Hjälp mig!!!

TS, det låter som att du har varit otroligt förstående och stöttande. Men det låter också som att det sker på bekostnad av ditt eget mående.

När det gäller din mans sexweekend, hade du överhuvudtaget ens övervägt att säga ja till en sån sak om det gällde att han ville testa att ha sex med andra kvinnor än dig? Om svaret på den frågan är nej så finns det ingen anledning för dig att gå med på att han har sex med män.

Jag tänker att han får ha precis vilken läggning han vill och han får utforska hur mycket han vill, men inte om han lever i en monogam relation. Han behöver helt enkelt välja vad som är viktigast för honom, att leva med dig eller att ha sex med andra än dig.

Det är fint att ni har så bra kommunikation att han ens vågat ta upp detta med dig! All cred till er båda.

Det är ingen lätt resa, absolut inte. Ni kommer att behöva fortsätta prata, prata, prata. Om alla känslor, bra som jobbiga.

Vad är du rädd för? Att han ska lämna dig? Kan han på något sätt fortsätta berätta hur mycket han älskar dig? Kan ni ge varandra stunder då ni bekräftar varandra och era känslor för varandra?

Han är nog just nu i ett rus över det nya, det han drömt om säkert i lång tid. Det ruset kommer att lägga sig! Kan ni tillsammans ta er genom den så är jag tämligen säker på att ni kan få en fin framtid.

Jag är osäker på stödgrupper, men funderar på om tex RFSL skulle kunna hjälpa dig, de kanske vet om någon grupp där du kan få stöd?

Oj så mycket respons, tack!!! Fortsätt gärna med era tankar.

Klart jag önskar att allt detta inte fanns, jag skulle ljuga annars. Ibland känns det ok och ibland mindre ok. Känns som det är olika steg, det första var själva vetskapen och klädseln. Sedan fantasin om att ha sex med en annan man och nu är vi framme vid att fantasin blir verklighet. Jag både vill och inte vill att vi ska igenom detta steget. Känns väldigt avgörande för mig. Vill poängtera att det hade varit mycket värre om han velat vara med en annan kvinna. Jag kan ju inte konkurrera med vad en man kan erbjuda ok det är ok. Känsligare är ju biten att någon annan ska ta på min man och att han ska kyssa mm med en annan människa. Jag är rädd att han kanske utvecklar en relation likt vår med någon man. Kanske att han lämnar mig om han kommer på att det är en man han vill leva med. Vi har pratat om detta och han säger att han inte vill ha ett förhållande med en annan man. Han vill ha och vara med mig. Vår kärlek och relation är vår och speciell. Men det är svårt att förlita sig på tycker jag eftersom han aldrig varit med en man. Sedan är det avsaknaden av kontroll när det gäller att han skyddar sig. Vet hur lätt det är i stundens hetta hoppa över att skydda sig. Även om han lovat att skydda sig och även skrivit det i sin annons så är jag ändå rädd. Sedan är det min egen reaktion och känslor under och efter helgen. Jag har liksom levt i ett vakuum för jag vet inte hur jag känner för honom och om jag kan acceptera detta i ett förhållande. Jag kan inte döma innan jag upplevt. Jag tror inte att man kan ägaren annan människa och kärlek är att släppa den andre fri. Men det är som ni skriver, inte till vilket pris som helst för lider, det gör jag.

Tack för det kloka du skriver. Vi pratar jättemycket och även om mina rädslor. Han förklarar att det är mig han vill ha ett förhållande med. Mig han älskar osv. Att det han ska göra nu inte går att jämföra med det vi har. Han håller om mig mer på nätterna osv Men hur kan han veta när han aldrig provat?

Absolut är han inne i ett rus. Ungefär som när man hittar en ny hobby. Det är mycket spänning och glädje för honom, en lättnad att ha kommit ut inför mig. Samtidigt plågas han av hur hans behov påverkar mig. Antingen går vi mer stärkta ur detta eller. Är det spiken i kistan.

Jag tycker inte alls det låter som att du är särskilt okej med hela den här utvecklingen och det är inget du behöver vara heller. Det är en sak om han vill klä sig ibland som en kvinna hemma eller kanske prova att bli tagen med strap on av dig, dvs att han skulle kunna vara mer öppen med den här biten men fortfarande inom ramarna av ert förhållande och utforska tillsammans med dig. Känns det inte bra att han ska vara med en annan man tycker jag du ska ta upp det med honom. Det är dig han valt att leva med trots allt.

