Gifta,familj, barn, villa, bra jobb - allt toppen förutom sexet. Dömt förhållande?

Om man verkligen älskar varandra och vill vara tillsammans, så är min erfarenhet att det går att hitta tillbaka.
Vi har varit tillsammans i snart 30 år och har fyra barn. Sexet har gått upp och ner under hela förhållandet, men vi har alltid hittat tillbaka igen. Efter första barnet hade vi inte sex på tre år, av olika orsaker. Vi hittade tillbaka från det också.
Jag tror att det knyter sig för dig. För mig som läser låter det som att du vill få till det för din makes skull och att du innerst inne inte vill ha sex just nu.

Hej "Ja" - tack för uppmuntrande ord. Ja det är ju det Vi hoppas på, att vi någonstans ska hitta tillbaka till varandra rent sexuellt för på de andra planen funkar allt bra. Känns lite trist att det skulle ta slut enbart pga detta då vi tagit oss igenom småbarnsåren som är tuffa på sitt vis.

Tack för att du tog dig tid att svara, vi kämpar på!

Man överlever utan sex. Vill du verkligen bryta upp bara för sexets skull? Seriöst?

Hej! Småbarnsåren kan vara fruktansvärt tuffa. Mina är nu 7 och 5 och jag har fått nån slags identitetskris eftersom hag tappat bort vem JAG är mitt i allt barnkaos. Hos oss har dock sexet aldrig varit ett problem. Vi har andra problem. Men... Vi har iaf sökt professionell hjälp vilket hjälper oss jättemycket just nu. Kanske ni ska gå till en parterapeut som (om möjligt där ni bor) är inriktad på sex. Då får ni input från en utifrån som kan guida er i rätt riktning mot en gemensam samliv igen. Stort lycka till!

Du känner press och kroppen låser sig. Det är många emotionella lager som du måste jobba igenom för att gräva fram dig själv efter alla småbarnsår mm

Är du sugen på dig själv? Kåt på livet? Tänder på dig själv? Det är först efter det som sex med en partner kan vara intressant!

Hej!

Nu befinner jag mig iof i en annan situation men delar med mig ändå.

Jag har två barn med 1,5 års mellanrum. Idag är de 9,5 och 11 år gamla. Känner igen mig i det du skriver att sexlusten inte fanns när barnen var mindre! Hade vare sig ork eller lust.

Jag och mina barns pappa är separerade sedan några år tillbaka, men vi hade inget gemensamt längre (förutom barnen då), vi hade växt isär totalt!!

Idag har jag mer sexlust än någonsin!! Har aldrig känt mig så kvinnlig och till freds med min kropp och sexuallitet som nu. Så hoppas på att sprida lite ljus med min historia trots att den inte är helt lik din.

Tack ni som delar med er, känns bra att få lite olika infallsvinklar.

Generellt känns det väl inte så kul med ett par extra mammakilon som dröjer sig kvar, visst påverkar det sexlusten. Men jag har aldrig varit "pinnsmal" och ändå haft lust. Kanske inte lika mycket som maken men någon gång i veckan har känts bra. Nu känns det som att barnen i kombination med jobbet tar all energi som finns.

Att jag känner mig pressad stämmer väldigt bra. Det känns faktiskt nu när vi pratar om det som att problemet liksom ligger hos mig. Att om jag bara fixar min sexdrift så ordnar allt sig. Att om det tar slut är det mitt fel för att jag inte försökte tillräckligt mycket. Notera att detta är ju inget min man sagt utan hur jag upplever det.

Nja, ingen av oss vill ju göra slut. Målet är att ta sig igenom det men ett förhållande utan sex känns ju lite konstigt... Tycker inte du?

Det är en väldigt dålig ide att tvinga sig själv ha sex. För det leder i längden till att det kan bli mycket svårare att finna lusten igen, när man begår övergrepp på sin kropp. 

Det är inte lätt att leva i ett förhållande med så olika sexdrifter. Om du har tur så kommer din lust tillbaka, men du bör nog vara beredd på att det kan finns en risk att den är nedsatt. För min syster var det tyvärr så efter graviditeterna.

Det viktigaste mellan er är hur bra kommunikation ni har och hur stark er kärlek er. Ni kan ju ha sex utan penetrering? Massage, oralt, sexleksaker och kanske porrfilm?. I annat fall om det håller i sig för länge kanske överväga att låta honom ha en älskarinna eller ha öppet förhållande (om du klarar det).

Vet ärligt talat inte, har varken haft förhållande eller sex. Men föreställer mig att om jag var i ett förhållande och ville verkligen ha kvar det skulle jag stå ut med mycket för att inte bryta upp. Även om det innebär bara lite eller inget sex.

Håller med

Jag har tagit upp ev swingersklubbar, eller att ta in en tredje part för att se om det kan hjälpa/ge mer input. Men jag tror jag egentligen ser det som ett sätt att komma undan sexet själv, inte som en lösning för att vi två ska hitta tillbaka till varandra. I grunden älskar vi varandra väldigt mycket, men detta tär på oss båda och jag känner hur "ställa upp sexet" blev betydligt sämre efter att vi försökte prata om det. Jag "erkände" att jag inte njuter av vårt sex och han tog det inte så toppenbra, även om han nog innerst inne ana att det var så det låg till.

Vi står och stampar och jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra. Skulle vilja att min kropp blev i balans igen, att alla tankar och känslor gick åt samma håll...

Swingerklubbar kommer nog definitivt inte att lösa era problem, känns mer som att dra på sig ännu mer problem. Parterapi, som någon föreslog, låter bättre! Och jag tycker inte att du ska fortsätta utsätta dig för att "ställa upp" på sex. Det kan bli många problem från det också. Vestibulit till exempel.