Ocdkille skrev 2019-06-28 22:33:52 följande:
Själv har jag aldrig försökt få någon eftersom det inte varit någon poäng. Men jag har sett hur det fungerat för andra och jag ser ju hur evighetssinglar hånas även här på forumet. Så även om jag skulle bli bra så kommer jag inte försöka. Dels för att jag inte vill hånas och det är ändå kört för även om jag får bort allt som visar att jag har ocd så kommer det tids nog fram i förhållandet.
Vilket är så ledsamt att du skäms så över. Min partners ocd går inte ut över mig nämnvärt. Men det beror ju så klart på hur den yttrar sig. Jag känner ganska många med ocd och har aldrig hört talas om att de blivit hånade eller lämnade av sina partners pga tvången. Men det är klart att det blir problem t ex om man vägrar byta på det gemensamma barnet när man har ansvar för det. Man accepterar nog avvikelser sämre när man är i 20-årsåldern och tonen är en annan på nätet än IRL, så jag tycker du drar alldeles för enkla slutsatser om hur hånfulla folk generellt är, eller vilka män och kvinnor som "får till det". Är man social och trevlig, som du skriver, brukar det gå bra att ha vissa svårigheter med sig in i ett förhållande. Har man däremot även autism ihop med sin ocd, en vanlig kombo, kan det vara betydligt svårare - pga autismens påverkan på det sociala och att den ofta förstärker ocd:n. Det låter väldigt hopplöst och trist att den ensamhet du dömt dig till mest är baserad på vad du hört om andra och vad du tror kommer hända. När ocd eller andra mildare hemligheter "tids nog kommer fram" i ett förhållande händer verkligen inte det du gissat dig till. Är din ocd hemlig för dina vänner också?
Den KBT du gått i låter f ö alldeles regelvidrig. Och beklagar att du inte träffat rätt i medicineringen än. Du kanske har hög läkemedelsmetabolism. Jag har det, vilket ställer till vissa problem ("snabba acetylerare" kallas det).
