Seven Costanza skrev 2019-01-06 19:11:16 följande:
Är inte föräldraledig längre men känner ändå igen mig inför jobbstart imorgon efter två veckors julledighet. Särskilt känner jag igen mig i detta med att ge så mycket av sin energi till att ta hand om andras barn att man kommer hem trött och sliten till sitt eget barn (jobbar inte på förskola men på högstadiet så det är tufft och intensivt på sitt sätt). Har ett snart treårigt barn som jag var hemma med i 1,5 år och har nu jobbat lika länge som jag var hemma, och tiden går SÅ fort. Han förstår mer nu också och pratar ofta om att mamma måste jobba (alltså när jag måste göra mina tio timmars förtroendetid.åtminstone delvis under den tid han är vaken, för om jag väntar med allt tills han somnat är jag för trött). Fy, det känns i hjärtat... Jag ser fram emot att han snart slutar vila på dagtid så att han förhoppningsvis somnar lite tidigare så att jag kan vänta med jobbet tills han sover. Jag trivdes inte superbra med att vara hemma på heltid heller, men skulle nog vilja jobba max 60% egentligen. Jag planerar att gå ner i tid igen i augusti till 80%. Håll ut!!
Tack för dina stöttande ord! Kan verkligen tänka mig att det är minst lika krävande och intensivt att jobba på högstadiet. Man minns ju bara själv hur det var när man gick i åk 7-9.
Och det du skriver gällande sena nattningar med din sån känner jag också mycket väl igen. Innan min äldsta dotter slutade vila på dagen då hon var runt 3år.
Känns taskigt att säga men det känns typ lite skönt att höra att det är fler som tycker det känns jobbigt att jobba imorgon hehe.