Inlägg från: Anonym (Tyra) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Tyra)

    Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.

    Känner igen mig i din historia ts, min man har TVÅ prinsessor och ett ex som talar för deras räkning. Horribelt. Exet lyckades tillslut och nu står vi här och är hatade som pesten. Den äldsta var precis som din 16 åring du beskriver och vi satte tydligt ner foten, det uppskattades inte. På många sätt. Då hade hon plötsligt ångest att komma, så kvar stod vi med en bonusdotter och efter ett par år samma visa där. Alltid var det också mamman som pratade för dom hur de kände. Ett sorts accepterande blir det ju faktiskt när man som mamma gör så och man binär hela situationen. Så nu har vi ingen bonusdotter som bor här, då de båda har ångest över oss. Varför? De fick som de ville under lång tid och plötsligt satte elaka styvmor gränser. Inget synd om dom. Jag hade liksom vårt gemensamma att tänka på och jag började som du pratar om, lämpa över han på mannen när döttrarna var här, varför skulle jag ta vår son OCH mina egna, medan han bara behövde ta sina egna. Det var inte chysst och hans resonemang var att han ville vara så bra som möjligt de veckor de var här. Jaha, men vrf göra vår son till v.v barn också! Vi ska inte straffas för hans skilsmässa, jag straffade ju inte honom för min. Så vi var påväg ifrån varandra, faktiskt. Så mitt råd är: sätt gränser tidigt och stå hårt bakom dom och var beredd att skiljas.

    Olika argument du kan föra:

    1. Du och jag behöver vara *namn* och *namn* inte bara mamma och pappa, fru och man, varannan vecka pappa och styvmor under ett vardagstak, vi behöver verkligen vara vi tillsammans som de personer vi är också, under ett semestertak, men när vi kommer hem även där under med. Denna resa har vi bokat i syfte att utvecklas tillsammans bara vi och inga barn, det är inget personligt. För om din dotter ska följa med, så ska alla barn med. Det är det eller inget, isåfall åker jag själv.

    2. Din dotter är viktig, men alla barn är LIKA VIKTIGA. Vi kan inte särbehandla henne för det sänder ut tydliga signaler till de andra två om att de absolut inte är det. Jag som mor till dessa två måste prata för deras räkning, så som ditt ex för ert, men här sätter jag gränsen. Detta är mitt liv och inte ditt ex, här styr jag och inte hon. Tål du inte det, så behöver vi omfördela var vi står någonstans.

    3. Den här resan är för oss två som ett par, take it or leave it. Din dotter behöver få tydliga gränser mellan vad man gör med föräldrar och vad man låter föräldrar göra på egen hand.

    Förklara, om det ens går, för dottern att hon är viktig men att alla är lika viktiga.

  • Anonym (Tyra)
    Anonym (Dina) skrev 2018-12-01 12:25:29 följande:

    Tack för att du delar med dig.

    Om vi ska tala om annat än just resan så känner jag igen mycket av det du skriver om att mamman ringer och ska föra sina barns talan.

    Jag lägger mig inte i det men jag reagerar starkt på att dottern kan ringa sin mamma och snacka skit om vad pappa sagt eller gjort. Då ringer mamman och skäller ut min sambo som blir väldigt ledsen och går sen och smörar dottern ännu mer. Jag har sagt till min sambo att han måste tala med sin dotter och förklara för henne att hon inte ska ringa sin morsa för att snacka skit utan är det nåt så ska hon tala med honom om det. Föräldrar har ringt min sambo för att dottern har spridit ut rykten i skolan om deras barn och det kan han och hans ex inte tro på.....men det är ju dem som hejar på det dåliga beteendet.

    Hans ex har hållet på och ringt och tjafsat rätt mycket sista månaderna och inte bara om vår resa. Jag ska ut på julbord nästa fredag så sambon får snällt ta vår lilla även fast tonåringarna är här, det har dotterns mamma vart på min sambo om också. Att han borde prioritera dottern under sina veckor men va fasen ska jag göra? Be min chef att planera in julbord efter de veckor som min sambos dotter inte är hemma hos oss? : )

    Alla barn ska behandlas lika och håller med dig i allt du skriver.

    Jättetråkigt att relationen till barnen har blivit så dålig. Hur känner din partner över att barnen inte längre vill komma till er?


