Inlägg från: Anonym (va) |Visa alla inlägg
  • Anonym (va)

    Ni som räddade förhållandet efter otrohet

    Vilken relation? Er relation dog ju i samma sekund någon av er var otrogen. Ni har bara inte fattat det än, men ni kommer göra det om något år eller så.

  • Anonym (va)
    Anonym (Fortfarande gifta) skrev 2018-12-20 17:59:10 följande:

    Anonym (Akta dig): Jag är fullt medveten om risken jag tar att bli sårad igen. Det är i och för sig samma risk man tar när man blir kär i någon överhuvud taget, tycker jag. Det gäller att våga igen. Om min man skulle bedra mig igen, är det skälvklart skilsmässa. Varför skilde vi oss inte efter otroheten? Jag tyckte att äktenskapet vi hade var större och viktigare än sveket som min man gjort mot mig. Ett fruktansvärt svek, men min man är en go kille innerst inne och jag tar risken att våga förlåta.


    Det är det abslut inte. En person du blivit kär i vet du inte om personen är en svikare och en lögnare. Personen är oskrivet ark. En person som som bedragit dig VET du är en svikare och en lögnare det har personen bevisat genom sina handlingar. Väldigt stor skillnad.

    Va bra att du tycker ert förhållande var större än hans svek men bevisligen tyckte din man inte att ert förhållande var större än några knull med någon annan. Om han hade värderat ert förhållande som du gör hade han väl inte satt det på spel?
  • Anonym (va)
    Anonym (Fortfarande gifta) skrev 2018-12-20 17:59:10 följande:

    Anonym (Akta dig): Jag är fullt medveten om risken jag tar att bli sårad igen. Det är i och för sig samma risk man tar när man blir kär i någon överhuvud taget, tycker jag. Det gäller att våga igen. Om min man skulle bedra mig igen, är det skälvklart skilsmässa. Varför skilde vi oss inte efter otroheten? Jag tyckte att äktenskapet vi hade var större och viktigare än sveket som min man gjort mot mig. Ett fruktansvärt svek, men min man är en go kille innerst inne och jag tar risken att våga förlåta.


    Är man verkligen så "go" när man medvetet väljer att såra och förnedra en person som står en nära?

    Är man verkligen en go kille när man medvetet utnyttjar andras förtroende under ett år?

    Om detta hade varit någon annan än din man hade du rekommenderat någon att lita på personen?
  • Anonym (va)
    Anonym (Fortfarande gifta) skrev 2018-12-21 22:04:55 följande:

    Anonym (va): Jag hade rekomenderat personen att skilja sig direkt. Eftersom jag inte levt med den personen, känner jag inte den. I mitt fall tycker jag mig känna min man. Jag vet hans brister och hans bra sidor. De bra sidorna väger över det stora felet han har, nämligen att vara EGO när han mår dåligt. Han vet om att detta är hans sista chans...han har sagt att han inte vill förlora mig...framtiden får utvisa om han respekterar mig såpass att han fattar vad som är viktigt.


    Anonym (Fortfarande gifta) skrev 2018-12-21 22:24:40 följande:

    Anonym (va): Jag har stått ut med det värsta sveket någon kan göra mot mågon annan. Jag har sagt till min man man att det räcker nu! Jag har avslutat förhållande tidigare när jag upplevt att det inte finns något kvar att bygga vidare på...i detta fall ger jag äktenskapet en chans för att jag älskar min man. Otroheten samverkade med tre faktorer: min man som mådde dåligt, min endometrios då jag var klimateriekossa och inte ville ha sex samt den utomstående energin som var manipulativ (har stalkat min man med massor av telefonsamtal som min man inte besvarat, olika kontantkort som min man har blockat, en sjuk och trasig människa som fått vittring)

    Tråden handlar om att fixa sitt förhållande trots otrohet. Jag vill säga att vi kommit långt och vi har jättekul tillsammans, har bra sex och delar vardag och fest tillsammans! Min man är äntligen med på tåget efter en urspårning!



