Uppstart IVF våren 2019

Hej!

Jag och min sambo har försökt få barn i över 2 år och nu har vi nyss gått på utredning. De hittade inga fel och vi har provat 3 omgångar med letrozol.. Alla har gett fina ägg men ingen graviditet.

Remissen till ivf lämnades in i fredags och de sista blodproverna ska tas idag. Sen är det bara väntan kvar. Igen..

Jag är väldigt taggad för denna resa men också väldigt nervös över att inte heller denna behandling ska göra oss till föräldrar..

Är det några fler av er som precis är i uppstarten? Skriv isåfall så kan vi kolla tankar med varandra :)

Jag vet inte riktigt säkert.. Men antar att hormonproverna och högkvalitet avgör? Men kan ha fel :)

På måndag ska jag göra mitt första äggplock inför ivfn. Nervös och peppad samtidigt!

Men samma här haha!! Vilket tror du att du får göra?

Oj , alltså jag har verkligen ingen aning vad du kommer få.. vilket hoppas du på?

Jag tror jag kommer få korta protokollet och hoppas på det med :)

Hej!

Jag hoppar in här för det kändes som att det fanns många likasinnade här inne :)

Vi har i mars nu försökt i 2 år utan ett enda streck på stickan och vi har också fått reda på att min man har få spermier. Han har problem med något som kallas prostatit och gick till en urolog och har ätit mediciner som förbättrade hans spermiekvalitet! Visserligen är de fortfarande ganska få men mängden rörliga hade förbättras från 54 % till 80 %!

Vi gjorde ett IVF i oktober och fick ut 16 ägg och vet nu att vi behöver göra ICSI på alla framöver.

Ska få min mens vilken dag som helst och ska sätta igång med korta protokollet.

Vi har båda två börjat må rätt dåligt i denna process. Har kompisar som inte riktigt förstår vår situation och uttryckt sig klumpigt vilket gjort att jag dragit mig undan mycket. Så nu har både jag och min man börjat i terapi tillsammans för att se hur vi kan underlätta den här tuffa tiden för varandra.

Vi bor i Stockholm och gör IVF på Sophiahemmet.

Hej! Jag hoppar också in i den här tråden! Jag är 25 år och min man är snart 24. Vi har försökt med första barnet nu precis i 1 år men inte lyckats med ett plus en enda gång. Jag har ägglossning åtminstone vad de digitala cb äl testerna visar. Vi har gjort spermaprov två ggr med hemtest som mäter antalet spermier och antalet rörliga vilket båda gångerna visat negativt men dessa tester skall man ju ta med en nypa salt vad jag har läst och hört.Nu har vi bokat tid för utredning på en privat klinik Livio i Falun eftersom min man är för ung för att vi ska få gå via landstinget. Vi ska dit i början av april och göra våran första utredning. Ska bli så spännande men samtidigt nervöst.

Nackdelen för oss är att jag har ett ganska så komplicerat hjärtfel med flera op i bagaget samt att jag bär pacemaker vilket gör att det inte är bara är för oss att tuta och köra med behandlingar när felet för oss väl har klarlagts. Men jag ger inte upp! :) 

Hej! Jag hoppar också in i den här tråden! Jag är 25 år och min man är snart 24. Vi har försökt med första barnet nu precis i 1 år men inte lyckats med ett plus en enda gång. Jag har ägglossning åtminstone vad de digitala cb äl testerna visar. Vi har gjort spermaprov två ggr med hemtest som mäter antalet spermier och antalet rörliga vilket båda gångerna visat negativt men dessa tester skall man ju ta med en nypa salt vad jag har läst och hört.Nu har vi bokat tid för utredning på en privat klinik Livio i Falun eftersom min man är för ung för att vi ska få gå via landstinget. Vi ska dit i början av april och göra våran första utredning. Ska bli så spännande men samtidigt nervöst.