    Men snälla jösses, det har väl ändå inte exet med att göra, jag får kalla kårar. Då tycker jag att mamman kan ta hem flickan den kvällen om hon anser dottern fara illa pga ert gemensamma barn. Horribelt. Såklart ska du inte boka in saker efter hur han har sin dotter, nej aldrig. Möjligen om de redan planerat nåt. Eller möjligen, självklart.

    Han är givetvis helt förkrossad, men han har kommit till den gränsen att han slutade försöka. Han bankade bara huvudet i väggen, om och om igen. Inget gehör, alls. Döttrarna kunde heller inte sätta fingret på vad det var, bara att de mådde dåligt, exempelvis påstod de att deras känslor kunde inte tillgodoses, de hade fått mens och kunde inte fråga om bindor för vi blev arga, deras saker blev snodda från vår son, låset på toaletten var trasigt och inga ytterlampor uppe vid vägen fungerade. Allt detta var så banalt så han blev rent ut sagt ursinnig, han sa nu får det räcka så ni får stanna hos mamma och vi har vår relation utan att ni bor här. Man kan knappast få ångest för ett par gatlyktor! Som mamman dessutom "hjälpte" dom framföra. Mamman kunde inte acceptera att de kände så, så hon var ju "tvungen" att säga ifrån. Så massa överdrift och rena lögner från tjejerna faktiskt. Som mamman säkert förstärkt.

    Han har försökt att ha relation men de är ointresserade och deras lillebror existerar inte för dom, så det får faktiskt maken att glida mer ifrån dom. Han säger (men bara inför mig) att han skäms för deras beteenden och kan inte förstå hur man inte bryr sig om ett syskon. Men det förstår jag, de var avundsjuka redan från start när jag blev gravid för det var då allting ändrades. För mig helt sjukt, för deras mamma får ju ha barn med ny kille! Men mini-wifes är ordet.

    Min make vill inte ens köpa julklappar till dom iår.. Vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till det, hur jag än gör är jag ändå bara elaka styvmor. I precis allt. Så jag säger så lite som möjligt, men ett tillfälle då var det också fel enligt hans ex.

    Jag håller med dig, såklart ska dottern prata med honom om det. Det var ju exakt så bonusdöttrarna gjorde, och mamma kände sig förpliktigad att skydda dom. Lägga näsan i blöt med sitt feta arsle är ju ett annat ord för det!
  • Anonym (Tyra)
    Anonym (Verkligen) skrev 2018-12-02 06:51:06 följande:

    Dito, du är extremt självgod. Du skriver själv en tråd med grovt, nedsättande språk om din man och hans 16-åriga dotter (samt detaljer om hennes bröststorlek vs din bröststorlek). Du kan inte ta kritik utan går till attack då och skriver att nån som tog barnets parti måste vara änka (?! Det var inte alls vad hon skrev) och att andra är bittra. Och jag är ?självgod? för att jag är mentor till en tonårstjej som haft det tufft, ?självgod? för att jag till skillnad från dig älskar och respekterar min man (har aldrig refererat till honom som en jävla mes utan ballar). Så i din värld har bara du rätt och dom som INTE är svartsjuka på tonårsdöttrar är självgoda, dom som INTE kraschat sina äktenskap/relationer med sina barns pappor är extremt självgoda?

    Det låter som en väldigt hälsosam, mogen och intelligent attityd hos en medelålders kvinna som borde ha hunnit få livserfarenhet och perspektiv.

    Du snackar också en massa skit (projektioner igen) om hur jag skulle hantera ?en revolt?. Jag har jobbat med utagerande ungdomar i 10 år så där har du, igen, helt fel. Det är verkligen som att du pratar om dig själv varje gång du bemöter kritik.

    Det är DU som svär som en galning och bråkar med din man över din bonusdotters ?revolt? trots att ?revolten? bara är att hon vill ha kärlek och uppmärksamhet från sin pappa, herregud! Hur kan du inte känna empati med henne i det läget utan istället se henne som en sexuell (!!!) konkurrent till dig?!

    Han är hennes PAPPA, ursäkta mig men det är en mycket större och viktigare relation för en människa (speciellt ett barn) än ?mammas nya kille?. Jag tycker att det är sjukt att du skrivit flera ggr i tråden att du ser deras relation som incestuös.

    Varför i h-e är du tillsammans med och slåss för en romantisk weekend med en man som du beskriver som pedofil?!!

    Helt galet.


