• Anonym (man)

    Är jag i gränslandet- flirtar kanske för mkt med kollega...

    Anonym (winkie) skrev 2018-12-17 16:17:12 följande:

    Jag har lärt känna en av mina kollegor mer och mer sista tiden. Han är singel och lite yngre än mig, och är jätteflirtig. Jag vet inte om jag är särskilt utvald eftersom han är väldigt trevlig och glad mot alla, och sprider glädje med sina skämt och så.

    Men det känns som att han drar sig mer och mer till mig. Han sätter sig bredvid mig på möten, slår sig ner vid fikabordet om jag sitter där men inte annars...Vi hade en aw och pratade väldigt mycket häromveckan t.ex. Så mycket att jag kände att det kanske såg illa ut utifrån eftersom jag är gift och har barn. Han följde med till baren, satte sig med mig igen, kom och anslöt till mitt nya samtalsgäng när jag manövrerat bort mig själv från "oss".

    När vi sedan gick vidare satte han sig med mig igen och vi fortsatte vårt snack om allt och inget. Då kändes det mer ok eftersom det bara var han och jag och en annan kollega och hans kompisar med. Han är liksom inte obehagligt efterhängsen på något sätt utan verkar bara uppskatta mitt sällskap. Jag gillar ju honom oxå, men tänker att man måste liksom sköta det med lite stil.

    Så idag så har det fortsatt. Jag har läst på lite om flirtsignaler och han gör verkligen allt: Ler stort, skämtar, har ett öppet kroppsspråk, ser en noga i ögonen när vi pratar, lyssnar på vad man säger, är hjälpsam osv osv. Jag är såklart glad och skojar tillbaka och jag gillar uppmärksamheten. Samtidigt undrar jag lite om det kan ses som opassande av andra, t.ex min andra kollega som ser oss interagera ganska mycket. Det måste ju vara helt uppenbart att vi flirtar med varandra för honom.

    Jag vill liksom visa att jag uppskattar min flirtande kollega och ge honom självförtroende i att han är attraktiv och verkar vara en jättehärlig person. Men jag vill ju samtidigt inte att han ska tro att jag är intresserad eller få känslor för mig. Han vet ju att jag är gift.

    Vad tycker ni om situationen? Kan jag fortsätta flirta för att det är kul eller kan det ses som taskigt eller opassande?


    Genom att öht skriva den här tråden tror jag bevisar att du redan vet att du passerat gränsen. Och det kan du nog ganska lätt att bekräfta genom att fråga dig själv om din man skulle vara ok med det du pysslar med.

    Ditt problem är väl samma som så många andra i vårt narcissistiska och bekräftelsekåta samhälle. Ditt flirtande med kollegan ger dig bekräftelse och får dig att känna dig pirrig, du vet mycket väl att det har sina risker men bekräftelsen är ju bara så gött att du inte gärna vill släppa det. Så då är det ju lättare att stänga av larmsignalerna i skallen och intala sig själv att det man håller på med bara är en ofarlig lek.

    Fråga dig själv några frågor...

    1) Hur mycket är ditt förhållande värt för dig?
    2) Hur mycket är din familj värt för dig?
    3) Om det är värt mycket, varför i helvete riskera det för lite bekräftelse?
    4) Är bekräftelse värt mer än din familj?
    5) Hur hade du reagerat om din man tog lika mycket risker med er familj?
  • Anonym (man)
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-19 11:06:28 följande:
    Min familj och min relation betyder allt för mig. Men jag har gett upp med att ta ansvar för relationen just nu. Jag har försökt SÅ många gånger redan. Kanske gör jag som andra skriver i tråden och berättar läget för att ruska om honom, kanske börjar jag i terapi för att få hjälp med att hantera mitt äktenskap.

    Lite bekräftelse under tiden från andra i den formen som jag beskriver här, tror jag inte riskerar någonting.

    Jag hade gärna sett att min man fick uppmärksamhet från andra kvinnor om det kunde få honom att leva upp lite, så länge han inte är otrogen.