    Jag har förstått att ni haft det dåligt i ert förhållande men skillnaden är att du verkar anse att det är en vettig förklaring / ursäkt för att vara otrogen medan jag anser att det inte är det utan att anledningen till att din man var otrogen inte var era problem utan hur han valde att HANTERA era problem. Bara för att era problem i förhållandet har blivit bättre betryder det inte att hans personlighet är förändrat. Han ÄR fortfarande ett EGO som du skriver och det kommer han fortsätta vara.

    Jag har förstått att tråden handlar om att fixa ett förhållande efter en otyrohet men jag tycker inte din lösning verkar vara speciellt realistisk eftersom den verkar gå ut på att lägga skulden för din mans val på ert förhållande och inte på honom själv. Det var inte prpblemen i förhållandet som FICK honom att vara otrogen, han gjorde det för att han VILLE det. En annan man än honom hade inte varit otrogen oavsett hur dåligt han mådde och hur stor klimaktieriekossa hans partner varit.

    Ja din man år på tågen iden efter urspårning men det betyder inte att din man är en annan person än den han var innan urspårningen, han är samma person som och frågan är då, kommer han agera likadant nästa gång han ställs inför samma situation / val?
  • Anonym (va)
    Anonym (Sarah) skrev 2019-01-02 01:41:44 följande:
    För dig kanske, men din åsikt är ointressant här.
    Om det enbart är verklighetsflykt, fantasier och rosafluffiga historier ni vill ha så finns det gott om romantiska filmer på teve och netflix som ni kan sträckkolla på. I verkligheten blir det väldigt sällan bra efter svek och lögner.
  • Anonym (va)
    Anonym (N) skrev 2019-01-13 14:01:15 följande:

    Fick veta att min sambo varit känslomässigt otrogen i över en månad vid nyår. Jag har ältat och ältat, varit arg, ledsen och velat döda honom. Men det tvingade honom att börja prata så vi valde i slutänden att ge de en ny chans. Det jag känner är det värsta vid otrohet är att jag inte vågar säga det till nån, för folk dömer MIG för jag är så jävla korkad som stannar hos honom.


    Är det din definition av att "döma" ?
    Är att folk inte säger det du vill höra detsamma som att "döma"?

    Har du aldrig funderat över att folk kanske säger så för att de helt enkelt tycker att det är ett stort misstag att vara kvar? Varför skulle det vara detsdamma som att dömma? Eller vill du hellre att de ska sitta och ljuga för dig och säga att det är jätte bra fast de egentligen tycker tvärtom?
  • Anonym (va)
    Anonym (Fortfarande gifta) skrev 2019-01-13 13:31:20 följande:

    Svarar Trä: Lider med dig, vet hur det känns! Vi har kommit dit vi är idag genom att prata, prata, prata i stort sett varje dag om otroheten. Viktigt att den otrogne svarar på ALLA dina frågor. Ta reda på varför, hur och landa i det, analysera framöver hur ni ska göra för att partnern ska undvika att hamna i samma situation. Viktigt att den otrogne själv kommer med förslag, annars kommer förändringen från dig och då blir det ingen lösning. Nu ska du ha tillgång till hans telefon, mail för att säkerställa att han inte smusslar. Jag fick tyvärr gå så långt så jag köpte ett dataprogram Dr Phone där jag fick fram raderade filer på min mans iphone. Jag talade om för honom att jag hade verktyget och detta hjälpte min man att bli av med beroendet. Ett sorts antabus helt enkelt! Lycka till, det kommer bli en jobbig resa men är han annars en go kille kan det vata värt det! Kram


    Så med andra ord så var du tvungen att övervaka din man dygnet runt för att han skulle skärpa sig, han gjorde inte det självmant och det tyckler du räcker för ett "bra" förhållande?

    Är det så du tycker ett förhållande borde vara? Att man måste övervaka varandra för att ingen ska vara otrogen? Att man inte är trogen för att man vill det utan enbart för att man riskerar att bli påkommen?
  • Anonym (va)
    Anonym (Fortfarande gifta) skrev 2019-01-02 12:55:27 följande:

    Det gäller av båda parterna att bestämma sig för att satsa på förhållandet igen efter en otrohet. Först då är förhållandet värt att rädda. Min man bearbetar dagligen sitt behov av bekräftelse (han har varit i terapi) och jag har landat i känslan att jag klarar att leva utan honom om så skulle vara fallet. Vi har utvecklats båda två av krisen.

