30+, följas åt på vägen till första barnet?

Man blir dock snabbt väldigt skicklig på att låtsas dricka alkohol om man inte vill avslöja nåt ;) 

Men jobbigt om det känns som att alla runt skaffar barn! Hos oss är det fortfarande så få att jag tänker att några fler gärna får sätta igång, då jag själv alltid tyckte det var rätt tråkigt att vara äldst bland barnen när mina föräldrar hittade på saker med kompisar. Och så är det ju trevligt om det blir flera barn födda samma år i bekantskapskretsen :)

Spännande med meditation! Det skulle jag också vilja testa. Har du hittat något själv eller är det någon kurs?

Ät jämgammal med dig och har samma erfarenhet både i bekantskapskretsen och på jobbet. Vi får peppa varandra här! :)

Åh tack för tipset! Ska kolla in appen. :) Vi har försökt ett år men i början inte lika aktivt innan sommaren. Hur länge har ni försökt?

Okej! Ja min första kur. Min cykel har strulat sedan i somras med orgelbunden cykel och mens som varit i ett par-tre veckor. Sökte privat för detta efter jul. Gynekolgen tyckte jag skulle pröva Provera ett på månader och att vi sedan skulle gå vidare till utredning om det inte har tagit sig. De vill tydligen inte sätta in ägglossningsstimulerande förrän de utrett mannen också. Där vi bor är det lång kö till utredning så vi kanske gör en privat utredning om det blir aktuellt. Hur ser det ut för er?

Det förstår jag...det är ju mycket pengar det handlar om det inte finns alternativ till ivf. Jag tänker att vi nog gör utredningen privat och sen får vi se om vi går vidare där eller vänder oss till landstinget. Hur statistiken ser ut här vet jag inte men jag vet att kön är minst sex månader där vi bor.

Jobbigt när det är tungt men det kan säkert bra med en paus. Vi pratar inte så mycket om det men jag tänker/funderar desto mer. Håller tummarna för att din mens inte dyker upp om 10 dagar och om den gör det att ni kan landa i något som känns bra för er. <3

Här verkar det inte ha blivit nåt denna gång. Tror att jag har fått mens, den började igår morse men är fortfarande väldigt(!) sparsam vilket är ovanligt och tempen ligger kvar ovanför cl. Tog ett test imorse för att dubbelkolla och det var negativt. Hoppas att kroppen snart börjar bete sig mer som vanligt igen. Det är så jobbigt när allt känns annorlunda än vanligt.

Hej! Jag tog ett sånt där tidigt graviditetstest idag, äl+10. Tokblankt såklart! Egentligen kan det väl vara för tidigt men jag hinner ju aldrig testa innan mensen kommer eftersom jag har kort lutealfas. Nu började jag känna värk i tjejmagen så mensen kommer nog snart. Har varit så gasig i magen också (brukar vara det efter äl), men det är borta nu. När jag stod och väntade på testet kände jag mig superdum. Kände mig så korkad - som om det skulle finnas en chans att jag skulle bli gravid liksom. Usch, jag är så bitter och ledsen på allt. Min sambo är väl rätt trött på att höra mitt ältande om detta. Han har inte ens frågat nått nu när det börjar närma sig. Det stör mig ganska mycket att han inte verkar bry sig. Jag vet att han bryr sig men han tänker inte på det. Han har inte bråttom till nått barn, så vi har inte riktigt samma inställning till det här ;) Jaja ville bara skriva av mig lite. Det är så ensamt med tankarna annars. Hoppas ni alla får en fin helg!