    Tror du inte precis ALLA som knullat sönder sitt förhållande med en kollega också trott att deras flirt var helt riskfritt?

    Om allt är så solklart och riskfritt, varför skrev du den här tråden?

    Om din familj är så viktig för dig varför springer du omkring och skaffar dig bekräftelse vid sidan av istället för att försöka lösa problemen med din man istället? Du och din kollega kan väl flirta och/eller knulla er blå, det kommer väl inte lösa något hemma eller hur?

    "Så länge han inte är otrogen", men du vet ju själv att en sån flört lätt kan resultera i en otrohet eller hur? 
  • Anonym (man)
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-19 10:55:57 följande:
    Men alltså, vi har ingen "flirt". Vi har en flirtig ton i samtalet, framförallt han är den som beter sig flirtigt med kroppsspråk och kontaktsökande. Och jag mörkar inget, allt har skett helt öppet med åskådare. Vi har aldrig haft enskilda samtal i ett stängt rum liksom. Och jag har inte behövt sätta någon gräns för honom eftersom han aldrig gått över någon. Skulle han däremot göra mig obekväm skulle jag naturligtvis sätta en gräns.

    Jag väljer absolut hur aktivt jag reagerar. Men bara för att jag inte bryter kontakten helt med honom betyder det ju inte att jag är på en motorväg mot sänghalmen heller.
    Du skrev FLIRT i din TS, att kalla saker för finare namn kommer liksom inte ändra något. En bajskorv är en bajskorv och luktar illa oavsett vad du väljer att kalla det.

    Klart du mörkar saker, för din man, när du berättat för honom allt du säger här, först då kan du påstå att du inte mörkar något.

    "Skulle han däremot göra mig obekväm", fast det är väl det som är problemet, du gillar ju hans flirtande och frågan är vad DIN gräns går för att bli obekväm går och om den inte flyttas lite ett litet steg åt gången?

    Klart du inte vill bryta kontakten, han är ju din bekräftelse langare och den vill ju du inte vara utan.
  • Anonym (man)
    Anonym (flirt eller ej det är frågan) skrev 2018-12-19 12:44:37 följande:
    Nej, absolut inte. Man kan verkligen flirta utan baktankar. En del som flirtar vet inte ens om att det finns de som uppfattar deras beteende som flirt, de är bara ruskigt trevliga, uppmärksamma, närvarande och humoristiska. Sammantaget kan det se ut som flirt och det kanske det är också enligt vissa definitioner, men utan baktankar. Herregud så trist livet vore om alla var livrädda för flirtar på jobbet! Alla som är professionella vet var gränsen för det passande går, och man känner när den överträds.
    Absolut, det KAN man göra, men om ens flirtande leder till att man tar upp frågan på ett forum, tror du då att man ser det som helt ofarligt? Eller har man då tvivel på om det verkligen är så ofarligt? Och om man då har tvivel, kan man tänka sig att man  då tänka sig att man redan passerat gränsen för vad som känns bekvämt?

    Jo visst finns det folk som kan hantera flirtar precis som det finns folk som kan hantera alkohol och droger utan att passera gränsen för missbruk. Men bevisligen finns det ju rätt många som inte fixar det så bra och så går det ju som det går. Och känna när gränsen överträds är ju egentligen ganska ointressant, den verkliga frågan är vad man GÖR när man känner att man passerat gränsen?

    Byt ut ordet "flirta" med "röka en joint" så kanske riskerna blir mer uppenbara. Det är väl åtminstone bra att man vet att det finns risker så man blir mer uppmärksam på när gränserna börjar bli luddiga och suddas ut.
  • Anonym (man)
    Anonym (Laws of Attraction) skrev 2018-12-19 12:50:08 följande:
    Vad som får en kvinna att känna sig "obekväm" är direkt proportionellt mot hur attraktiv hon uppfattar mannen ifråga. 

