Ska flytta - sitter i en trång sits

Det är flera som uttryckt sin åsikt. "Förklaringar" är en överdrift och alternativa lösningar som är relevanta saknas.

Vad tycker du själv om att döma ut någon på så svaga grunder och utan att själv bidra med något konstruktivt?Nej, det kommer inte som en överaskning, utan ligger helt i linje med vad man tidigare visat strävan för.

Men jag vill ändå ifrågasätta det med mina behov samt gällande lagar och regler som utgångspunkt.Nej, där har du missuppfattat mig. Jag tycker lägenheten är vansinnigt dyr, men vilka alternativ har jag, tälta i Rålambshovsparken?

Ingen myndighet har heller klagat över hyresnivån eller använt den som motiv för att jag inte borde eller ska få hjälp och hyran fick jag också hjälp med, eller hur!?Husgeråd, hygienprodukter, apparater, foton, pärmar, skivor, viktiga papper, böcker, prydnadssaker, mm. Sådant man brukar ha i kartonger när man flyttar.

Jag har ju faktiskt haft eget hem som var fullt inrett, så jag har såklart haft saker kvar från dessa.

En del hade jag kunnat rensa ut om jag hade haft möjlighet. Men jag har aldrig haft möjligheten att gå igenom lådor som står längst in och underst i ett förråd.Flytten var nödvändig och förskott drog de direkt från kontot vid bokning, resterande står kvar som skuld.

De dryga tre veckornas hyra för husvagnen var nödvändigt, annars hade jag ingenstans att bo.

Andra kostnade svåra att undvika är telefon, internet och resor med kollektivtrafiken.

Men du har säkert en knippe gratislösningar på dessa behov att trolla fram ur rockärmen...Japp, de säger att det ska sökas i gamla kommunen.Japp, har varit på G, men avbröts p.g.a. flytten då ansökan görs i respektive län.
Så det blir en ny ansökan nu.

Tvåa, 53 kvm, hyra 9500 inkl el.

Jag skulle hellre bo i en rymlig etta och längre ut från stan, men vad man önskar är inte samma sak som vad man har möjlighet till.

Den här lägenheten är inte alls särskilt lämplig för mig, påmånga sätt.

Men jag är glad att jag hittade en lgh överhuvudtaget där hyresvärden inte kräver tre månadshyror i deposition och att jag kan visa upp en fast inkomst på 30+.

Okej.

Ja, jag vet ju ingenting om bakgrund, orsaker till behov eller hur soc motiverat sig i ditt fall. Men starta en tråd om det så kanske vi får underlag att ha en åsikt och kanske bidra med något tips.

I mitt fall ville nog kommunen jag flyttade från bli av med mig.

Ja.

När jag bodde själv hade jag hemhjälp. Jag hade även fått lägenheten anpassad samt att den passade mig på många sätt med närhet till p-plats, handikappvänlig tvättstuga, någorlunda närhet till det mesta e.t.c.
Så länge jag hade pengar blev det mycket färdigmat och ibland enklare mat jag kunde laga själv.

Som inneboende fick min hyresvärd kompensera för mina brister, medan jag försökte hjälpa till med så mycket jag kunde av det jag klarar istället.
Diskmaskin saknades, p-plats var det brist på och det var alldeles för mycket trappor och låsta dörrar att passera till tvättstugan.
Det fanns dock egen tvättmaskin, så vi använde tvättstugan bara någon gång ibland.Det blev väldigt mycket taxi när jag hade handlat eller behövde åka någonstans med packning. Betalade allt ur egen ficka, för då hade jag pengar.

Lika var det som sambo, men där var förhållandena lite annorlunda. Vi bodde i hus med både egen tvätt- och diskmaskin, vilket underlättar. Men det var jobbigare med resorna, då vi bodde på landet med bara en körduglig bil och som jag inte får köra (har automat på mitt kort numera).
Min sambo var dock inte alls så motiverad till en arbetsfördelning som passade mig, vilket tillsammans med ekonomin bidrog till att det sprack.

Ja, så är det.

