Hur kan lärare lägga utvecklingssamtal mitt på dagen?

Som jag sa, allt förr var inte bättre. Man agade barn förr tex.

Hur många har du pratat med som var lärare förr?
Jag har pratat med en hel del och de vittnade om att de fick prioritera andras barn före sina egna därför att det är inte EN elev de har, inte bara ditt mao, utan de har många.
De vittnade också om ett oehemult antal oavlönade arbetstimmar.

Så är du villig att offra många, många kvällar på andras barn framför dina egna?
Om inte, varför kräver du att andra ska göra det du själv inte vill?

Du tror att det är en maktdemonstration för att du tvingas viga en dag eller två åt ditt eget barn?

Jösses...

Jo men serrö de har vikarier för hon arbetar inte 24/7 utan när allt kommer kring så är hon ifrån sitt arbete ibland.

Och faktiskt är det sånt här man får räkna med när man har barn, att man förutsätts engagera sig i sina barn. Att kräva, som vuxen människa, att andra ska ordna allt för en så att man behagar ställa upp på sitt barn är ett förhållningssätt som jag har svårt att få ihop med ett gott föräldraskap. 

Varför tycker du att det är självklart att lärare ska ställa upp på sin fritid när du inte tycker att det är ok för akutläkare att göra samma sak?

Det är ingen som kräver att läkare ska anpassa sig efter andras arbetstider för att föräldrar ska kunna ta sina barn dit på ett besök som tar 30 min. Det finns ingen som tycker att tandläkaren borde kunna lägga en och annan patient efter arbetstid för att alla minsann inte kan ta ledigt någon timme per år.

Varför ska detta krävas av just lärare?

Värt att läsa detta både en och två gånger.

Och tänker man efter. De flesta barn behöver gå till läkare/tandläkare gånger per år än två....

Angående produktionslinjer arbetar de nästan alltid 2-skift, ofta 3-skift. (Volvo har 3-skift)
Men om vi nu ska ta till alla överdrifter för att bevisa hur omöjligt det är att engagera sig i sina barn och skolgången kan vi prata om de som har 14 barn. Eller kanske ett men är direktörer och superduper jätteviktiga. Eller bor i sameland. Eller är statsministrar. Sanningen är att oavsett så får man ihop det om man VILL.

Svårt? Ibland.
Krångligt? Ibland.
Onödigt? Ibland.
Möjligt? I princip alltid.
Viktigt? Alltid.

Eller så kan vi vara mer konstruktiva och diskutera varför föräldrar vägrar engagera sig i sina barn om andra inte curlar dem så att de, föräldrarna, får på det sätt som de tycker att de har rätt att KRÄVA?

Varför kräver man inte samma sak av vården? Vari ligger skillnaden?

Ah.
Så det är däri skillnaden ligger, att du får betalt för att engagera dig i ditt barn.

Permission har du bara rätt till om det är akut, planerade läkarbesök måste du ta ledigt för och det beviljas om det passar verksamheten.

Om man nu tänker svävande och vagt på alla otroligt många "andra" som man inte kan precisera men ändå säkerligen aldrig någonsin kan göra vad det än handlar om så är det faktiskt riktigt usel argumentation.  Akutläkaren tex som du haft som argument "för hon kommer inte från sitt jobb" samtidigt som man vet att läkare inte befinner sig på arbetet 24/7. Akutläkare arbetar dessutom sällan enbart kontorstid. Där handlar det snarare om att lärare ska ställa upp på föräldrars krav bara för att... de är lärare. 

Det finns kanske en sådan som på inget sätt kan eller får ta ledig i någon klass någon gång men mer är det inte. Denna enda är säkerligen inte så svårt att jämka ihop men så ser det inte ut idag. Det vanligaste är föräldrar som kräver att bli curlade av barnens lärare. Samtidigt tvekar samma föräldrar inte att gå till läkaren med sina barn. Och det landar i att det faktiskt handlar om pengar och vilja. För läkaren får du vab men semester och oavlönad tjänstledighet ska du fanimej ha till roligare saker än ungarnas mossiga skola man ändå inte behöver ta på allvar för de (lärarna) gör i alla fall inte som jag kräver.

Jag anser att utvecklingssamtal är mycket viktigt. Du har skrivit flera gånger om att du tycker att det är substanslöst, "ett utvecklingssamtal på 15-30 minuter som enligt min erfarenhet har ganska lite substans"

Jo vi tycker nog lika här, att många föräldrar sätter sig på tvären och påstår att de "verkligen inte kan" när det i själva verket handlar om att de inte vill, att de kräver att skolan anpassar sig efter dem, kanske för att de är vana att alltid i alla lägen få sin vilja igenom. 

Det som saknas hos många föräldrar är att sätta sig själv i det större sammanhanget. Det handlar för läraren inte om att anpassa sig efter ett barn och en förälder utan hundratals anpassningar.  Jag tror att många föräldrar väljer att känna som att lärare har ett maktövertag bara av den enkla anledningen att föräldern inte vill anpassa sig. "Du ska inte tro att du är min morsa som kan beordra mig att göra saker".

För som någon sa i denna tråd: de här absurda kraven på anpassning efter föräldrars välvilja finns intre hos andra yrkeskårer som tex vården. Varför?

Konstigt att du som jobbar med helt andra saker vet så tvärsäkert hur lärare kan och bör göra...
Eller att lärarnas familjeliv inte har ett skit med saken att göra, det är bara saker deras familjer får finna sig i ett antal veckor om året?

Trots allt är det inte omöjligt att ta ledigt från jobbet. Det går att få semester, att vara tjänstledig för olika ärenden osv. Men handlar det om barnens skola verkar det vara helt jävla omöjligt "för det får konsekvenser i alla led". 
Märklig företeelse det där. 

Kollade de på tecknade barnfilmer bara på skoj eller hade filmen ett syfte? Gjorde de något av filmen efteråt, hade de en diskussion? Det minns du väl också eller var det filmen som var förkastlig för du vet att skola är bara att plugga i böcker?

Du kan sluta gissa och ta reda på fakta? 
Men jag är inte sämre på att gissa att det finns vikarier både i Sverige och i andra länder. 

Det intressanta är att du tror att det inte kan finnas något syfte med att titta på film. Att du verkar tro att skolorna har samma syfte som du har, att all film är rekreation och för att ha roligt. 

Minns de hopplösa sexualupplysningsfilmerna jag fick se i skolan och en hel radda massa andra filmer och tv-serier som vi arbetade kring både före och efter som lärde mig en hel massa saker. 

Du har fått det om bakfoten. 
Det är inte ovanligt att man resonerar som du, att som kommuninvånare har man RÄTT att kräva viss service och att andra är där för att tillfredsställa dina krav på service. (Jag tror att det tänket beror på den egocentrerade era vi lever i. )

Det är inte som du tror. Du som kommuninvånare har rätt, under vissa förutsättningar, att ta del av de tjänster som kommunen tillhandahåller. Dvs, kommunanställda finns inte där för dig utan för att kommunen levererar det som krävs enligt olika lagar och förordningar.

Du är alltså inte en kund till kommunen och kommunanställda som servar.