    Dvs en attraktiv man som levererar ett flirtigt budskap på rätt sätt kan komma undan med väldigt mycket, medan en mindre attraktiv man som kommer med samma budskap riskerar att uppfattas om plump eller i värsta fall trakasserande. 
    Japp, och nästa fråga blir då vad kan den här attraktionen leda till?
  • Anonym (man)
    Anonym (Samma) skrev 2018-12-19 12:12:48 följande:
    Fast det finns väldigt många beskäftiga människor i detta land också, som inte har någon förståelse för att livet inte är svart eller vitt alltid. Livet består av erfarenheter, bra och dåliga. En del människor lever lite farligare än andra.
    Fast vissa saker kanske ÄR ju svarta eller vita?
    Verkar finnas alldeles för många människor i detta land som tror att "allt är inte svart eller vitt" betyder att precis allt bara är en gråzon och gränserna sätter man lite som man själv vill för stunden. Det kanske förklarar varför så många sen går ut och gör jävligt korkade saker, för har man inställningen att allt är en gråzon och alla gränser är töjbara så är det kanske ingen slump att man sen gör jävligt korkade saker.

    Livet består av erfarenheter låter ju skitfint, men problemet med vissa erfarenheter är att de kan dra med sig andra i skiten också. Jag menar om TS knullar sönder sitt förhållande med kollegan så kommer ju både hennes man och barn få ta del av hennes "erfarenheter" vare sig de vill det eller inte. Helt ok att ta risker med sitt eget liv, men när andra berörs borde man kanske vara lite försiktigare.
  • Anonym (man)
    Anonym (flirt eller ej det är frågan) skrev 2018-12-19 14:19:52 följande:
    Nja, jag tycker inte att ts är så lätt att tolka. Å ena sidan skriver hon någonstans att hon mest är orolig för hur ANDRA ska uppfatta deras relation, å andra sidan har hon börjat skriva om vad som är fel i hennes relation, så hennes fantasier har ju ändå också kickat igång mer än de kanske borde. Jag skrev bara utifrån den frågan, finns det inte flirtar utan baktankar - jo, det finns det. Och var gränsen går är ju helt avgörande.

    Jag tycker inte att man kan byta ut ord på det där viset, i så fall ska det vara mot något helt jämförbart med en flirt i farlighet. Du kanske tycker att en joint kvalificerar för det, men jag håller inte med. Mvh, /"har aldrig rökt en joint men flirtat ganska mycket"
    Jag tycker TS är ganska lätt att tolka för precis varenda en som sen hamnat mitt i skiten hart ju också trott att de hade full koll på läget.

    Det beror på hur du tolkar liknelser. bokstavligen är en joint inte samma sak som en flirt helt korrekt. Men liknelser är ju inte alltid bokstavliga eller hur? I det här fallet handlade liknelsen om att båda saker har risker som man inte alltid ser förrän det är försent.
  • Anonym (man)
    Anonym (Laws of Attraction) skrev 2018-12-19 14:25:24 följande:
    Den kan leda till hångel, tafsande eller knull.
    Men det är inte säkert. 
    Dock kan själva flirtandet i sig mycket väl ha negativa konsekvenser på TS benägenhet att knulla sin egen man, om hon vet att hon kan få mer spännande sex på annat håll. 
    Alltså hon behöver inte ha det, vetskapen räcker. 
    Exakt, inget är säkert då kan man ju inte påstå att det är riskfritt, Och om vet med sig att saker inte är så bra hemma och man törstar efter bekräftelse så borde man väl kanske inse att man helt klart ligger i riskzonen. Varför utmana ödet? framför allt när det som står på spel är viktigt?
  • Anonym (man)
    Anonym (Laws of Attraction) skrev 2018-12-19 14:49:50 följande:
    Hörde en psykolog på radion prata om otrohet en gång, hans take på det hela var att de allra flesta överskattar sin egen förmåga att behålla kontrollen om det skulle hetta till, så det bästa var att inte utsätta sig för såna situationer. 

