Du som bor med en slarver-hur löser du detta?

Jag är sån (nästan). Jag är medveten om mitt problem men det är notoriskt skitsvårt att ändra på det eftersom det bara går av farten. Man tänker inte på när man lägger ifrån sig något, det bara sker. Jag tror ärligt talat du till viss del helt enkelt måste acceptera det. Jag vet att det inte är det svar du vill ha, men jag tror det är den krassa verkligheten. Du kan glömma dina visningsdrömmar om hur det ska se ut där ni bo. Den nivån kommer aldrig att hända. 

Fast oftast när det blir så är det för att TS inte har realistiska förväntningar på situationen. I det här fallet, att ha ett hem som har visningsnivå på renhet. I det här fallet är nog verkligheten sådan att du helt enkelt måste, till stor del, acceptera din mans personlighetsdrag. Jag säger det ifrån egen erfarenhet. Som jag nämnde tidigare så är jag likadan på många sätt. Jag lägger ifrån mig saker utan att tänka på det. Oftast mina egna saker, inte så mycket bestick, glas och sånt. Utan mobil, fjärrkontroller och strumpor (ligger överallt i lägenheten). Det här är skitsvårt att ändra på. Jag har försökt. På samma sätt har min sambo vissa saker hon gör som irriterar mig, som att alltid lämna skåpen öppna när hon tagit något, inte släcker lampor etc. Nu har jag helt enkelt accepterat att jag får stänga skåpen. Det är ok. Det är inte längre ett irritationsmoment. För om det skulle vara det så skulle vi inte kunna leva ihop i längden och det är något jag vill, så jag har helt enkelt lärt mig leva med det. Det tror jag du också får göra. Visst, han kan säkert bli bättre men han kommer alltid göra det i någon mån. Din idé om ett visningshem kommer aldrig, aldrig att ske. Helt enkelt.

Jag förstår vad du är ute efter. Konkreta åtgärder du kan göra som löser problemet. Jag tror bara inte att det finns några sådana som inte också innefattar en viss mån acceptans för det som faktiskt är en del av hans personlighet. Att slänga att i en sopsäck som han får sortera varje månad t.ex. Ska ni vara utan en sax, en kastull, tandkräm osv. i en hel mådan tills den är sorterad? Det är inte realistiskt.

Den realistiska "åtgärden" är att han aktivt försöker tänka på att inte lägga ifrån sig saker hela tiden och att du accepterar när han misslyckas, vilket han kommer göra.

Fast en känsla kan vara fel. Inte fel som att du inte har rätt till den, men fel som i att den är obefogad eller överdriven. Att säga att någon är överspänd behöver inte vara något elakt utan kan också vara en korrekt verklighetsbeskrivning som man ibland måste höra för att inse att det inte är ens egen syn på saken som är normen eller rimlig.

Om du dammsuger 10 min varje dag så är du pedantisk. :) Och grejen är nog att den som la det "fel" troligen kommer lägga den rätt senare, men inte direkt och det är där det är skillnad i vad man har för krav på sitt hem. Låt tröjan ligga i två dagar så kommer nog den som la den där fixa det.

Jag menar, för mig är det viktigt att det är lätt att hitta saker. Om de ligger framme kan man hitta men jag kan också förstå att man vill städa undan. Det du beskrev tidigare, om att ösa ner allt i en låda, sånt kryper i skinnet på mig! För mig är det viktigare att det är prydligt och ordnat i lådor och skåp än på bänken, för annars är det helt jävla omöjligt att hitta det man vill ha! Det viktiga är alltså inte att det ser snyggt ut, utan att det är praktiskt ordnat så det är lätt att använda sakerna och hitta dem utan krångel.