Har vi 25% invandrare?

Tack själv.
Och med exakt samma argumentation:
Lycka till med anställningen av busschaufförer som hjälpligt har lärt sig några ord svenska men som i övrigt saknar vare sig begåvning eller förarutbildning. Du har ju lovat dem att om de bara kan lite svenska så ska de också få arbete som busschaufför och med några ord svenska i bagaget kan vem som helst ta ansvar och frakta resenärerna på ett säkert och bra sätt...

Och du känner dem som sköter rekryteringen av busschaufförer och vilka kriterier som ska uppfyllas?

Vad är en R.A.S-aktivitet, det känner jag inte till?

Jag försökte att utförligt besvara dina frågor och dina påståenden som du riktade till mig och självfallet svarade jag personligt.
Du får gärna svara på mina frågor som jag riktat till dig och du får gärna kommentera mina påståenden.
Jag är mycket mer intresserad av dina egna personliga svar och åsikter än något annat som går att länka till.

Nej, i det fallet skulle jag våga säga att min bedömning är att du sannolikt har fel.

Jag är övertygad att många män ute i världen skulle vara villiga ta chansen att  lämna sin familj, åtminstone tillfälligt, för att sedan ha chansen att som fullt betald förtidspensionär senare åter flytta hem till sitt hemland och till sin familj och där lyfta pensionen som utbetalas från Sverige.
Ett sådant ekonomiskt tillskott skulle sannolikt t ex kunna ha stor betydelse i många byar eller i vissa klaner och därmed skulle många säkert ställa upp för familjen medan mannen under en period befinner sig i Sverige.
Att tro något annat är nog väldigt naivt.

Om man får jobb eller inte handlar i första hand inte om ifall man har utländsk eller svensk bakgrund.
Ofta används slarviga uttryck som är helt vilseledande, t ex 

 "kunskaper i Svenska språket är vägen in på arbetsmarknaden".

T ex Transportstyrelsen och vem som helst ställer givetvis helt andra krav än att vem som helst är kompetent och lämplig att köra buss om man bara har kunskaper i det Svenska språket.
"kunskaper i Svenska språket är vägen in på arbetsmarknaden" är enligt mig bara ett exempel på alla de floskler som många brukar sprida.

Jag sade att med särskilt lämpliga personliga egenskaper och i övrigt god kompetens inom aktuellt yrket så finns flera i tråden uppräknade jobb, ofta kallade "enkla jobb", som klaras utmärkt av personer som utför jättebra arbeten med endast några ord svenska, eller ibland helt utan kunskaper i det Svenska språket.
Jag stöter på goda exempel med sådana personer nästan dagligen. 
Detta konstaterande är utmärkt när man pratar om möjligheter med arbetskraftsinvandring. 

Jag själv som arbetsgivare och flera av mina kollegor är alltid beredda anställa personer med rätt personliga egenskaper, även om de inte behärskar det Svenska språket. 
Men självfallet är ingen av oss är beredd anställa en enda person, oavsett Svensk eller annan härkomst, bara för att den personen klarar att prata svenska.
Det borde vara lätt för alla i denna tråden att förstå.

Du har helt rätt.
Ja, arbetskraftsbrist råder och faktum är att den s k "flyktingvågen ökar denna brist i stället för att minska den.
Arbetskraftsbristen går att lösa genom arbetskraftsinvandring. Men arbetskraftsinvandring är självfallet något helt annat än den s k "flyktingvåg" vi nu har sett. De nyanlända vi nu har sett kommer inte i jobb i samma utsträckning som den genomsnittliga befolkningen utan de ska i mycket hög utsträckning försörjas med skattemedel.

Tvärtom skapar den s k "flyktingvågen" mycket större och ökande arbetskraftsbrist, den är mycket resurskrävande och kräver väldigt många arbetande människor som tar hand om dessa individer och följderna av dem. Bara som ett litet exempel; behovet av psykvård, det allmänna vårdbehovet, behovet av utbildning, behovet av poliser och vakter, bland nyanlända bedöms vara oproportionerligt stort, mycket större än för den genomsnittliga befolkningen. Det medför alltså dramatiskt ökat behov av läkare, vårdpersonal, lärare, poliser, vakter etc vilket i sin tur medför ytterligare ökad arbetskraftsbrist. Och glöm inte att det ökade behovet ska betalas av oss skattebetalare.

