Är det så känsligt att familjer har olika ekonomier?

Ska samhället formas på ett sätt så det passar alla, svaret är nej!

Vi är alla människor och vi är alla olika och ska tycka olika.

Ska vi börja forma barnen så att alla gillar lika också.

Vi ska uppfostra barn att vara egna individer och det ska vara okej med olikheter.

Att barn inte kan ta att familjen är fattig då har föräldern brustit i sin roll som förälder och uppfostrar sit/sina barn fel.

Varför tycker barnet det skulle vara bättre att åka/göra massor på semestern?

Man behöver inte ha allt eller kunna göra allt.

Hur tror du ett barn mår som jämt är till lags med allt, blir tristess delux och det är inte att leva, fantasier försvinner, drömmar finns inte, vad är det då som finns kvar?

Livet handlar om så mycket mer än vem som har vad eller vem som kan göra vad.

Livet är olika för alla och så ska det förbli.

Eller ska vi stoppa in alla i olika fack precis som man gjorde med folk som hade sina diagnoser och sätta dom på olika institutioner, det är väldigt likt om man ska börja med att tysta ner barnens olika liv när dom inte ska få berätta/bli bjudna på något.

Ska vi göra skolor där bara rika går och där fattiga går så att dom har så lika saker i sin omgivning som möjligt.

Hur ska vi få bort splittringen i samhället när ni som uppfostrar era barn göder den med att man inte ska få leva sitt liv som man vill utan det ska tystas ner och göras på ett vist sätt.

Tänk tillbaka på den tiden då man inte hade råd med ett varsitt rum till sina barn, alla i familjen kunde knappt äta sig mätta och mycket mer som var då.

Föräldrar ta ert ansvar att göra samhället bättre, man kan inte få allt så enkelt är det, lär era barn att acceptera eran familj och era liv, någon annan liv är någon annans liv det är inte ditt barns liv/behöver lägga energi i.

Man har det man har och ska vara nöjd över det man har, om man inget har då? Jo man har alltid något och det gäller att se det man har.

Lycka kommer inifrån.

Det bästa man har det är livet.

Kärlek delar man precis som när barnen berättar om sina liv så delar dom med sig av hur dom har haft/gjort på sommarlovet, då ska man kunna lyssna och glädjas med den personen och inte vara ledsen/se ner på sitt egna liv och skulle man inte gjort något så ska man inte se ner på personen utan då kan omgivningen göra sitt med att bry sig lite extra om den personen som inte gjort så mycket, sprid kärlek till alla och tyck om alla och alla slags olikheter för det är vad livet handlar om.