Tar mig inte ut med barnen

Det är inte "bebisar" när de kan gå själva!  Och nej, de bestämmer inte. Man kan lirka, försöka, och man kan vara bestämd. Men för livet? Men för livet får ett barn när inga gränser sätts. Och man talar om var skåpet skall stå. Man måste hjälpa ett barn att vara tryggt. De förstår inte själva. Ett barn som skall sätta gränserna själv, och växa upp utan regler från start får det besvärligt. Och jo, ett gående barn förstår kommandon. Vi pratar inte om en 6-månaders baby som inte fått in språket. 

En nyfödd springer inte ifrån. Det är ju DET som är problemet. 

Jag begriper då i så fall inte var problemet ligger.

Nyfödda sover för det mesta mycket. Så när barnet varit vaket en bra stund efter maten, så är det ju bara att lägga i barnvagnen. Jag har svårt att tro att en nyfödd baby talar om ifall den inte vill ligga i vagnen när barnet är torrt, mätt och trött. Kolik är något vi inte kan göra något åt, men barn skriker även i famnen när det är kolik. Jag menar, man måste försöka vara lite kreativ när det gäller små barn. Och det stora barnen MÅSTE ju få komma ut.

Så nu har vi varit ute . Men bara då lillan har sovit i sele och stora har lekt på lekparken lite. Eller en promenad när stora sovit i vagn och lilla i sele. Så skönt att få komma ut speciellt i detta fina vädret nu.

Vågar dock inte gå ut när lilla är vaken eller vill ligga på mig konstant :D och amma utomhus med en på armen och springa efter stora, eh nej. Men ja det kommer en dag då med. Tusen tack för alla tips.

Kan du sätta fast barnet i vagnen med sele och sen går ni till något ställe som är inhägnat eller där omgivningen är ofarlig. Det är perfekt på helgerna att besöka tomma dagisgårdar. Det är staket runt och allt är anpassat.