Varför det?
Känns ju helt orimligt!
Är inte han en del av er familj?
Som ska vara en del av din och barnens vardag?
Som ska ha rätt att vara hemma ALLA sina FP-dagar med barnen? För att lära känna dem på djupet + förstå vilka uppgifter det finns i hemmet? (Och om han var FL med barnen, varför hade ni olika ansvarsområden för dej och han? Det du gjorde när du var FL borde han göra när han var FL).
Du ska göra två rättter eftersom du är anställd av din man som hemmafru. Han betalar din lön så att säga.
Jag undrar fortfarande vad du gör på dina 8 timmar. Du har till skillnad från hemmafruarna på 50-talet (som ändå blev uttråkade) tillgång till en massa moderna hushållsredskap och du behöver varken mala köttfärsen själv eller plocka och ta ur kycklingen innan du lagar till den. Så vad gör du som tar sån tid? Barnen är ju i skolan.
Det beror väl på vad ni själva har bestämt, egentligen. Antar att ni har som vana eller regel att du ska stå för mer av hemarbetet om han jobbar och försörjer familjen?
Du kan såklart alltid prata och omförhandla med din man, och det tycker jag att du ska göra om du inte trivs som det är nu..MEN vad ska du då bidra med? Kan väl tycka att man kan laga mat och göra te till sin man som tack för att han tar hand om en ekonomiskt, men det är ju upp till er två.
Hur många timmar jobbar han? Hur mycket tid lägger du på sysslor relaterade till barn och hus? Har ni lika mycket pengar att röra er med och att du utöver det har ett pensionssparande likvärdigt som om du jobbade?
Om er ekonomi är lika är det rimligt att du lägger ned ska tid som han jobbar, även på hans specialmat.
Men lägger du ned mer jobb än honom eller inte har samma ekonomi kan han gott sköta det själv.
Du ska inte förlora på detta vare sig ekonomiskt eller tidsmässigt. Du ligger redan i underläge som får stort hål i ditt CV.
Ja det är du ju. Han försörjer ju dig. Du får dina pengar av honom. Då kan man se det som att du är anställd som hemmafru.
Ja, men om ni som du säger ÄR ett team som tillsammans ska ta hand om familjen så är ni ju också skyldiga varandra att utföra era delar av arbetet. Du svarade inte på vad du bidrar med, man kan gissa mer av hushållet och barnen. Jag kan tycka att det även bör inkludera att ta hand om din man och nej, du lär inte vara klar efter 8 timmar som på en vanlig arbetsplats för det verkar orimligt att du hemma jobbar 8 timmar i sträck såtillvida att ni inte har en bebis hemma.
Förstår ju att du säkert har fullt upp på morgonen, när barnen kommer hem och sen till middagen men vad gör du däremellan? Tror knappast att du städar/lagar mat/tvättar oavbrutet när du är hemma. Därför är det väl rimligt att du tar större delen av ansvaret för maten även när din man är hemma, han har jobbat oavbrutet och det har inte du.
Visst kan du väl vägra göra te, det är väl inte hela världen. Fråga dig själv bara vad du skulle göra om han plötsligt vägrade göra sin del. Han kanske inte känner för att betala din del av räkningarna en dag och jag kan lova dig att det blir större konsekvenser av det.
Jag förstår att det känns jobbigt. Börjar det inte bli dags att börja tänka på hur upplägget påverkar barnen? Vill du verkligen att de ska ha så här lite kontakt med sin pappa? Måste han jobba så länge att de hinner läsa sig? Är det en ekonomisk fråga, är det då inte bättre att han jobbar mindre och får superbra mer tid med dem så skaffar du ett deltidsjobb kvällstid istället?
Och vill du verkligen ge signalerna till barnen att mannen jobbar hela dagarna och kvinnan servar honom?
Och din man har all rätt i världen att bestämma över sig själv.
Och hans pengar.
