Tänk om – låt pojkar uppfostras som pojkar

Låt barn vara de individer de är. Ingen tjej ska få höra att hon inte får leka med bilar för att hon är tjej, ingen kille ska få höra att han inte får leka med dockor för att han är kille. Och vice versa såklart.

Jag är född under en tid då man fortfarande fick höra att man inte kunde göra det och det pga man är född som flicka eller pojke. Tack och lov hade jag en pappa, som tyckte det var helt OK att jag, som flicka, ville vara med honom och snickra, laga bilen etc.

Likadant som man stoppar en docka i handen bara för att hon är en flicka, pga ideologisk övertygelse.
Dvs föräldrar som försöker styra barnet för att barnet ska passa in i ens egen norm och gör det till absurbum, är lika goda kålsupare.

Sedan kan man erbjuda barnet olika möjligheter. När sonen gick på dagis (i början av 2000-talet) så fick alla barn leka med allt, pojkarna kunde vara lika mycket i dockrummet som flickorna (ingen som tvingade dom till det) som flickorna kunde leka med bilar och busa omkring i kuddrummet. Utomhus (de var väldigt många timmar ute) så lekte barnen med allt

De kriterier, under vilka man sätter betygen idag, är klart negativa för de som (oavsett vilket kön) som mognar senare.

Exakt, eller att färger är biologiskt betingat. Men det är väl för att man inte kan skilja på könsidentitet (som är biologiskt) och könsroll (som är en social konstruktion). Sedan förnekar jag inte att könsrollerna har många gånger ett ursprung i de biologiska skillnader, men det är fortfarande en social konstruktion.

Könsidentiteten vet man den är biologisk. Man har även hittat den delen i hjärnan där den utvecklats. Detta tack vare att transsexuella har donerat sin hjärna efter sin död.
Könsrollerna är sociala konstruktioner, att de sedan bygger på att t.ex kvinnor är de som föder barn, att man lever i grupper, även att dessa har varit en maktverktyg är ju ingen hemlighet.
Så man vet skillnaden, men gemene man vill gärna tillskriva könsrollerna som något biologiskt.

Absolut, tyvärr verkar en del känna sig väldigt hotade om världen inte är så svartvit som de önskar att den var. Att det ständigt sker en utveckling i samhället där man måste anstränga sig för att hitta sin egen roll.

Tack och lov verkar den stora majoriteten hantera detta att de traditionella könsrollerna ständigt i en förändring (har ju varit det under hela vår moderna historia).  Sedan finns det ett fåtal (ofta de som låter) som har svårt att ta eget ansvar över sina liv, utan skyller på alla andra för att det inte blev som man själv ville.
Just nu är det femininsmen och genustänket som är det som förstört deras liv, tidigare har det varit annat, men det är nog samma typ av personer som är missnöjda, det man skyller på har varierat genom århundrandena

Om ett spädbarn är varken eller, så är det ofta pga en bakomliggande sjukdom, så det önskar man ingen.
Däremot det som finns i hjärnan, dvs könsidentiteten, det syns inte på ett UL.
Och i de flesta fall, så stämmer könsidentiteten överens med det biologiska kön man fått.
Men denna rädsla, att ens barn inte ska få bli utvecklas till en man eller kvinna som vuxen, är väldigt obefogad. Att man har tolerans mot den klara minoritet som avviker, det är ju bara bra.
Man uppfostrar inte någon till att bli transsexuell, till att bli homosexuell, men man kan uppfostra sina barn att lära sig att dessa är lika mycket värda som alla andra, man kan uppfostra sitt barn, så oavsett om barnet är en flicka eller pojke, så får de göra de livsval som de känner är rätt.

Vill du som pojke bli, ett i dag, kvinnligt yrke, så är det OK, vill du som flicka bli ett manligt yrke, så är det också OK.
Vill du vara prinsessa för en dag, så är det OK, oavsett om du är tjej eller kille.

Ja, men könsrollerna är inte skrivna i sten, de har sett olika ut, vad som har varit attraktivt har också ändrat sig genom historien. Dessutom har könsrollerna även varit ett sätt att styra individerna i samhället, inte bara att vara attraktiva för varandra, utan även för att samhället ska fungera, utifrån de förutsättningarna som finns just då.

Jag har lite svårt att förstå att man inte kvinnan hade rösträtt har det minsta med attraktionen att göra, när man genom historien haft kvinnor som har båda haft makt och varit attraktiva.
Dvs det finns mycket i de traditionella könsrollerna som har mer med att kontrollera (både män och kvinnor) än vad det har med attraktion mellan könen.

Eller ger barnen en sådan trygghet att de klarar av att se spelreglerna förändras.

Kan kanske vara så, men framför allt att jag hade en pappa som tillät mig vara den jag var (min mor var dock inte lika förtjust i detta).
Jag har märkt fördelarna med att jag fick utvecklas inom det område jag var duktig inom, istället för att fastna i en mall "så ska en flicka vara".
När det gäller attraktion, så är det helt säkert att män som ville ha en väldigt feminin kvinna, inte hade valt mig. Men jag har ju en sambo som uppskattar mig för den jag är.