Gravid BF juni 2019, del 2

Jag är trött på det här nu! För stunden i alla fall!

Benen är tjocka och tunga som stockar. Fingrarna och tårna gör ont, sticker, kliar och är svullna..

Sover som en kratta, SD och förvärkar som till och från gör riktigt ont. Vaknat flera nätter av att det stålar ut i ljumskarna.

Känner mig stor, klumpig och gnällig! Vill vara lätta, smidiga och positiva jag igen. Längtar efter min bebis och nästa steg.

Har haft grym mensvärk eller något 2 kvällar i rad i nu men så fort jag har lagt mig ner för att sova så har dom varit borta dagen efter. Bad min kille att stoppa in fingrarna igår och känna runt lite då jag inte når livmoderhalstappen själv längre , det är bara en fingerspets kvar nu, så hoppas det är nära. Sitter just nu och skumpar på en pilates boll :) nu börjar jag få svårt att gå och varje steg känns som jag skall kissa ner mig men pilates bollen känns inte lika illa. Någon mer som har ont eller känningar att det kan vara på g snart?

Fy vad jag har ont i ryggen om dagarna nu. Och i magen (vid magsäcken typ). Inte alls nån bra kväll.

Vågar han verkligen åka bort nu?! Skulle ju kännas hemskt att missa bebisens ankomst.

Jag tyckte det var lite stressigt sist när jag fick ringa hem mannen från jobbet ( 45 min bort ) och han hann bara vara hemma en halvtimme innan dottern var född.

Jag föddes ju 3 veckor tidigt ( första barnet ) och mitt första barns förlossning startade 3 dagar innan BF så man vet ju aldrig .

Men vi får hoppas att bebis håller sig lugn just när han är borta

Min man är borta från v 37 till 39 i jobb, sonen kom i v. 43 så är inte orolig att denna ska komma för tidigt, men andra är desto mer oroliga ^_^ Kommer säkert gå jättebra för er :)

Nu orkar jag verkligen inte..!! Nu får prinsen gärna ta och brås på mig själv. Är första barnet och kom 12 dagar tidigt, vilket är IDAG!

Kan inte sova på nätterna och vaknar konstant under nätterna, när jag försöker röra mig så krampar höften totalt, igår och nu inatt har jag inte äns kunnat röra mig för att höften totalt låst sig och göra ont, så i panik och smärta har jag fått väcka sambon som fått försöka vrida mig försiktigt.. men i alla vridningar hugger det även till satan i blygdbenet, så benen måste vara ihop i alla rörelser för att jag inte ska avlida totalt.

Och detta med att behöva kissa iaf en gång i timmen även under natten...

Nää fy, trotts inte jag skulle säga det. Men nu vill jag inte vara gravid längre...! Och som att han ändå är färdigpackad i magen så fattat jag inte varför han behöver vara kvar där för..

(Nu blev det långt och gnälligt inlägg :( )