    Tex om man flirtat med en kollega så bokar man inte in en tjänsteresa på tu man hand där man delar hotellrum  etc 
    Håller med. Starka känslor kan vara jävligt knepiga att hantera och egentligen vet man inte hur man kommer agera förrän man är där och då är man ju redan på djupt vatten. Bokar man in en tjänsteresa på tu man hand så är man nog redan medveten om vad man vill, man har nog bara jävligt svårt att erkänna det för sig själv
  • Anonym (man)
    Anonym (Samma) skrev 2018-12-20 07:38:46 följande:
    Du är uppenbarligen ute efter att provocera. Om du tror att man blir wt för att man genomgått en abort eller råkat ligga med fel man så vet du verkligen inte vad uttrycket betyder. Jag pratar om livserfarenhet och att man växer genom alla upplevelser i livet och för TS kan en flirt på jobbet antingen bara ge henne en kick eller så blir det ett steg hon tar mot skilsmässa. Ibland är det steg man måste ta för att komma vidare. Människor som lever perfekta liv och moraliserar över andra är tråkiga människor. Förstår du? Nej, jag trodde inte det heller. 
    Eller hur, för det är ju helt otänkbart att avsluta ett förhållande på ett värdigt sätt?
    Låter på dig som att du tycker det är grönt att göra lite som man vill bar man själv behöver det så...

    Vad får dig att tro att människor som väljer att inte bete sig som idioter mot sin partner lever perfekta liv och är tråkiga? Menar du att ha ett trasigt liv och bete sig som en idiot är detsamma som att ha ett roligt liv?
  • Anonym (man)
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-20 10:41:24 följande:
    Man kan säga att jag driver vårt liv framåt. Han har inte tagit initiativ till en enda gemensam aktivitet med vare sig mig eller familjen det senaste året. Vi vaknar lördagsmorgnar och han säger jämt:
    - Vad ska vi göra idag?
    - Vad ska vi äta till middag?
    Jag har sagt att jag vill att han ska sluta göra det och själv istället planera för middag och aktiviteter. Om jag styrt skutan och planerat en resa eller andra aktiviteter kan han klaga hela resan på att det är dyrt eller för varmt eller för kallt och kan aldrig ens försöka förmedla att han tycker att det jag gjort för familjen är roligt.

    Jag har sagt att jag vill att han ska spontankrama mig, lyssna på vad jag säger, ta upp samtal på eget initiativ, säga att jag är fin om jag klätt upp mig, visa med sitt kroppsspråk att han vill ha mig. Fatta hur förnedrande det är att hela tiden få be om eller "ta sig" en kram t.ex.
    Jag kramar honom, tar initiativ till sex, försöker säga positiva saker om vårt liv och om honom som person. Jag försöker behandla honom så som jag själv vill bli behandlad.

    Det senaste året har han varit på julfest och kickoff med sina kollegor. Det är allt. Han har träffat sin bror med barn typ 2 ggr på ett år. I övrigt är han hemma. Det känns ungefär lika kul som att vara gift med Alfons Åbergs pappa.

    Han borde fatta att ingen kvinna kan tänka sig att leva resten av livet med en person som bara existerar i samma hus. Han borde fatta att han inte bara kan sitta i baksätet och glida med hela tiden utan att det är även hans ansvar att se till att familjen har det bra och att även jag får känna mig uppskattad.
    Ok, ni har problem, men vad har det med din kollega att göra?
  • Anonym (man)
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-20 11:15:15 följande:
    Han ger mig en smula av den uppmärksamhet jag önskar att min man gav mig
    Och på vilket sätt menar du att det skulle lösa dina problem hemma?
  • Anonym (man)
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-20 12:28:56 följande:
    Det har jag aldrig påstått att det ska göra. Det får mig att må lite bättre för stunden i en ganska mörk tillvaro.
    Låter mer som att du använder dina problem hemma som en ursäkt för att flirta med kollegan som du förmodligen haft ett gott öga för långt innan. Som någon annan redan skrivit, jag tror inte det spelar någon roll hur bra det är hemma, det går liksom aldrig att jämföra ett förhållande med alla måsten och komplikationer det alltid innebär med en flirt vid sidan av som man inte delar en vardag med.
  • Anonym (man)
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-20 13:38:04 följande:
    Du skriver uppenbarligen för att provocera och kanske projicera din egen bitterhet på mig.

