Svårt att få barn, hur berättar vi?

Vi berättade inte för fler än de allra, allra närmsta. Dvs typ våra föräldrar och syskon. Jag hade väldigt mycket stöd av min mamma under processen. Hade aldrig klarat det utan henne, så super att berätta för närmsta.

Vi behövde göra åtta embryoåterföringar innan vi fick en graviditet som ledde till barn. Desto fler misslyckade insättningar vi gjorde, desto mer tacksam blev jag gentemot mig själv att jag inte hade berättat för folk. Det var som att ju tyngre min barnlöshetssorg och mindre mitt hopp om graviditet blev, desto mer privat ville jag vara. Hade vi berättar för alla och att det sen hade tagit sig på IVF 2 typ så hade det nog känts okej att berätta. Men såhär kändes det för oss. Alla är olika såklart!