Nackdelen för oss är att jag har ett ganska så komplicerat hjärtfel med flera op i bagaget samt att jag bär pacemaker vilket gör att det inte är bara är för oss att tuta och köra med behandlingar när felet för oss väl har klarlagts. Men jag ger inte upp! :) 

Hej och tack så mycket, ja det är säkert många som får höra att de är unga och inte ska stressa men ibland behöver man FAKTISKT hjälp även om man är ung. Hoppas det blir bra för er och att ni inte får stå och vänta i kö så länge tills det blir eran tur :)

Hej!

Jag försöker finna de små stunderna där jag verkligen känner att jag trivs. Typ att jag vet att ikväll kommer jag hänga med min man och äta gott och käka godis... eller nått! Men jag tycker att det är jättesvårt att komma med nått revolutionerande tips, för känner typ likadant som du. Annars har jag lyssnat på lite intressanta program på SR och även ljudbok, vilket kan få mig på andra tankar en stund.

Ja, testa ljudbok. Själv lyssnade jag på två stycken under 1,5 vecka, typ 20 timmar. Blev helt fast i böckerna. Haha. Så jag är lite trött på att lyssna just nu, men kommer nog ta upp det snart igen!

Ja, det vore ju fantastiskt om det går av sig själv. Har drygt en vecka till mens, ingen idé att skriva BIM längre. Mensen kommer ju alltid och gör väl det med störta sannolikhet denna månad också. Men men, det kanske sker ett mirakel!

Var är du i cykeln? Har de funnit ert problem?

Hej!

Jag har känt exakt som du, att jag blivit tokig av att bara vänta. Alla dagar är precis likadana och det börjar bli tråkigt att gå till jobbet varje dag.

Jag har faktiskt löst mitt problem med att läsa två distanskurser på universitetet. Jag har läst två HR/psykologi-kurser på 15 och 7,5 hp. Det är lite jobb och jag har behövt sitta några helger med inlämningsuppgifter men det har fungerat väldigt bra för mig. Jag känner att jag verkligen presterar något men behöver inte ha för höga krav på mig att få bra betyg eftersom jag ändå är i den situation jag är i. Jag gör det endast för att få tiden att gå :)

Anmälan för hösten öppnar på fredag den 15/3 och det finns massor med distanskurser som du kan söka på antagning.se.

Hej!

Jag har känt exakt som du, att jag blivit tokig av att bara vänta. Alla dagar är precis likadana och det börjar bli tråkigt att gå till jobbet varje dag.

Jag har faktiskt löst mitt problem med att läsa två distanskurser på universitetet. Jag har läst två HR/psykologi-kurser på 15 och 7,5 hp. Det är lite jobb och jag har behövt sitta några helger med inlämningsuppgifter men det har fungerat väldigt bra för mig. Jag känner att jag verkligen presterar något men behöver inte ha för höga krav på mig att få bra betyg eftersom jag ändå är i den situation jag är i. Jag gör det endast för att få tiden att gå :)

Anmälan för hösten öppnar på fredag den 15/3 och det finns massor med distanskurser som du kan söka på antagning.se.

Hej Solitaire! Mitt sätt har varit att tillåta mig! Att tillåta mig att tänka på barnlösheten alla vakna timmar i de perioder när jag gör det. Då lyssnar jag på ivf-podden och ruvarpodden både på vägen till jobbet och på vägen hem. Det gör att jag inte känner mig ensam, att jag inte får skuld för det jag känner. Det ÄR tufft!

Sen kommer det perioder när jag tänker på det väldigt lite, det är nog för att jag har fått det utlopp som jag har behövt.

Jag tror också att en viktig del är att försöka att underhålla relationen till partnern så mycket man orkar och kan. Vårat sätt har dels varit att tillåta oss att vara olika i det vi känner. Min partner vill helst inte tänka för mycket på det och inte heller prata för mycket om det. Ibland så hjälper jag honom genom att inte prata om det, ibland hjälper han mig genom att prata. Gå in för att älska varandra och ge varandra det som ni mår bra av! Små vardagliga saker som knyter er samman, det har hjälpt mig! Hoppas att detta kan hjälpa dig lite att hitta en väg fram på denna stigen. Och glöm inte! Vi är MÅNGA som kämpar! <3