Är det asperger
Jag känner mig lite osäker på min flickvän. Jag älskar henne och hon säger att hon älskar mig. Så långt allt bra. Det som gör mig osäker är hur hon agerar i vissa sammanhang. Vi är båda 40+ och bor på skilda orter så vi pratar mycket i telefon och smsar när vi inte ses.
Vi har varit tillsammans i 2 år.
Det jag tycker är lite skumt är följande:
## Hon frågar så gott som aldrig om hur min dag varit när vi pratar, frågar väldigt sällan något om mig överhuvudtaget. Hon berättar gärna mycket ingående om sin arbetsdag och sina döttrars skoldagar men frågar aldrig om min son. När hon pratar och berättar nåt får jag inte ställa en fråga eller avbryta över huvud taget.
## Jag gillar att ge komplimanger, om hur vacker hon är, hur duktig hon är på allt hon gör och hur bra hon är i sängen. Hon har aldrig gett en komplimang eller sagt nåt positivt till mig över huvud taget, inte om nåt. Jag har tagit upp det för diskussion men då blir hon bara sur. Säger att jag gnäller. Funderar på att sluta med att ge komplimanger och se hur hon reagerar.
## Hon har tidigare haft psykiska problem, troligen till följd av att hon blivit utsatt för mobbing under grundskolan och våldtäkt i tonåren. Detta mm ledde till att hon utvecklade kraftig social fobi under flera år som ung vuxen men det har inte gått över helt . Hon har fortfarande problem att fungera i vissa sociala sammanhang. Under gymnasietiden var hon sexuellt utagerande med väldigt många sexuella kontakter. Kanske en sätt att få bekräftelse efter att varit mobbad i grundskolan eller nån form av självskadebeteende eller också gillade hon helt enkelt att ha mycket sex med många partners. Jag lägger ingen värdering i det, åtminstone inte mitt rationella jag men måste erkänna att det känns lite jobbigt känslomässigt att veta det. Det är inget hon sagt rakt ut men antytt väldigt tydligt på flera vis. Idag vet jag dock att hon är 100% trogen mig.
## Hon är snål och vill inte betala något. Under hela tiden vi har varit tillsammans har jag betalt i stort sett allt. Jag har något mer i lön och har därför tyckt att det varit ok till en början men nu tycker jag att vi kan dela något mer lika. Hon har varit egen företagare tidigare och inte haft så mycket i inkomst eller avsatt till peension men jag tycker det känns knepigt att betala nästan allt för att hob tjänat dåligt långt innnan vi träffades. Vi har ju inte ens gemesam ekonomi eller bor ihop.
Vi har flera gemensamma intressen och har för det mesta kul tillsammans även om hon helst bara vill prata om ?sitt?. Helst av allt vill jag ju att vi ska få det bättre tillsammans men ibland känns det som det bästa vore att göra slut och gå vidare. Vad tycker ni, hur tänker ni? Har hon asperger light?