    Du jobbar med barn sa du? Va, whaaat??? Får kalla kårar av det. Du är aggressiv, fördömande och kör med översitteri. Inga bra egenskaper hos en människa som hjälper tonåringar, om det inte är raka vägen till hell-hole vill säga. Då lyckas du säkert i sådana fall.

    Att ens dra in incest i detta som jobbar med barn - OH MY GUD............

    Bitter sa du....
  • Anonym (Tyra)
    sextiotalist skrev 2018-12-02 07:12:08 följande:

    Ok, så är det hemma hos er, men inte hos alla. Det är inte en femåring som det rör sig om, utan en tonåring som är på väg ut i vuxenlivet. En flicka som med all säkerhet fått vara den som bestämmer agendan hemma. Den biten har föräldrarna helt på sitt ansvar.

    Jag lät med varm hand föräldrarna sköta uppfostran av sonens halvsyskon.

    Som jag uppfattade det så var det även mamman som gick i taket, så flickan har sin mor bakom sig, försök gå in där och var glad om du överlever den fighten


    Precis, så är det inte hos alla - på långa vägar! Man går inte in och stör en tonåring som man inte känt sen tidigare. Tonåringar är påväg ut, inte tvärtom. De ska endast vägledas, uppfostran är "klar" på sätt och vis. För deras utveckling är det bästa att inte gå in och börja med "helt ny" uppfostran.
  • Anonym (Tyra)
    Anonym (Annan) skrev 2018-12-02 12:47:36 följande:

    Hej Verkligen! Jag antar att du inte menar det så men du låter nästan lite självgod när du framhåller att du "har en stabil och respektfull relation" och ts har "ett kraschat äktenskap" bakom sig. Kraschat äktenskap förresten, det kanske var en lugn och respektfull skilsmässa? Vad vet vi.

    Sedan tänker jag att det är en väldigt speciell situation som ts är i. Med eget tonårsbarn, bonustonåring och ett gemensamt barn. Och så sambons ex som lägger sig i, ringer och skäller när sambon är ensam en kväll med både tonåring och litet barn (det är ju i de flesta familjer en helt normal situation, att en förälder är ensam hemma en kväll med två barn, oavsett om barnen är helsyskon eller halvsyskon). Och att om man inte har erfarenhet av varken egen skilsmässa eller ex som lägger sig i så kan det vara svårt att förstå vilken påfrestning det är på även ett i övrigt stabilt och respektfullt förhållande, att inte få fatta vardagliga beslut själva utan bli utskällda för en sådan händelse. Jag förstår att det är svårt för dig att sätta dig in i när du aldrig har varit i närheten av att uppleva det.

    Och det är många som tycker att som styvmamma så vet man vad man ger sig in på och annars ska man inte bli ihop med någon som har barn. Men det är faktiskt inte så att man kan se in i framtiden... ex som verkar fullt normala kan få starka reaktioner när ex-sambon blir sambo med någon ny eller får barn med någon ny. Der går inte att förutse allt som händer.


  • Anonym (Tyra)
    Anonym (Verkligen) skrev 2018-12-02 13:49:29 följande:

    Du, nu får du förklara dig. På vilket sätt är det jag skrivit skrämmande och hur har du lyckats fantisera ihop scenarier på min arbetsplats som du inte vet nånting om? Förklara det. Jag har sekretess eftersom du inte förstår det och jag är inte här för att vända ut och in på vare sig mitt privatliv eller arbetsliv men jag föreslår att du redogör i detalj över dina arbetsuppgifter (om du har arbete/utbildning) som stöd för att du påstår att du kan uttala dig om en arbetsplats lämplighet när du inte ens vet min titel eller vad det handlar om.


    Jag ska förklara mig? Säger du som vid två tillfällen vägrat svarat på din egna såkallade kunskap. Är du ironisk nu eller? När man jobbar med människan är det ett stort plus att ha egenskaper som hjälper och inte stjälper, annars kan man sitta på en kontorsstol. Att du inte begriper huruvida din vänskap med din chef, dina personliga egenskaper och er verksamhet hänger ihop, är för mig inget mysterium. Men att jag inte fattar kopplingen i dina påståenden mellan incest och bonusmammors känslor är inget mysterium, det är rent löjeväckande. Eller kanske är det taget ur dina egna känslor och tankar? Kanske du själv upplever många situationer som incestuösa och projicerar. Vem vet. Det låter så.

