Varför ska man måsta engagera sig så mycket i barnens sporter?

Gör det så enkelt för dig som bara möjligt, så överlevde jag!

Köp istället för att baka. Köp alla lotter själv (blir ändå samma som att betala nån annan att göra men med chans att vinna).

Vi hade körschema o tvättschema så just de sakerna kunde jag inte välja bort - men det va uppdelat på alla föräldrar så bara en gång var/termin. Kanske någon morfar/farfar/morbror som gärna vill kolla matchen just den gången?

Allt annat gjorde jag så enkelt för mig som bara möjligt!

Tvätta de egna barnens tvätt och skjutsa sina egna barn är ju självklart, och även deras kompisar ibland, men när kravet är att tvätta hela fotbollslagets tvätt så har det gått för långt.

Men nån sköter ju föreningen och och de som är engagerade mest i den får väl nån ersättning (jag hoppas verkligen på det, för deras skull). Eller så finns det ju massviss med konsultfirmor som kan göra olika tjänster.

Problemet är att om föräldrarna måste engagera sig och inte vill/kan, så förlorar deras barn möjlighet till att vara med där och utöva sporten.

Men förstår jag rätt, att det är mest lagsporter där det gäller såna "regler", eller hur? Min dotter håller på med ridning, simning och självförsvar och ingenstans där behöver vi engagera oss mer än att skjutsa henne och titta på vad hur gör (det gör vi av egen vilja )

Men varför får inte alla ersättning för det? Jag menar, styrelse i BRF får en viss ersättning, så varför inte i andra föreningar?

Typiskt lagsporter. Inom orientering, golf, badminton etc förekommer inte sånt där.

Och varför så viktigt att ha en kiosk? Kan inte dagens barn sparka lite boll om de inte får läskeblask, kexchoklad och undermålig föda såsom vitt bröd och korv? Var och en kan väl ta med en pastasallad, en banan och en termos med mjölk i stället..

Hur finansieras domare om man inte har en kiosk då?

Ingår det helt sonika i medlemsavgiften?

Hur mycket man bör engagera sig verkar det råda delade meningar om.

Jag hade inte haft några som helst problem att betala flera tusen i terminsavgift för att slippa. Den kostnaden som jag och kanske andra föräldrar också är beredda att betala kan väl isf gå till dem som vill engagera sig tänker jag. Så att de får en ersättning för detta.

Annars får man väl anställa en tränare som får en lön och avgiften baseras på detta. Det handlar om ett par timmar i veckan som tränaren behöver lägga ner på att planera träningar och träna laget. Två tränare och en matchsamordnare som kanske får en ersättning för de timmar de lägger ner. Sen får de föräldrar som vill sälja kakor och toalettpapper för att finansiera detta och de som vill får betala en avgift istället. De föräldrar som inte har råd med avgiften, får engagera sig helt enkelt. Har man varken tid eller råd så kan inte barnet gå någon sport helt enkelt...

Samma med matchkläder etc. Det kan jag gärna betala för istället för att engagera mig.

Sen kan man ju prata om kvalitén också. Lekmän som tränar fotbollslag. Föräldrar som inte spelat fotboll en dag i sitt liv men som ska träna ett lag ideellt och sen ska resterande föräldrar engagera sig på diverse olika vis. Kräver de ett sådant stort engagemang där man ska kasta pengar på bränsle att skjutsa barnen mil hit och dit för matcher, slösa tid på att baka, engagera sig i möten, aktiviteter, samordna lag och matcher etc så tycker jag kvalitén på tränarna borde vara högre också. Annars kan ju jag lika gärna gå ut och sparka boll med min son när jag har tid. Men att jag dels ska förlora arbetsinkomst två dagar i veckan pga träningstiderna som är innan jag slutat jobbet, sen ska jag spendera en stor del av min fritid till att sälja toalettpapper, rabattkuponger, kakor osv OCH spendera mer fritid till att baka fika OCH spendera helger med att sälja fika på matcher osv. Jag tycker det tar alldeles för mycket tid och kostar alldeles för mycket för det man får ut av det..

