Anonym (G) skrev 2018-12-10 00:31:26 följande:
Min rädsla rotar sig främst i att jag är nålrädd. Så redan vid bedövningen är det kört liksom, gick många år hos en specialist där jag fick lustgas och komma en gång o laga tänder på tiger (deras gosedjur med löständer. Ja jag var 19, men jag behövde de uppenbarligen ). Mot slutet kändes de inte så farligt, så vid 20 kastades jag ut i vuxentandvården och första tandläkaren raserade allt på 2sek. Stressade, hon lagade tanden på 15min (ink lustgas), jag fick inte lustgasen korrekt så jag var fortf hög när jag gick därifrån. En vis tandsköterska som läst om tandvårdsrädsla så till mig att för många beror det på att man utlämnar en väldigt känslig del av sig själv i händerna på en främling.
Som tandsköterska till en tandvårdsrädd patient är det viktigt att finnas där. Låt säga att bedövningen är värst, se då till att sitta med patienten medans tandläkaren gröper runt med sin hästspruta :).
Jag önskar att fler skulle berätta om sina obehag så man vet exakt hur man ska kunna hjälpa varje individ. Det är tandsköterskans jobb att hålla koll på patienten, kolla kroppsspråket och se när de behövs ta en paus då tandläkaren är såpass upptagen med sitt. Det är precis som du säger att man överlämnar sig själv, dels för att man ligger där med folk över huvudet som stirrar och saker låter osv osv. Ska absolut tänka på detta! :)