    Det du påstår om mina motiv är hur som helst fel.
    Och du tycker uppenbarligen att alla som inte ger dig medhåll har som syfte att provocera.

    Varför skrev du då din tråd öht? Du verkar ju själv varit osäker på om du är på väg åt fel håll med kollegan, men så fort n[gon tar upp det så förnekar du det och menar på att allt är hur lugnt som helst. Om det är så, varför skrev du din tråd öht och varför valde just det ordvalet?

    Är jag i gränslandet- flirtar kanske för mkt med kollega...

    Du verkar själv inse att du är i gränslandet, men alla som också tycker det kallar du för provokatörer. Hur tänkte du där?

    Jag tror att du snarare njuter av uppmärksamhet med kollegan lite för mycket men eftersom du vet att det är fel så försöker du hitta sätt att rättfärdiga det på och vad bättre än klassikern... förhållandet.. det förklarar även din "överkänslighet" för all slags ifrågasättande. Klart som fan att det är provokativt att folk tar upp saker som triggar ditt samvete. 
  • Anonym (man)
    Anonym (winkie) skrev 2018-12-20 14:06:50 följande:
    Nej, jag tycker DU verkar ha ett syfte att provocera med tanke på tonen i det du skriver och att du insinuerar saker och ting i situationen, som inte stämmer.

    Som jag skrivit tidigare tänkte jag mer på hur andra uppfattar flirtandet när jag startade tråden. Rubriken är inte formulerad som den är för att jag själv är på gränsen att vara otrogen.

    Det är fritt för vem som helst att starta vilka trådar som helst på FL, så då gör jag det. Skönt för dig oxå så du kan få spy lite på andra, eller hur Skrattande
    Ja, det är fritt fram för alla att starta trådar precis som det är fritt fram att svara på trådar utan att nödvändigtvis hålla med. Vill man enbart ha medhåll så är det kanske bra om man skriver det i trådstarten.

    Angående "tonen" så verkar ju rät få hålla med dig om att det är en jättebra idé att flirta med kollegan. Men du verkar enbart ta åt dig av de fåtal som skriver att det är en lysande idé. Vilket iof inte är så förvånande för det är förmodligen vad du vill. Äta kakan och ha den kvar, får bekräftelse och pirr med kollegan och så ska allt lösa sig hemma så kan du få din bekräftelse från bägge hållen.
  • Anonym (man)
    Anonym (PRATA!) skrev 2019-01-10 16:56:16 följande:
    Härligt att se en människa som faktiskt snackar med sin partner som första steg...

    Hoppas att han inser allvaret i situationen och gör allt HAN kan för att få ert förhållande på fötter igen.

    Män kan som någon skrev ha lite svårt att förstå kvinnors diskreta hintar så ett tips är att fortsätta berätta mer eller mindre i klartext hur du känner och vad du förväntar dig av honom för att det ska fungera och att även han öppnar upp för djupare samtal med dig...

    Att du är avståndstagande mot kollegan är nog bra, åtminstone tills du vet hur det känns med din man framöver.

    Starkt jobbat och lycka till nu!
    Jag tror att både kvinnor och män har svårt att förstå att deras partner springer iväg till någon annan när man får det tufft hemma, man förväntar sig nog att man ska försöka lösa det med sin partner i första hand.