Och han har också rätt att ändra sig och sluta försörja dig om du inte längre vill sköta hushållet.
Självklart vinner han mer än dig! Du och barnen är de stora förlorarna. Om du vägrar göra din del så förändras han liv inte mycket. Han kommer ha mer pengar över ( även om han anställer någon till städningen) och hans liv fortsätter. Kanske hittar han en ny fru som dessutom tjänar bra.
Om han vägrar göra sin del så rasar er värld. Du kommer få svårt att få en bostad och jobb. Du kommer få ta hand om barnen då pappan knappt känner dom. Ni hamnar i relativ fattigdom.
Hans vänner uttrycker nog avund för att släta över sitt medlidande för din man. Jag känner ingen välutbildad man under 50 som inte vill ha halva föräldraledigheten och en välutbildad och jämlik kvinna. Det är status att kunna vara föräldraledig, ha tid med familjen och en framgångsrik partner.
Ert förhållande rasar. Han undviker att spendera tid med dig, är missnöjd med det du gör och du har tröttnat. Du orkar inte jobba, inte plugga och inte ens brygga te. Du måste ta i tu med ditt psykiska mående så du kan ta hand om dina barn när ni separerar.
Ser inga tecken på att ingått äktenskap tillsammans, ni är bara vänner för varandra om du hade missat det tidigare.
Ingår man äktenskapet blir två personer till en ända person tillsammans!
Ni verkar mer vara flickvän och pojkvän.. helt okända för varandra på sätt och vis!
Jaha, ja du får ursäkta mig men det lät som om ni var främlingar för varandra på sättet då allt som kryddar upp förhållandet är baserat på enstaka nämnbara saker!
Har ni åkt utomlands tillsammans kommit ifrån vardagen ihop på sistone kan pigga upp ett förhållande rejält och finna en ny flamma på så sätt!
Det blir vackert i framtiden, det kan du inte se tyvärr.
Tror inte du är rätt person att tala.. det är du som tror vi var från djurriket så du måste ha varit en åsna då?
Jag och min man jobbar båda heltid och ingen av oss lägger jättemycket tid på hushållet. Så jag tror att ni klarar det också även om han inte "hjälper till" jättemycket (men en del av jobbet måste han förstås göra). Det handlar bara om att sänka kraven på hur ett hushåll ska skötas. Lägg fokus på det viktigaste: laga maten, diska, tvätta kläderna, håll toaletten ren, renbädda ibland. Resten får ha lägre prio, damm i hörnen, smutsiga fönster och obytta gardiner far ingen illa av.
Lycka till!
Och du har inget att säga till om det?
Hon ser dem inte heller som jämlika eftersom hon själv ville vara hemmafru.
Du går hemma och slappar flera timmar per dag medans han jobbar hårt för att försörja dig. Självklart ska du laga hans mat och hans förbannade te om det är så viktigt för honom.
Du lever ett lyxliv pga honom, visa LITE tacksamhet!
Men gränsen går vid te i flera steg?
Då verkar det vara så att ni inte har samma syn på vare sig jämlikhet eller på vad din roll som hemmafru ska innehålla. Ni bör väl försöka hitta en samsyn vad gäller det. Varför har ni inte redan gjort det? Det är ju ingen ny ordning att du är hemmavarande? Är det teet i flera steg som är nytillkommet? Du var nöjd innan det?
Verkligen! Om hon levt som man gjorde på 40- och 50-talen, utan en massa moderniteter, och om hon haft flera barn som var hemma om dagarna - då hade hon haft lite mer att göra. Nu har hon inte det. Jag fattar faktiskt inte vad man kan göra som tar sån tid. Inte ägnar jag mig åt hemmet i 8 timmar effektiv tid när jag är hemma.
Han jobbar minst 8 Tim om dagen men det låter som ännu mer, kanske runt 12 timmar. Hur mycket "jobbar" ts på dagarna? Max 2 skulle jag gissa, därefter är hon helt LEDIG men betald ledighet!