    Vill du följa med dina föräldrar på romantisk weekend? Hur tänker du själv i den frågan? (Vågar jag ens fråga, du lär ju inte svara på det ändå ASGARV)
  • Anonym (Tyra)
    Ess skrev 2018-12-02 14:21:39 följande:

    Som sagt så talar okunnigheten.

    Du har noll aning om vad du pratar om så nu får du försöka intala oss att det är barnperspektivet du ser. Men du känner inte till det heller eftersom du som sagt aldrig varit i sitsen själv.


    Hon har ingen aning om barnperspektivet, att hon ens jobbar inom den branschen är ett stort skämt. Antagligen jobbar hon inom privata sektorn som endast utgår från vinstsyfte. Kanske nåt form av ungdomshem? Det har man ju hört är vinstdrivande och mer därtill.
  • Anonym (Tyra)
    Anonym (Verkligen) skrev 2018-12-02 20:02:03 följande:

    Fast du är inte min chef, min kollega eller annat. Lägg ut en analys över ditt eget arbete. Det här har inte med saken att göra, du är fruktansvärt oförskämd och verkar inte insatt i vad du pratar om. Du vet ingenting om mig eller mitt arbete fortfarande.

    Det där med incest, människa är du inte läskunnig?! JAG tycker att den kopplingen är LÖJLIG, det är därför jag citerat hur ts själv gör den kopplingen och skriver att hon är sjukligt svartsjuk!

    Har du ingen läsförståelse alls? Och baserat på det du skriver, att du menar att du vet hur jag passar för mitt jobb som ***** (du vet inte ens inom vilken bransch) och skriver extremt svartvita omdömen om en främling på familjeliv, då är du alltså helt olämplig att arbeta med människor själv, speciellt inom mitt yrke.


    Jag jobbar inte med människor så jag behöver inte vara lämplig överhuvudtaget. Enkel matematik.

    Jag dömer precis så som du gör, hur känns det?

    Hon skriver ingenstans om det, fortfarande är det du själv som gör kopplingen. Du tjatar om och om igen om det, DET är löjeväckande. Du gör dig själv löjlig.

    Hon är inte sjukligt svartsjuk, handlar inte om det. Handlar om roller.

    Du har inte berättat vad du jobbar med? Eller om du vill på weekend med dina föräldrar? Eller vad dina kunskaper backar upp ts incestuösa beteende med?
  • Anonym (Tyra)
    Tom Araya skrev 2018-12-03 14:09:21 följande:

    Hur kan du inte se hur mamman har ansvar?

    Jag vill nog påstå att även flickorna har ett visst ansvar, då de är gamla nog att tänka över sina val.

    Om vi låter oss säga att det istället var pappan som satte ner foten och inte hans sambo, vad skulle vara fel i det?


    Precis, varför ska han bryta upp från mig? Löjligt att ens säga så. Flickorna är så stora att de vet vad de väljer och mamman vet vad hon gör som ständigt ska tävla om att vara bäst och att vända flickorna mot pappan. De ska inte kunna välja partners åt sina föräldrar i den åldern, skillnad är när barn är små osv, då väljer man deras mående för att de inte förstår själva, men tonåringar förstår och är kapabla att göra val. De vet skillnad på saker och ting och kan koppla ihop olika sammanhang, det kan inte mindre barn. Så varför skulle de och deras mamma välja min mans val av partner? Och göra vårt barn till skilsmässobarn? Vem ger dom den makten? Och säger att de står över oss och alla andra människor? Som att de är några gudar som pekar med handen och väljer ut människors öden. Vem ger dom den rätten?
  • Anonym (Tyra)
    Anonym (lp) skrev 2018-12-03 08:59:43 följande:

    Jag skulle mer gissa på att du är intagen än att du vårdar och tar hand om andra människor. Dina inlägg är så fyllda med hat och är riktigt skrämmande läsning. Jag får kalla kårar av det du skriver och du måste vara en väldigt tragisk och hemsk person. Jag tycker uppriktigt synd om dem som måste vistas i din närhet. 


    Minst sagt.
  • Anonym (Tyra)
    Anonym (Välj) skrev 2019-03-30 21:13:50 följande:

    Be han välja. Det gjorde jag då jag inte tål hans jävla ungar och han valde mig.


    Märkligt att han inte ringde 112... Men det är ju inte försent än.
Svar på tråden Hans barn försöker grina sig till att få följa med på vår romantiska weekend.