    En jobbig resa som ibland gör sig påmind, men jag och min man har två år efter otroheten börjat njuta av relationen.

    När kan man anse att förhållandet har klarat en otrohet? Mitt svar är när känslan infinner sig att man som den bedragne vågar släppa garden och kontrollen igen!


    Sant, men sen finns det ju frågan om det är värt det eller om man hellre borde satsa på någon annan istället och få ett mindre komplicerat liv. Jag menar är man beredd att offra precis allt och göra om sig själv till vad som helst och är beredd att ta vilket skit som helst bara man kan fortsätta vara tillsammans så är det klart att man kan få vilket förhållande som helst att fungera. Men sen kan man ju fråga sig om det verkligen är ett friskt beteende och vad det gör med ens psyke?
  • Anonym (va)
    Castrup skrev 2019-02-16 18:38:39 följande:
    Instämmer. Huruvida det går bra att gå vidare beror på flera parametrar där en är att man måste prata om det och den otrogne måste vara ärlig och svara på frågorna som ställs. En annan parameter är om det var en engångsgrej eller ett regelrätt förhållande vid sidan av. Om det var en engångsgrej på fyllan, så kan man minimera risken med att inte dricka (så mycket) på tillställningar där ens partner inte är med. Och framförallt den otrogne måste ångra snedsteget och inte att det uppdagades.
    Sant men hur vet den bedragne om partnern ångrar sin otrohet eller om personen bara ångrar att han/hon blev påkommen?
  • Anonym (va)
    Castrup skrev 2019-02-19 21:34:24 följande:
    En väldigt bra fråga och det finns nog inget universiellt svar på den, men ovilja att svara på alla frågor kan vara ett tecken på att man ångrar att man blivit påkommen.
    Exakt, vilket är precis vad en majoritet verkar göra. Så vilken slutsats kan man dra av det? För mig låter det som att majoriteten inte ångrar sin otrohet utan enbart att man blev påkommen, och då kan man fråga sig om man skulle vilja fortsätta ha ett förhållande med en sån person?

    Jag tror att många tänker väldigt naivt när man kommer på sin partner med att vara otrogen (been there, done that). Man klänger sig fast vid tryggheten av rädsla för vad konsekvenserna kan bli av att bryta upp samt att man vägrar ta in att ens partner faktiskt är så falsk som det visat sig. Istället snackar man bort det för sig själv och intalar sig själv att det bara var pga "omständigheter". Det tar tid att göra om bilden av sin partner. Det tar tid att inse att personen inte är den man trodde till stor del för att man inte vill se det, man vill att personen ska vara den man trodde innan.

    Det här tror jag är anledningen till att de flesta "förlåter" men få förhållanden överlever en otrohet. Det handlar inte om ilska eller bitterhet man ofta vänder det till, det går mycket djupare än så, jag tror det till väldigt stor del handlar om att svek krossar allt förtroende och får en att omvärdera sin partner. När ilskan och sorgen lagt sig så ser man inte längre på sin partner med samma ögon längre och den nya bilden av ens som träder fram är det inte alltid man har samma känslor för.
  • Anonym (va)
    Castrup skrev 2019-02-27 22:18:54 följande:
    Hallå? Det här är Internet, antingen hävdar man en rak motsatt ståndpunkt utan att ge vika en tum eller så ryggdunkar man varandra och vi kör det senare. Tungan ute
    Anonym (FYI) skrev 2019-02-27 23:52:59 följande:
    Jaja...Men som du märkte hade inte heller jag någon avvikande åsikt direkt.Skäms
    Ok du dunkar vi varandras ryggar, håller varandra i handen och sjunger akumbaya. Jag börjar.... akumbaya my lord akumbayaaaaa Flört

Svar på tråden Ni som räddade förhållandet efter otrohet