Vill behålla barnet

De har inte betalat mig något, så finns inget att ge tillbaka.

Men de har inte betalat TS något. Vilket är vad hon skriver om. Vad de betalat till kliniken kan ju inte TS ta ansvar för.

Varför skulle hon? Jag känner många som fått sina ivf-behandlingar betalda av snälla släktingar eller vänner. Det kan man ju inte kräva tillbaka i efterhand.

Fast avtalet är inte giltigt i sverige, hon har inte brytit något avtal då det inte finns något juridiskt bindande avtal som är lagligt i sverige

Det är tvärtom paret som en kan hävda bryter mot lagen ifall dom hotar TS eller beter sig sjukt, enligt sveriges lagar så är det ett donerat ägg och genetiska mamman förlorar sina rättigheter till de då det är i en annan kvinnas livmoder, TS är mamman så fort hon föder barnen.

Du har fel.

Ett avtal är inte alltid ett avtal. Läs på om pactum turpe. Finns också rättsfall med liknande situation (en bror och syster blev föräldrar och den biologiska mamman utan barn). Hemskt men jag kan tycka att man får skylla sig själv när man tar till en metod som alla (borde) vet(a) är problematisk och att den kvinna som bär barnet är i en utsatt situation.

Faktum är att paret kommer bli åtalade för kidnappning om dom försöker ta barnen mot TS vilja, dom har ingen juridisk rätt till barnen

Dom kan heller inte begära att TS betalar någonting, och hotar dom med något kan hon anmäla dom istället.

Enligt svensk lag räknas kvinnan som bär på barnet som biologisk mor, oavsett genetiken, så där har du fel. Man kan naturligtvis diskutera den moraliska och filosofiska aspekten, men den juridiska är solklar.

Det är dessutom svårt för paret att anmäla TS, då de brutit mot svensk lagstiftning genom att anlita en surrogatmamma. Altruistiskt surrogatmödraskap är inte tillåtet i Sverige.

Är du faktaresistent?

Det har varit ett sådant fall uppe i Högsta Domstolen (inte kidnappning, men vem som är den juridiska och biologiska föräldern), där det fastslogs av det är den kvinnan som föder och bär barnet som är barnets juridiska och biologiska förälder. Dvs skulle detta par försöka få till det till en kidnappning, så är en åklagare skyldig att följa HD´s beslut, som är den praktiska och fastställda tolkningen av den lagstiftning vi har i Sverige.

Sedan kan man självklart anmäla vad som helst till polisen, men detta kommer med 99,999999% sannolikhet INTE leda till åtal.

Klart att de har rätt att anmäla, men ingen svensk åklagare kommer att gå vidare med fallet, eftersom det finns prejudicerande domslut som säger att den kvinna som bär och föder barnen räknas som biologisk förälder, dvs TS i detta fall. Det är en del av en åklagares uppdrag att gå vidare med fall de bedömer kan leda till en fällande dom, och låta bli fall som inte leder någon vart, och ingen åklagare kommer att bedöma att paret har en chans att få rätt i detta fall. Du vet, rättssystemet bygger på lagar och praxis, inte känslor.

Det svenska rättssystemet fungerar så att om det finns ett prejudikat så rättar åklagaren sig efter det. Det är liksom det som gör att det inte blir godtyckligt vilka fall åklagaren tar upp, och hur det sedan döms i de fall som väl tas upp (i alla fall i teorin). Eftersom det finns prejudicerande domslut i ett sådant här fall, så kommer ingen åklagare att gå vidare med en anmälan om kidnappning eller vårdnadstvist, det vore slöseri med åklagarens tid (och skattepengar), och de har tillräckligt att göra utan att jobba på fall de vet de inte har en chans att vinna. Den individuella bedömningen kommer att bli att det inte finns någon poäng med att driva målet, vad är det som är så svårt att förstå med det?