• Anonym (Fd)

    Finns det nån som inte gillar sitt bonusbarn?

    Ja.

    Min exsambo hade två barn. Den yngsta dottern tyckte jag jättemycket om men sonen däremot började jag mer och mer irritera mig på.

    Jag gjorde mitt bästa men gick oftast undan för att inte irritera mig på honom. Det är synd om honom egentligen men kan inte tycka om honom, så är det bara.

    Han är mentalt efter sina klasskamrater, talar sluddrigt, gnäller ständigt, nästan alltid sur, gnäller och gråter om han inte får sova i sängen (snart nio). Nä jag gillade honom inte och det skäms jag inte för. Man kan inte gilla alla människor bara för att det är baaaarn. "Det är baaarn" vi pratar om.

    Tyvärr gör inte föräldrarna det bra, de gör allt han skriker om. Han går hos kurator och måste kanske gå om en klass. Ville så gärna säga att hörrni, märker ni inte att det är nåt fel? Han vill leka med 4-åringar. Han kanske behöver en annan skolgång så att han får vänner och få lärande i sin nivå.

    Däremot gjorde jag ingen skillnad mellan barnen för jag ville inte att han skulle känna sig illa omtyckt.

  • Anonym (Fd)
    Anonym (Lilly) skrev 2019-03-01 15:07:07 följande:

    Så skönt att läsa era kommentarer. Jag har problem med min sambos YNGSTA son. Han är totalt fruktansvärd.. blir på dåligt humör direkt när han är hos oss. Han är bortskämd, han lyssnar inte, han förstår inte vad man säger. Dessutom är han efter i sin utveckling och hans biologiska hippiemorsa gör ingenting åt hans problem.

    Skäms såklart över att jag känner såhär och har försökt ändra min tankegång men jag misslyckas. Gillar inte barnet. MEN jag respekterar honom och behandlar han därefter såklart..


    Du ska och behöver inte skämmas. Du är inte ensam. Det är en väldigt onaturlig situation med andras barn. Det går igen genom historien. Har pratat med styvmammor och de flesta tycker det är jobbigt men detta är tyvärr fortfarande något man inte talar så öppet om. Och gör man det kan man få många påhopp från .människor som aldrig varit i en styvfamilj

    Jag var en av dem som hade synpunkter på detta när jag själv aldrig hade levt med andras barn.

    Nä vi borde införa styvföräldrarnas dag. Vi gör vårat bästa så det så.
  • Anonym (Fd)
    Anonym (Pp) skrev 2019-03-02 09:03:52 följande:

    Stort av dig att berätta det. Hur blev det för dig, du måste ju ha gått in i det med väldigt höga krav på dig själv?

    Jag hade aldrig tänkt på hur det skulle vara när jag gick in i min relation men ganska snart kände jag de där orimliga kraven på mig. Hade varit så skönt om man hade haft en coach som kunde hjälpa en med vad man får och inte får säga, får och inte får säga. Någon som varit med om det själv och som vet att det inte spelar nån roll hur försiktig och snäll man är, du blir ändå syndabocken för allt så det är lika bra att sätta sina gränser och säga vad man tycker och tänker utan omsvep för man mår bara sämre av att hålla allt inombords.


    Vi avslutade förhållandet. Mycket pga hans fd. Exsambon var även konflikträdd. Det var det gamla vanliga. Hot om att hålla inne barnen ett år, orosanmälan etc, telefonterror på min hemtelefon. Hon ringde varje dag tror jag. Många hot och skitsnack men barnen tyckte om mig ändå och mina "stränga" regler.

    Det värsta är att jag blivit jätterädd för att träffa nån med barn igen. Det kan säkert fungera men jag vågar nog inte igen.
Svar på tråden Finns det nån som inte gillar sitt bonusbarn?