteroligt. Jag är jätteglad för henne och hennes sambos skull, men också så avundsjuk! De blev gravida direkt och för oss är det bara en kamp. Idag är hennes babyshower, och jag är kvar hemma. Jag mäktade bara inte med att åka, träffa en massa bebisar och få frågor om jag har någon pojkvän och hur länge vi har varit tillsammans och om vi har några barn. För varje gång jag svarar att vi har varit tillsammans i 8 år och inte har några barn så är standardsvaren att då är det väl på tiden, då är det väl er tur nu, nu blir du väl sugen på att skaffa en liten så att era barn kan leka tillsammans. Jag känner mig så värdelös som stannade kvar hemma och inte kunde åka iväg och fira min vän och hennes bebis, usch.
Så all stryka till dig och ge dig inte själv slängar av dåligt samvete också, det behövs inte utöver alla annat :) -
Åh vad glad jag blir för att läsa detta, känner samma livrädda känsla men samma här!!Carinrebecca skrev 2019-04-13 09:35:27 följande:
Totalt livrädd för att skriva det här, men vi har precis plussat! Jag är gravid!
-
Helt ärligt helt livrädd, vågar inte investera några känslor men man gör ju det ändå. Väntar på missfall vilket är en hemsk känsla men är samtidigt så glad att vi faktiskt blev gravida naturligt efter 2 år. Så galet. Hur mår du?Carinrebecca skrev 2019-04-13 16:39:57 följande:
Va har ni? Åh vad fantastiskt att läsa. Hur mår du med allt?
-
Helt ärligt helt livrädd, vågar inte investera några känslor men man gör ju det ändå. Väntar på missfall vilket är en hemsk känsla men är samtidigt så glad att vi faktiskt blev gravida naturligt efter 2 år. Så galet. Hur mår du?Carinrebecca skrev 2019-04-13 16:39:57 följande:
Va har ni? Åh vad fantastiskt att läsa. Hur mår du med allt?