Vad fint att ni pratar. Hoppas ni båda kan höra det ni säger. Han säger att han älskar dig, kan du verkligen höra det? Behöver du ytterligare bevis på hans kärlek, och kan du i så fall förmedla dina behov i den frågan? Jag förstår att det kanske är lättare att svara på det efter hans äventyr.

Alla relationer har sina kompromisser, frågan är hur långt man kan och orkar även när man älskar? Sånt är svårt att veta, och svaret kommer kanske inte förrän en bit in i detta nya.

Och är det ett misslyckande om det visar sig att det inte fungerar? Inga relationer är säkra, vi kan bara påverka hur vi hanterar förändringarna.

Jag har levt i ett långt monogamt äktenskap som sprack pga olika orsaker. Jag var i ett monogamt förhållande när jag insåg att jag inte var monogam, och vi valde att gå skilda vägar men att förbli vänner. Idag lever jag flersamt och jag erkänner att det inte är lätt alla gånger (men det var inte mitt monogama liv heller) men det är värt det. Jag skulle inte byta ut det mot nånting annat.

Man får försöka hitta en väg som fungerar bäst och ta dess alla sidor. Kommunikation och kärlek kommer man långt med! Folk kommer att ha åsikter, alltid. Huvudsaken är att man själv kommer fram till hur man själv vill leva, och stå stark i det.

Tack. Jag upplever att vi båda hör vad den andre säger. Min sambo har utvecklat en del saker ang vår närhet för att han vet att det är viktigt för mig just nu. Har även fått blommor med meddelandet Tack för att du finns osv. Tror jag har svårt med tilliten pga att han inte berättade från början, å andra sidan, vem hade vågat det? Sedan är det något som när det väl sker är utom min kontroll, vilket jag iofs själv har valt.

Jag tror att han mycket mer lätt kan skilja på vår relation och den sexuella erfarenheten han nu ska uppleva. Han säger också att när han fått utlösning så är han nöjd med både klädsel och fantasier. Det bekräftar också att det endast handlar om en sexuell bit.

Du skriver det så bra, vem hade vågat berätta direkt? Det är nog få som hade vågat!

Kan du se det som ett bevis på att det du och han har är starkt och fint? Han vågade berätta detta tabubelagda och intima, smått skrämmande. För dig, sin partner i livet. Det kan inte ha varit lätt. Liksom det nog inte var lätt för dig att höra det.

Ni kan tillsammans på ett sätt kontrollera det som händer när du inte är med. Med diskussion om säkert sex, skydd, mm. Och här är det av yttersta vikt att han håller det ni diskuterat! Det är enormt viktigt om detta ska fortsätta.

Undrar hur sexet kommer att bli..rent tekniskt..?

Menar du på hans träffar?

Jo jag kan se det som ett bevis. Helt plötsligt ville han nämligen bli särbo. Tyckte det var stökigt hemma, behövde ensamtid. Jag såg det som ett avsteg i vårt förhållande och kände att det baraskulle bli på hans premisser och vägrade vara tillsammans som särbos. Han flyttade inte och till sist kröp det fram. Tänk att skammen är så stor.

Ja hans förtroendekapital har ju legat på en bättre nivå om vi säger så men från och med han berättade så har han verkligen varit öppen och ärlig med vad som händer. Jag har dubbelkollat honom lite;)

Vi har pratat om skydd och det står i hans annons också men det är en av mina stora fasor.

Just nu loggade han in på BC, vänder sig till mig och säger, du glömmer inte att jag älskar dig. Det värmer i maggropen.

Ja..

Vår omvärld lägger mycket skam över många saker. Och att våga ta snacket med någon man älskar kan vara så svårt att man kanske hellre väljer att separera för att slippa.

Jag håller tummarna för er. Och glöm inte att även om er relation inte skulle överleva detta så beror det inte på att någon av er gjorde fel. Era behov blev i så fall till slut så olika att det inte gick att fortsätta. Det vore isf självklart tråkigt och jobbigt, men ingen av er gjorde fel. Ni försökte.

Och jag för min del hoppas att ni kommer att klara av att styra framåt tillsammans. Det är inte omöjligt. Som sagt var, med kärlek och kommunikation kommer man långt.

Märklig känsla att längta efter något som man samtidigt är rädd för att uppleva. Vill bara att vi ska ta oss igenom helgen så vi kan komma vidare på ett eller annat sätt.