Anonym (NEJ!) skrev 2019-06-16 13:01:59 följande:
Anonym (Julia) skrev 2019-06-15 23:30:34 följande:
Herregud. Varför skulle det vara så oerhört märkligt att äta middag med sitt ex och deras gemensamma barn? Ts skriver ju dessutom att alla barn är tonåringar, så tror inte att någon blir förvirrad.
Det är väl bara sunt att de fortfarande har en bra och vänskaplig relation med varandra? Bara för att man gått isär är det inte säkert att man hatar varandra eller inte längre vill umgås.
Ts är ju inte direkt aktiv här, men det finns ju massor av anledningar till varför hon inte blev inbjuden. Hon kanske inte har en bra relation med exet, eller så har hon och mannen inte varit tillsammans speciellt länge. Eller vad som helst. Det spelar ingen roll. Att förvägra en partner att vara vän med ett ex (speciellt någon de har barn med) eller kräva att alltid få vara med när de ses är kontrollerande och fel
Håller med om att ts kommer att förbli tredje hjulet. Relationen man är i ska gå först, man får prata och komma fram till vad som känns ok. Tycker ens partner inte det är ok att man går ut med sitt ex så gör man det helt enkelt inte. Annars värderar man den gamla relationen mer och då finns det ändå inget att bygga på.
Finns inget konstigt eller kontrollerande i det och handlar ingenting om att man måste hata sitt ex utan om respekt för sin partner och att man är rädd om, och värderar den relationen högt, högst.
Det är inget kontrollerande i det. Men det är inte samma sak som att gå ut med en kompis som att gå ut med ett ex.
Problemet idag är att ingenting får kännas. Man ska liksom bara gå runt och vara beige och okej med allt - det om något är och kommer att bli ett problem. Avstängda känslor. Känslor som är det mest naturliga vi har. "jag bryr mig inte, gör vad du vill, jag känner inte så mycket för dig att det spelar någon roll för mig vad du gör eller inte..
Jag väljer att inta svara mer i den här tråden. Jag hoppas att du TS kan prata med din partner och att ni lyssnar på varandra och kommer fram till det bästa för ert förhållande. Jag förstår att du inte mår bra av det här. Lycka till
Du ser
inget kontrollerande i att tvinga sin partner att inte göra något som hen vill, för annars värderar man inte sin nuvarande relation högst? Jösses...
Jag hade haft mer förståelse om det var
mannens födelsedag, och TS hade blivit utesluten från att fira honom. Men TS har troligtvis ingen relation alls med exet och därför är det inget konstigt att de bara ville fira tillsammans med sina barn. Vi vet ju inte ens hur länge TS har varit tillsamamns med den här mannen.
Troligvis har ju mannen och exet känt varandra i kanske minst 20 år. De har tre barn ihop och kan alla umgås på ett vettigt sätt. Det är en positiv sak för alla inblandade. Även för TS. Om man känner att man själv inte blir respekterad för att ens partner har en hälsosam och vänskaplig relationtion med exet som han har barn med har man rätt stora problem.