Ta bara två sekunder och tänk tanken att vi måste skaffa oss ökad arbetskraftsinvandring för att ta hand om de nyanlända som har kommit i den s k flyktingvågen...
Hur tänkte vi där?

Jag håller med.
Men till att börja med tycker jag det är mycket viktigare att omgående verkställa de utvisningar som på juridiskt korrekt sätt redan är beslutade.
Hur kan det komma sig att vi accepterar att många sådana fortfarande lever kvar i Sverige, flera ägnar sig åt kriminalitet, och fortsatt lyfter bidrag trots att de redan skulle ha varit förpassade utanför Sveriges gräns?
Varför är det ingen debatt om hur få utvisningar som verkställs?

Nej vi behöver absolut inte någon av den typ av invandring som vi nu har sett. Som jag och flera konstaterat så skapar den s k "flyktingvågen" ännu MERA arbetskraftsbrist.
Det saknas redan resurser i t ex psykvård, sjukvård, rättsväsendet och i fängelser. Ännu mera resurser kommer saknas när den s k flyktingvågen kommer kräva att många fler människor arbetar inom bl a nämnda områden.

T ex: De s k flyktingar som kräver psykvård kan ju liksom inte vårdas av en annan flykting som också är i behov av psykvård...

Vi kommer alltså behöva mer arbetskraftsinvandring för att klara av de s k flyktingarna.
Alla dessa typer av arbeten ska finansieras med ökade skatter för den arbetande delen av befolkningen, för någon annan finansiering finns ju inte.

Det absolut mest avgörande om en person ska komma i jobb eller inte är dennes personliga egenskaper.
Språkkunskaper och utbildning är stort endast produkter av ens personliga egenskaper. Med goda personliga egenskaper lär man sig språket, oavsett om man går SFI eller inte, och med goda personliga egenskaper skaffar man sig en utbildning.
Vare sig arbete, utbildning eller någon kompetens är något man får, det är ingen som ger det till en, utan det måste man själv skaffa sig. 

Glöm aldrig att de allra flesta anställningar och löneutbetalningar finansieras av en betalande kund. Om man saknar goda personliga egenskaper och inte gör någon kundnytta så finns där ingen kund som är beredd betala ens lön.

De konstruerade jobb som skapas och finansieras enbart genom skattemedel är inga jobb som på något sätt bidrar till t ex vård/skola/omsorg. Tvärtom, sådana individer som behöver konstruerade och skattefinansierade jobb, kräver ännu mera resurser inom t ex vård/skola/omsorg.

Sverige och dess skattebetalare kan inte ta ansvar för världens krig och det finns i princip ingenting som vi förmår att göra något åt att dessa människor har som livsuppgift att döda varandra.
Väldigt många skulle ju även döda oss om de bara fick chansen.

Vi är engagerade i FN och i andra organisationer, vi ingår i en union, något annat förmår vi inte att göra.
Om vi tar emot 10 000 eller 100 000 s k flyktingar varje år har ingen som helst inverkan på jordens fattigdom.

Men så snart människorna själva väljer att sluta att trycka in avtryckaren, så snart de skaffar sig åtminstone ett enda annat mål i livet än att döda dem som de anser vara deras fiende, så upphör kriget och dödandet och med det upphör även fattigdomen.

Den enda lösningen för att få krigen att upphöra och att övervinna fattigdomen är att dessa människor väljer att sluta vilja döda varandra. Samma dag som de slutar trycka på avtryckaren så är kriget slut.

Många fattiga länder, där t ex Sverige är ett utmärkt exempel, har börjat sin snabba utveckling mot välfärd i samma ögonblick som man slutade vilja mörda dem man utsett till sina fiender.
Så snart man gör valet att sluta kriga har man stakat ut vägen ut ur fattigdomen.

De du nämner som "stora samhällsgrupper", du har helt rätt, kommer inte att i någon betydande grad att bidra.
Men ännu mera anmärkningsvärt är att de tvärtom i kommer att i hög grad ytterligare belasta det allmänna.

vi har stora samhällsgrupper utan adekvat utbildning, utan tillräckliga språkkunskaper och utan en religiös och social samhörighet med samhället i stort.

