Ska flytta - sitter i en trång sits

Det är tyvärr inte ett realistiskt alternativ av orsaker jag glömt nämna, men som jag uppdaterat trådstarten med nu.Ingen har hittills erbjudit sig och alla bor 15 mil bort eller längre. Jag har inte ens råd att åka dit enkel väg och utan packning.Jag söker även andrahand, men kraven där är minst lika höga som för förstahand, inte sällan högre.

Jag tackar dig ändå för att du engagerade dig och gjorde ett seriöst försök att komma med vettiga tips.

Ja, jag letar även sådana lösningar. Även husvagn e.t.c.

Men jag har inte så bra kontakter här. Har bara bott här i ett år och har varit rätt så isolerad här hemma i huset på landet, utan bil. I alla fall tills jag började arbetsträna i början av sommaren.Ja, men först då.

Tack för att du tog dig tid att ge seriösa tips.

Tack!

Jag har sökt ekonomiskt stöd flera gånger och får avslag varje gång.

Hjälp med bostad har jag inte sökt förrän nyligen, då främst med tanke på min funktionsnedsättning.
Jag har inte vetat hur jag ska göra och har inte fått hjälp när jag kontaktat kommunen om det.

Men kommunen har känt till min situation länge och har inte gjort något eller tagit någon kontakt.

På muntlig förfrågan i och med att jag sökt ekonomiskt stöd, har jag fått svaret att jag inte kan få någon hjälp, men kan söka ekonomiskt stöd igen efter flytt.

Jag har överklagat alla avslag. De skickar alla överklaganden till förvaltningsrätten som kan ta många månader på sig att komma med något beslut.

Ah, nu har jag hittat en lägenhet.

Inflyttning i början på november.

Jag ska försöka hitta en annan adress att skriva mig på före dess.

Nu är frågan, hur kommer det att fungera och vad har jag för rättigheter?
Jag kan ju inte betala hyran och jag behöver både praktisk och ekonomisk hjälp med flytten?
Jag är ju glad att jag hittade något överhuvudtaget på den tiden, men hyran är ju rätt hög; 9500 i månaden.
Jag kommer nu att flytta till en annan kommun och ett annat län.
Kommer jag att kunna få den hjälp jag behöver?

En fräsch tvåa, 54kvm, Stockholm, andrahand. Inte alls orimligt.

Jag har absolut inte tiden att vara kräsen. Hade någon erbjudit en husvagn i Kalix, del i ett utedass på Utö eller torp i Gnosjö hade jag nappat på det också.

Jag söker allt som går, men i min sits får man vara jävligt glad om man hittar något överhuvudtaget och dessutom under så kort tid.
Denna lägenhet var det en vän som tipsade mig om.

Utan kontakter hittar man antagligen ingenting på så kort tid samt utefter mina förutsättningar och jag har mina kontakter huvudsakligen i Stockholm.

Det hoppas jag verkligen, åtminstone tillfälligt, eftersom alternativet hade varit att jag står utan bostad.
Det är ju inte så att de själva erbjudit sig att hjälpa till...

Skämtar du? De har inte ens hälsat på. Jag flyttade 15 mil bort.

Min ex sambo har sagt ifrån för över ett halvår sedan att hon inte ställer upp på något av mina behov mer. Hon hjälper till att packa, inget mer.

Hon har inga vänner att be.

När vi flyttade hit klarade vi oss själva mestadels. En dag hjälpte hennes bror till och jag hade lite hjälp med packning/lastning därifrån jag flyttade, annars gjorde vi allt själva.

Hyra billigt...? Du har uppenbarligen inte förstått min ekonomiska situation eller vad en flytt kostar, även om man gör jobbet själv.

Vi talar om ca 130 km och ca 90 minuters resa enkel väg vid flytten.
Vi har båda våra gamla hemorter, vänner och släkt på ca 140-150 km avstånd, eller längre.

Någonting åt det hållet, ja.
Är det så konstigt, om man har funktionshinder, inga pengar och knappt någon inkomst?

Vilka tycker du socialtjänsten ska verka för då?

Beskriv din tanke lite mer specifikt, hur mina förväntningar utefter behov och vad socialtjänsten ålagts för uppgift, skulle vara orealistisk?

Hade det inte varit för socialtjänsten så hade jag inte behövt flytta, utan bott kvar i min självfinansierade bostadsrätt, som jag fick hjälp av kommunen med att göra några mindre anpassningar i. Låg avgift hade jag också.

Hur mycket tycker du det är realistiskt att spara med en inkomst på ca 3800 kr i månaden efter skatt (som jag dessutom bara haft under 5 månader, dessförinnan 0 kr i inkomst)?
Min del av gemensamma hushållskostnader ligger på ca 6000 kr i månaden (inkluderar alla boendekostnader)?
Sedan tillkommer kostnader som mobiltelefon, färdbevis med kollektivtrafik mm.

För att kunna bli skuldfri behöver jag inte mer skulder.
Jag har förövrigt inte möjlighet att låna pengar, hyra eller köpa något på kredit.

Det säger ingenting i förhållande till min situation.

Jag klarar rent praktiskt inte att bära en kartong.

Vad är poängen med socialtjänsten om man ska behöva göra sig av med i stort sett allt man äger och behöver, i ett läge där man inte heller har pengar att köpa nytt?

Var du utan säng, möbler och husgeråd?
Hur länge då?