• Anonym (jojk)

    Ett liv fullt av sorg och förtryck. Hur ska jag orka? Varför? För vems skull? (obs ja jag tar på mig offerkoftan och beklagar mig)

    Anonym (-) skrev 2019-02-06 15:29:17 följande:
    Tack!

    Jag tror jag har blivit såhär (apatisk socialt oförmögen) på grund av den nedtryckningen jag varit med om. Att få hjälp vore nog på sin plats
    Ja, du  behöver verkligen någon att prata med. Jag blir så himla ledsen för din skull, när jag läser om vad du har varit med om. Ingen förtjänar att bli behandlad på det viset, men tyvärr är du inte ensam. Och mobbning och social utfrysning sätter sina spår. För att inte tala om våldtäkterna du blev utsatt för. Vilka jävla svin! Jag blir alldeles vansinnig bara jag tänker på vad du  har fått gå igenom, och då kan man ju bara tänka sig hur det känns för dig. 

    Men mitt i allt detta verkar du ändå var en väldigt stark människa, även om jag förstår att det inte känns så. Men du har tagit dig ända hit, helt på egen hand. Läkarlinjen är svår att komma in på, och ännu svårare att ta sig igenom. Jag tror att du, med dina erfarenheter, kommer bli precis den sortens läkare som så många behöver. 

    Så jag hoppas du söker hjälp. Mest av allt för din egen skull. Du är värd att må bra. Att få hjälp. Du har så många år framför dig. Så många år, som kan få vara till glädje både för dig och din omgivning. Jag tror att du har så mycket att ge, inte bara patienter, utan även i andra nära relationer. Bara du får hjälp att ta dig vidare. Jag tror på dig, ts. Ge inte upp. Du är värdefull. Hjärta
  • Anonym (jojk)
    Anonym (-) skrev 2019-02-06 20:04:14 följande:
    Tack!

    Hur ska jag någonsin kunna bli "normal" och få vänner, schysst partner osv? Är väl lkört nu när jag är närmare 26 och inte har utvecklats på det planet sen jag var 12...
    Det är absolut inte för sent! Det finns många människor som av olika skäl inte utvecklats på det sociala planet så mycket som de önskat under uppväxten.

    Jag har inte gått igenom samma sak som du, så det är ju inte riktigt jämförbart. Men det sociala var svårt för mig av andra skäl. Men när jag var 23 (dvs inte mycket yngre än du är nu) bytte jag miljö under ett halvår.

    Just då kände jag nog inte att så mycket hände. Men när jag kom hem igen upptäckte jag att jag vuxit på det sociala planet. Om du får tag på någon att prata med, någon som du kan anförtro dig åt och som kan ge dig verktyg att gå vidare, så är jag övertygad om att du kommer att känna dig mycket säkrare även på det sociala.
    Du har haft den enormt orättvisa oturen att råka ut för ett stort antal skitstövlar (eller tom svin!), men det finns så många människor där ute som är annorlunda. Så många som behandlar sin omgivning med respekt,. Jag är säker på att du har mycket att ge både i vänskaps-. och kärleksrelationer. Du måste bara få hjälp att komma vidare, få verktyg och börja tro på dig själv.  JAG tror på dig! Hjärta
  • Anonym (jojk)
    Anonym (-) skrev 2019-02-08 19:27:00 följande:
    Fina du! Tack för orden men jag orkar bara inte längre, det är slut med mig.
    Nej! Snälla, gör inget dumt. Ring något av numren som en person ovan tipsade dig om istället. Det finns ett bättre liv bakom hörnet, jag lovar!

    Du måste bara ta steget att ta tag i ditt mående. Du har så mycket att ge - och andra har så mycket att ge DIG! Du måste bara få hjälp att bearbeta det du har varit med om, och verktyg för att ta dig vidare. Jag förstår att det känns hopplöst just nu. Men det är det inte!!! Du har hela livet framför dig.

    Om 50 år kommer du att tacka dig själv för att du tog steget att söka hjälp. Det finns så mycket kvar för dig att upptäcka. Snälla, ta den chansen. Du är värd att få må bra! HjärtaHjärtaHjärta
  • Anonym (jojk)
    Andiie87 skrev 2019-02-10 21:41:22 följande:

    Ja hur har du det?


    Jag undrar också. Hur är det med dig, ts? Hjärta
  • Anonym (jojk)

    Jag tänker fortfarande på dig, ts. Hur är det i dag? Kom ihåg att hur dåligt du än mår, så finns det hjälp. Även för dig! Du är absolut inget hopplöst fall.

    Tänk så mycket du har uppnått, helt på egen hand, trots allt du har tvingats gå igenom. Nu behöver du bara lite hjälp, för att kunna gå vidare och må så bra som du förtjänar. 

    Så snälla, ts. Sök hjälp! Den finns! Du kan må bättre! 

    Massa kramar HjärtaHjärtaHjärta

Svar på tråden Ett liv fullt av sorg och förtryck. Hur ska jag orka? Varför? För vems skull? (obs ja jag tar på mig offerkoftan och beklagar mig)