Som jag sa. De som HAR TID OCH VILL engagera sig bör få ersättning för detta. Jag som inte har tid kan betala dem för den tiden de lägger ner. Att engagera mig är inga problem. Att skjutsa mitt barn, peppa på träningar och matcher osv. Det jag inte vill engagera mig i är allt det andra. Baka, sälja grejer etc. Jag spenderar gärna timmar i bil för att skjutsa till matcher, att peppa mitt barn, etc. Men all den andra tiden som krävs. Det är den jag egentligen inte har tid med. Blått ha fyra barn och engagera sig ideellt i alla sporter går inte. Jag skulle inte få göra annat än sälja toalettpapper och baka då. Då lägger jag hellre den tiden på kvalitetstid med ALLA mina barn. Vardagen ska också fungera. Det funkar inte att jag ska sluta tidigare från jobbet två dagar i veckan för eka barnets träning. Att sambon ska göra lika för andra barnets träning. Att mormor ska behöva göra det för tredje barnet osv. Sen komma hem övriga dagar, laga middag och sedan vid 20-tiden köra runt barnet och knacka på hos folk och sälja toalettpapper, newbody, kakor etc för att sedan i princip varenda helg åka iväg på matcher då det är olika sporter och lag. Finns INGEN tid till att faktiskt ha kvalitetstid med familjen. Det barnet som inte går någon sport än får knappt någon tid som är dennes utan får haka på till syskonens träningar och matcher, följa med i bilen när det ska säljas grejer etc. Det är orimligt tycker jag.

Om det då finns föräldrar som brinner för sporten. Som vill engagera sig som tränare etc och kanske har ett eller två barn som spelar samma sport och föräldern har tiden och möjligheten att engagera sig så ser inte jag syftet med att tvinga andra föräldrar till desamma. Det skapar endast stress och ångest. Att ha ett barn som t ex vill spela fotboll men att man ska behöva säga nej för att tid, ork och möjlighet till att engagera sig ideellt många timmar i veckan inte finns känns inte roligt.

Håller med!

De barn som oftast har störst behov av fritidsaktiviteter är barn till personer som är låginkomsttagare, sjukskrivna eller liknande som inte har ekonomisk möjlighet att göra så mycket fritidsaaktiviteter med barnen. Låginkomsttagare som är sjukskrivna, kanske erhåller försörjningsstöd gör ju ofta det av en anledning. Det finns sociala problem. Kanske psykisk ohälsa, funktionshinder etc som gör att dessa personer inte tagit sig ut i arbetslivet. De har inte förmågan eller orken att heller engagera sig ideellt. Föräldrar med utmattningssyndrom som inte orkar engagera sig, varken ideellt eller inte. Barn som med anledning av detta t ex inte kan spela fotboll eller innebandy då det kräver att föräldern engagerar sig och orken inte finns.

Det är INTE av ren lathet som jag gärna skulle betala mig ur ideellt engagemang utan av tidsbrist och för att slippa bränna ut mig. Jag har flera barn som önskar gå sporter. De har provat lite av varje och i just detta fall är fotboll och innebandy det de fastnat för. Själv har jag inget sportintresse och har inte gått någon sport som ung, men vill att mina barn ska få möjlighet att utveckla det intresset eftersom det finns. Men även om jag inte sjukskriven eller så så har jag istället ett heltidsjobb som ibland kräver mer än heltid vilket gör att den tiden som jag har över vill jag spendera på mina barn.

Såklart jag även tycker det är viktigt att de förstår att ideellt arbete behövs, att sporten medför att de gör saker även utanför träningstid osv. Men det hamnar på föräldrarna. Kraven på att sälja grejer, att baka, att engagera sig borde komma i högre åldrar när barnen till stor del själva kan ta det ansvaret. Inte för 6-7-åringar som endast vill ha roligt. Då ska sporten vara rolig. Inte massa krav. Detta gör ju att man som förälder säger nej för att tiden inte finns. Fram tills de är i 12-årsåldern tycker jag inte att kravet på massa engagemang ska finnas.