Kan man älska sin partner om man är otrogen?
Jag förstår inte det! Om jag älskar någon ser jag inte ens åt en annan, och då är det svårt att bli attraherad nog för att vara otrogen.
Kan förstå om man är polygam men inte annars.
Inlägg från: Anonym (Tror inte det)
|
-
-
Trams, nuförtiden verkar det mer udda att vara trogen än det motsatta.Anonym (Pastorn) skrev 2019-07-07 12:31:09 följande:Din själ är fördömd för evigt. Du är bortom all räddning!
Du räknas inte till mänskligheten.
Vik hädan, Satan!
För att knyta an till det som sades, så hade viagra varit ett bättre alternativ än otrohet? Eller är det kanske ett öppet förhållande det handlar om? -
Anonym (självklart) skrev 2019-07-08 13:01:32 följande:
Ja självklart kan man det! Man behöver ju inte ens älska den man har sex med eller kan man älska flera personer till exempel. För mig är sex och kärlek nästan helt orelaterat och kärlek är så ofantligt mycket större och viktigare. Jag älskar flera personer riktigt riktigt djupt som av olika anledningar finns i mitt liv, men det är bara en av dessa som jag har sex med. Om det inte skulle såra den jag har sex med skulle jag utan vidare kunna ha sex med andra utan att ens vara kär. Sexuell attraktion och kärlek behöver inte gå hand i hand.
Det kan vara så, men verkligen inte för alla. Jag hade aldrig kunnat ha sex med någon jag inte har känslor för, skulle bli äcklad och känna mig vidrig efteråt. Därför är det inte så självklart för mig att man kan älska sin partner och ändå vara otrogen. Det är inte en allmän sanning att sex och kärlek inte går hand i hand. Däremot finns det personer som inte har problem att ha sex utan känslor.
Vad är egentligen rätt eller fel? Jag vet bara att jag inte hade älskat min partner om jag var otrogen. Å andra sidan hade jag inte varit otrogen om mina känslor försvunnit, eftersom det inte är så svårt att avsluta ett känslolöst förhållande.
-
Oerhörd skrev 2019-07-08 20:43:01 följande:Äcklad och vidrig efter lustfyllt härligt sex? Jag försäkrar dig om att vi är väldigt många som inte känner någon som helst skam över vår sexualitet, och därmed inte känner oss annat än nöjda och tillfredsställda efter bra sex med vem som helst. Helt utan att nödvändigtvis älska personen eller älska någon annan mindre.
Jag kan inte ens hålla med dig om att det inte är svårt att avsluta ett känslolöst förhållande, det har jag tack och lov inte lyckats med, däremot har jag lärt mig att känslor kan komma och gå i perioder :)Jag känner ingen skam över min sexualitet (vad du nu fick det ifrån?). Men skulle känna avsmak för att ha sex med någon utan känslor. Om du inte känner så kan alltså vilken slemmig gammal gubbe som helst duga för sex ? Det viktigaste är ju sexet?
Eller är det egentligen så att det helst bör vara en sexig, åtråvärd kille? I sådana fall så har man vissa känslor eftersom man anser den vara sexig och åtråvärd?
Observera att jag inte påstår något utan är bara frågar av nyfikenhet. För mig är det otänkbart att ha sex utan känslor. Provade många ggr som yngre (ej otrogen) men det gav inget mer än bara ånger och ångest. -
Oerhörd skrev 2019-07-12 14:39:43 följande:Se där, tack för svar! Vad tror du orsaken till monogami är då? Jag vet ju varför jag inte tycker att det är ett rimligt alternativ, men varför tycker andra det? Jag får aldrig någon förklaring om vad fördelarna är, allt jag lyckas resonera mig till handlar alltid om att det inte är rimliga argument - naturligt eftersom jag ju valt bort det. Och jag älskar att då nya synvinklar! Jag vet att jag är fördomsfull, men jag jobbar iallafall aktivt med att motarbeta mig själv på den punkten :)
Jag hade ingen aning om att jag letade efter en livspartner när jag träffade min, ibland händer saker ändå. Vi visste inte ens att det fanns alternativ de första decennierna tillsammans, eller att ett alternativ till misslyckad monogami (ja, det var misslyckat för oss) var vad vi behövde, det har vi kommit fram till genom en himla massa parterapi och öppna samtal där målsättningen varit en rimlig lösning för ett livslångt lyckligt äktenskap.Du vet inte vad fördelarna är med monogami?
Här är några:
-Man riskerar inte få könssjukdomar, smitta ned sin partner, bli gravid med någon annan.
-Mindre risk att partnern finner någon som överträffar dig i sängen (du blir ratad). Åtminstone inte om hen är trogen.
-Om båda är överens om att vara monogama (när man har barn) finns ingen risk att det blir bråk om arv vid dödsfall. Om partnern t.ex råkat göra någon annan gravid.
Finns säkert fler men det var några så här jag på rak arm kom på.
För att återkoppla till ditt senaste svar så kan jag garantera dig om att det är bra många fler än sliskiga äckliga gubbar som jag inte har känslor för. Jag har inte känslor för någon annan än den jag är med , det är därför jag valt att vara med hen. -
Bekräftelsekåta personer möjligen. Jag har/hade aldrig varit otrogen bara för att jag kan. har något som kallas samvete, och då hade det inte funkat att ljuga för den jag älskar.Anonym (Ja) skrev 2019-07-29 15:50:44 följande:Det behöver inte vara så komplicerat faktiskt.
Man kan vara jättenöjd med både sexliv och den man lever med, likväl så passar man på när tillfället dyker upp på jobbresan (eller vart man nu är)
Säger inte att det är rätt, men människor är kåta helt enkelt, och agerar inte alltid helt logiskt eller eftertänksamt i alla lägen. -
+1Anonym (tobbe) skrev 2019-07-31 23:23:28 följande:Fast det är skillnaden man gör det med sin partners vetskap. Sen är otrohet smärtsamt på flera sätt eftersom man på ett sätt visar att partnern inte duger. Är man inte monogam då ska man leta efter ågon som vill ha ett öppet förhållande.