    Håller med om att det är bra att TS tagit det med sin man och fått igång en dialog, men jag tycker det är jävligt fel att lägga hela skulden på mannen som du gör. Att börja flirta med andra när man har problem hemma är INTE en bra lösning på problem utan bäddar snarare för betydligt värre problem och det hade TS man ingen som helst skuld i utan det ansvaret ligger helt och hållet på TS och man får hoppas att hon har lärt sig något av det så hon kan hantera det bättre nästa gång det blir jobbigt i relationen.
  • Anonym (man)
    Anonym (PRATA!) skrev 2019-01-11 19:50:47 följande:
    Det jag mest ville belysa med mina inlägg i tråden är hur ENORMT viktigt det är med kommunikation i ett förhållande.

    Människor och känslor mellan dem förändras. Att ta tag i problem som dyker upp i en relation är a och o.

    Män och kvinnor kan ha väldigt svårt att förstå varandra och det blir inte lättare om man som i TS fall är helt olika personligheter. Då krävs det att båda öppnar sig för varandra och talar om i klartext hur man känner och vad man vill.

    Jag tycker det är bra att TS rapade ur sig sanningen för sin partner så att de har en chans att komma närmare varandra och lösa sina problem.
    Ja kommunikation är viktig, men enbart om den är ärlig. Att kommunicera "bara för att det är något man bör göra" ger ingenting. Det är inte helt ovanligt att man till exempel kläcker ur sig väl valda delar men utelämnar de känsligaste delarna. Sån kommunikation leder inte till något.

    Ja, ta tag i problemen bör man göra så snart som möjlig innan de växer sig stora. Men det kräver som sagt ärlighet och transperans. Och framför allt bör man ta det MED sin partner inte med någon annan för det är inte att ta tag i problemen utan att fly.

    Jag tycker också att är bra att TS rapade ur sig sanningen, och jag hoppas att hon har lärt sig något för framtiden. Att ta problemen med sin partner inte försöka lösa dem med någon annan.
  • Anonym (man)
    Anonym (winkie) skrev 2019-01-14 15:00:48 följande:
    Fast jag har inte försökt lösa mina problem med någon annan. Du läser in väldigt mycket mer i min TS än vad som är fallet.

    Jag har uppskattat uppmärksamheten en annan man gett mig (under väldigt kort tid. Det är viss skillnad.

    Mina problem med min man har jag försökt lösa MED honom under flera år av ärlig kommunikation, utan resultat hittills. Men hoppas det blir bättre den här gången. Än så länge funkar det ganska bra.
    Enligt vad du själv skrivit så var det era problem i er relation som "fick" dig att få upp ögonen för din kollega och njuta av bekräftelsen. Och det är väl kanske inte helt ovanligt att om man saknar närhet och bekräftelse hemma så suger man åt sig det som en svamp när man får det av någon annan.

    Som du själv kanske lagt märke till nu så var det ju mycket bättre att diskutera problemen med din man i sin HELHET dvs även att du sökt bekräftelse av någon annan. Så möjligen kan det vara just det (att du fått känslor för någon annan) som fick honom att vakna till liv och inse att problemet var verkligt och något man inte bara kan ignorera.

    Det jag skrev handlade inte om just dig utan om att det för att det är väldigt vanligt att man tar upp problemen med sin partner men utelämnar de mest känsliga delarna (att man fått känslor för någon annan) och bara diskuterar förhållandet vilket ganska ofta inte resulterar i något annat än att man själv får bättre samvete för att man har ju faktiskt tagit upp saker med sin partner. Så lärdomen man kan dra av ditt exempel är att det oftast är bättre att diskutera problemen i sin helhet, inklusive sånt som man tycker är känsligt med sin partner och inte utelämna något.

    Detta är alltså ingen kritik, tvärtom tycker jag du ska ha en stor eloge för att du berättade allt för din man precis så som det är. Det är många som inte gör så och resultaten blir därefter och då tycker jag man inte kan lägga hela ansvaret på personens partner. Man är oftast två om eventuella problem i en relation, men hur man sen hanterar problemen har var och en sitt eget ansvar för, och det gjorde du ju till slut bra.
Svar på tråden Är jag i gränslandet- flirtar kanske för mkt med kollega...