Jag har ansökt, fått avslag och överklagat i den gamla kommunen.
Jag har även hävdat nöd för mat, bostadshyra, flytthjälp, medicin och en säng.
De beviljade mat och bostadshyran utom den ena under den vecka det blev dubbelt.
Medicin har de sagt sig bevilja så fort de fått dokumentation, som nu är på väg från apoteket.Det har jag överklagat. De har inte besvarat.De gör lite som de vill, vad som passar dem vid tillfället.
Ena gången vill de se kvitto på att det är betalt och jag haft utgiften, andra gången vill de göra det i omvänd ordning.
Vad det gäller hyran och flytthjälpen så drog de ut på det (medvetet?), så att jag skulle bli tvungen att betala själv. Jag har än idag inte fått klara besked eller en motivation om just flytthjälpen.
Jag ansökte den 19:e och fick svar på¨hyres- och matpengar först den 30:e. Första hyran skulle vara betald den 27:e och inflyttning den 1/11.

Olika perspektiv.
Jag tycker att hyran är hög. Jag önskar inte kosta samhället så mycket. Det är ett perspektiv.
Ett annat perspektiv är det rent marknadsmässiga och då är nog inte hyran anmärkningsvärt hög för ett andrahandskontrakt på en tvåa, så pass centralt på orten och inom Stockholms stad. Ettor här runt i andrahand brukar starta runt 7-8 som lägst...
Förstahandskontrakt kan man naturligtvis bara räkna med som jämförelse om man har möjlighet till ett sådant, vilket är helt uteslutet för mig än på många år.Nej, jag gör inte klart att jag är ointresserad av andra alternativ, utan av de specifikt angivna alternativen, då de är helt orimliga. Du är välkommen att argumentera för motsatsen.
Jag har egentligen inte ens råd med den flytt jag gjort. Men jag har i alla fall kommit bort från ett hem och en kommun där jag är oönskad och närmare min gamla hemort med anhöriga och vänner.Vad i detta är det som är svårt att förstå? Flyttlådorna är inte fulla med möbler eller porslin, utan anda saker (det är bara på IKEA möbler finns i kartong).

Nej, jag har inga andra möbler kvar än en byrå, en lådhurts och ett litet databord. Det var allt jag fick ta med när jag lämnade min egen lägenhet för fyra år sedan och blev inneboende samt allt i möbelväg jag hade med till och från det samboskap jag nu lämnat.

Men detta har jag ju redan skrivit en gång...

Nej, vad som är märkligt är att du inte förstår vad jag skriver.
Även 2 eller 3 kartonger är mer än vad jag klarar att ta själv på kollektivtrafik, om det var det du hade tänkt som alternativ. Jag klarar inte ens att lyfta eller flytta en kartong.

Bara husgeråd, badrumsartiklar och hygienprodukter fyllde tre kartonger.
Apparater, skarvsladdar, datortillbehör och skrivbordsgrejer fyllde två.
Böcker, tidningar, skivor och filmer fyllde säkert fyra lådor.
...

Jag har inte lagt några pengar på någon bil. Jag har sagt att det fanns behov av det så länge jag bodde kvar där jag bodde.
Jag har pratat med socialförvaltningen, väldigt, väldigt mycket.
Alla utgifter jag haft har jag förklarat nödvändiga.

Att du uppfattar andras oförmåga att argumentera för alternativ, som att jag inte lyssnar, är inte ett problem som ligger hos mig.

Jag är alltid villig att lyssna om det som sägs och skrivs är genomtänkt och rimligt utifrån en verklighet och inte utifrån egna fantasier om hur läget är och saker fungerar.

Det första man bör kunna göra är att tänka ut bra alternativa lösningar innan man dömmer ut den som tillämpats eller är tänkt att tillämpas. Redan här faller mer än hälften av alla invändningar bort som värdelösa.

Jag vet inte om dina uppfattningar beror på att du läser för fort eller om du skriver först och läser sedan eller har svårt med läsförståelsen eller vad det är, men nu har jag ägnat väldigt mycket text åt att bara upprepa och förtydliga vad jag egentligen redan skrivit.

Exakt detta uttryck har jag hört förr, inte alls för så länge sedan och han hade alla möjliga ursäkter för att inte ta sitt ansvar och göra sitt jobb.

Det finns oräkneliga metaforer för att beskriva dubbelmoralen i det...

Du har inga barn va?

Det ironiska i detta var att han som uttryckte det i själva verket var den av oss som faktiskt försågs med pengar den vägen och på så vis kan sägas ha "socialen som sin personliga bank".

Jag inser mer än väl att man får göra det mesta själv. Jag är inte född med min fysiska funktionsnedsättning, utan har levt normalt, jobbat och försörjt mig själv som alla andra. Jag har jobbat heltid med ett neurologiskt funktionshinder som andra pensioneras för och därmed offrat mycket annat i livet.
Jag har aldrig bett någon om något jag klarar själv.