T ex kommer en betydligt högre andel än för "vanliga" befolkningen att bli förtidspensionärer, de kräver högre andel psykvård än "vanliga" befolkningen, och det tillkommer också en betydande andel ålderspensionärer.
Allt detta blir särskilt anmärkningsvärt när man beaktar att de allra flesta aldrig har bidragit till uppbyggnaden av det allmänna. Inom överskådlig tid (närapå aldrig?) kommer dessa "stora samhällsgrupper" inte att ge någon som helst netto skatteintäkt.
Den Svenska välfärden, inklusive pensionssystemet, var aldrig avsedda för dessa "samhällsgrupper", har inte dimensionerats för dessa och följaktligen har det allmänna inte fått in några skatteintäkter för att kunna betala välfärden för dessa "samhällsgrupper".
Frågan blir då: Vem ska betala? Hur ska det gå till? Finns någon annan lösning än att Sveriges skattebetalare måste betala ännu mera? Och självfallet i kombination med att det allmänna måste skära ned ytterligare i välfärden för den "vanliga" befolkningen.

Paradoxalt nog måste vi sannolikt främja arbetskraftsinvandring för att få personal som kan ta hand om dessa "stora samhällsgrupper" eftersom de kräver ännu fler som jobbar och vårdar inom det allmänna.
Som sagt, hur tänkte vi där? 

Ja, det är en utmaning hur vi ska ta hand om gruppen äldre äldre.

Finansministern, och alla andra, säger:
den svenska ekonomin är ansträngd. För att klara av kostnaderna för det ökade flyktingmottagandet krävs besparingar, men också lån.

Den s k "flyktingvågen" gör alltså utmaningen ännu större.

För mig är det givet att om den svenska ekonomin vore mindre ansträngd, om vi inte hade de stora kostnaderna för det ökade flyktingmottagandet, så skulle vi ha mycket bättre förutsättningar att klara av utmaningen att ta hand om gruppen äldre äldre.

Jag, liksom Finansministern och alla andra, delar inte uppfattningen att äldre äldre skulle vara "den i särklass största utmaningen" för Sverige.
Det är en i särklass mycket större utmaning att klara de skenande kostnaderna för flyktingmottagandet och den allvarliga situationen och skenande kostnader för våra nya samhällsproblem. 
Med dessa problem blir det svårt klara ta hand om äldre äldre. Utan dessa problem så skulle vi självfallet ha haft mycket större resurser att klara att ta hand om äldre äldre.

Att lyfta fram utmaningen med äldre äldre fungerar inte för att dölja och förneka den i särklass allvarligaste utmaningen som är det s k flyktingmottagandet och Sveriges nya samhällsproblem.

Det fungerar inte att blanda ihop s k flyktingar med arbetskraftsinvandring, det är två helt väsensskilda saker.

Det är en mycket liten del av de s k flyktingar som inom överskådlig tid kan bidra på ett positivt sätt inom vård/skola/omsorg.
Tvärtom innebär de en ännu mer ökande belastning på välfärden eftersom de kräver ökade resurser, mycket större behov än den genomsnittliga befolkningen, inom vård/skola/omsorg.

Flyktingvågen medför alltså att vi måste skaffa oss ännu mer ökad arbetskraftsinvandring för att klara av att ta hand om dem.
Och allt ska tyvärr betalas med höjda skatter, och med lån, enligt Sveriges finansminister.

I samband med detta kan man ju reflektera över varför behovet av assistans och dess kostnader har ökat så dramatiskt under senare tid.
Staten hade räknat med och dimensionerat resurserna för ett visst behov av assistans.
Men "något" har hänt i samhället under senare år som gör att det nya behovet och kostnaderna för assistans har ökat dramatiskt.
Eftersom vi inte har dimensionerat för denna ökning, och vi inte har skatteintäkter tillräckligt för att täcka det ökade nya behovet, så tvingas man till besparingar.
Besparingar som tyvärr och högst orättvist även drabbar dem som systemet från början egentligen var avsett för!

Ja, alla behövs, mest för att klara det extremt ökade vårdbehovet m h t den s k "flyktingvågen".
Den som har besökt akuten och sjukvården under senare tid vet ju själv hur det ser ut.
I väntrummet på akuten borde det rimligen vara ungefär 80% "svenskar" och 20% "invandrare".
Märkligt att så många i dag anser fördelningen vara ungefär motsatt på många akutmottagningar i Sverige?
Tydligen innebär den nya utvecklingen att vårdbehovet växer enormt.
Är vården dimensionerad för den här nya utvecklingen och kommer skattepengarna att räcka till?