Men att förslag avfärdas är väl inte så konstigt om de inte är genomtänkta eller p.g.a. oinsatthet i mitt fall, min situation och mina förmågor inte är relevanta.

Har du själv tillfört något av konkreta och relevanta förslag eller sitter du bara och gnäller?

Det enda du har kommit med är din lungsjuka polare...
Är han relevant att jämföra med de med diabetes 1 eller 2, cerebral pares, cancer, epilepsi, förlamning, MS, parkinson, aids, autism eller är amputerade eller blinda, exempelvis?
Är ens två cancersjuka jämförbara?

Kom med något värt att lyssna på istället för att bara sitta och gnälla!Jag har levt med mina funktionshinder i 30 respektive 9 år, så den saken behöver du inte skriva mig på näsan.
Jag har gjort allt själv, så ingen är mer frustrerad än jag över att inte klara allt själv längre.

Beskriven inställning finns i så fall på motsatt håll, där folk på instanser som har sådant stöd som uppgift, tror att behövande lär sig trolla, att mirakel sker eller magiskt stjärnstoft trillar ner från himlen och löser alla problem och behov blir som bortblåsta för att de själva gör allt för att slippa ge sitt stöd för.

Kortsiktigheten är slående, men man skjuter sig själv i foten. Det måste vara bäst för alla om man sätter in rätt insatser från början för att ge folk med svårigheter möjligheten till ett normalt liv, med allt vad det innebär, inklusive jobb och egenförsörjning.
Men man kanske vill skapa mer av missbrukare, uteliggare, psykfall och kriminella, för att öka efterdrågan av deras professionalitet...

Det här med socialtjänst och människor fungerar rätt mycket som med bilar...de behöver service ibland. En äldre och sämre bil behöver mer omfattande underhåll och kanske t.o.m.  någon reparatioin ibland. Sköter man detta kan den gamla bilen fungera bra länge till, men missköter man det så kommer problemen och haverierna och snart är bilen bara skrot.
Det är lätt då för en granne med spritt ny bil att då stå och peka, håna och slå ned på hur dåliga de andra är och varför man ska lägga något arbete på dem.

Med tanke på många av de svar jag fått känns det inte tråden särskilt meningsfull längre...

Det går trögt här...

Bor fortfarande utan möbler, inklusive säng. Sedan en vecka tillbaka lånar jag en luftmadrass, så jag sover bättre, men ryggen är det värre med.

Ombedd samverkan har jag inte fått någon respons på.

Missade första mötet med handläggare på AF, eftersom jag inte kunde ta mig dit. Tomt på kontont och reskassekortet.

Missade bokad tid med en psykoterapeut, eftersom det även var min handläggares telefontid och för att kunna ringa var jag tvungen att gå till deras kontor, två t-banestationer bort och låna telefon där. Maila får jag inte göra.

Höll på att bli av med bostaden direkt, då pengar till hyran kom först den 3/12 och hyran skulle ha betalats den 27/11. Lyckades med nöd och näppe lösa det med hjälp och endast en dags försening.

Har fått beviljad hemhjälp, men lägenheten är fortfarande i kaos, då den hjälpen måste inhämtas från annat håll.

Genom vänner har jag fått tag på ett helt möblemang från en mindre lägenhet, för bara 2000 kr inklusive hemkörning. Men jag har bara beviljats 1500 till en säng och jag får svårt att få in möbler med travar av kartonger över hela rummet. Tar jag inte emot möblerna denna vecka så försvinner de.

Ska nu söka vård för min rygg...

Knappt 13, inkl allt, hyra och möbler. Finns inte ens med telefon och internet...

Ja, det var tomt på kontot från någonstans kring den 20-23:e och fram till den 28:e, då pengar från F-kassan kom.

Flyttfirman drog nästan 2000 från kontot direkt vid beställning och kvarstående skuld är på ca 1600.

Är lite sur på fd sambon också...
Hade förstås glömt lite grejer...
Sambon hade ärende i närheten idag. Men hon "hinner" inte ta med grejerna och lämna dem. Känns sådär när jag vet att ärendet är ett evenemang hon betalat med mina pengar...
Visserligen är jag skyldig henne pengar, men just nu är jag i större behov av dem.
Nu kan jag få vänta många månader, kanske ett år på att få hem grejerna.
Flytten är så pass lång att jag aldrig kommer att ha ärende dit och fd sambon sällan har ärenden hit.