Om man nu har en fru/make och är otrogen, kan man verkligen älska denne på riktigt?
Man går in för någon annan och omedvetet väljer någon annan. Det kommer att såra, alltid någon. Då kan man inte älska på riktigt. Känslorna kan inte vara tillräckligt starka för frun/ mannen. De spärrarna har man redan lämnat?
Man vill inte göra något som skadar dom man älskar. Att vara otrogen gör det är man det då visar det att ens begär är viktigare än dom man säger sig älska.
Tja, man brukar ju inte pissa människor man älskar i ansiktet, då det kan ju bli lite förvirrande när man gör det och samtidigt säger att man älskar dem.
En del kanske klarar av att ha sex med andra bakom ryggen på den de påstår sig älska.
Medans andra inte kan det.
Vi är alla olika.
Jag skulle inte kunna göra så mot min man när jag vet hur sårad han skulle bli.
Och sanningen tenderar ju att komma fram förr eller senare.
Nej,jag har aldrig haft det behovet. Jag sätter snarare andras behov framför mina egna. Så oegoistisk är jag.
Även om jag tycker om sex så inser jag att sex inte är en rättighet. Det är just ett behov.
Men jag har haft turen att träffa en man som har samma värderingar som jag.
Det är klart att man aldrig kan säga vad som kommer att hända i framtiden. Men det jag vet är att jag aldrig skulle försätta mig i en sådan situation att något sådant skulle kunna hända.
Så pass mycket självkontroll har jag.
Visst om han är ok med att du ligger runt. Är han inte ens medveten om det däremot då älskar du inte honom eftersom du skadar honom. För mig är det hela kitet när jag är i ett förhållande. Är det någon som inte delar den synen på förhållande då hoppas jag att dom är ärlig med mig så jag inte slösar tid på det förhållandet. Berätta för din man att du vill ha ett öppet förhållande. Vill han ha det då kan ni fortsätta men vill han inte då får du leta efter någon som vill det.
Fast skadar man dom man älskar? Om du verkligen älskade honom då skulle du säga till honom att du vill ha ett öppet förhållande och vill han inte det då får du gå vidare. Att ljuga och bedra är inte att älska.
Men du är beredd att riskera ditt äktenskap för lite sex.
Du låter din man leva i en lögn, för du vet ju att han kommer att lämna dig om du berättar att du knullar runt. Du beter dig respektlöst mot honom, och du vet om det, eftersom du blir provocerad när andra inte delar din syn på otrohet.
Känns faktiskt läskigt att läsa ditt försvarstal. Om du nu är en sådan bra hustru, varför skulle han inte stanna om du berättade?
Du vet varför du inte berättar och det är för att skyddas dig. Inget annat. Spara ditt patetiska försvar till den dagen du blir upptäckt istället.
Det är ingen som ifrågasätter vad du känner, det som ifrågasätts är HUR du går till väga för att få känna så. Ditt argument är som att säga, jag känner mig levande när jag köper mig dyra saker på pengar jag lurat andra för att få.... det går liksom inte att förneka att personen säkert känner sig levande.... dock kan man ifrågasätta om att lura andra för att få känna sig så är ok.
Hur du behandlar honom hemma gör det inte mindre till en lögn. Han vet fortfarande inte vad du pysslar med och får heller ingen chans att förhålla sig till det och välja om han vill leva med dig trotts det eller ej. Och det ÄR att leva i en lögn eftersom han inte vet sanningen om dig utan väljer dig pga ovetskap om verkligheten och ert förhållande bygger på att sanningen inte kommer fram.
Det är inte bara att låta leva honom leva i en lögn utan även manipulation eftersom du ser till att behålla honom genom att aktivt dölja sanningen för honom och inte ge honom en chans att själv välja.
Klart han lever i en lögn, du ljuger ju för honom. Det är bara ett patetiskt försvar från din sida, för att skydda dig själv.
Vi är alla olika,som sagt. Du är kanske sådan som person att du kan tänka dig att leva polyamoröst. Jag är det inte.
Men polyamorösa har ju den förmågan att älska sin partner samtidigt som de ligger med andra.
För mig som lever monogamt så fungerar det inte riktigt så.
Varför pratar du inte med honom om det då,istället för att lösa det med att vara otrogen?
Hur kan man tolka det på annat sätt? Han vet ju inte om att du bedrar honom.
Det är väl även din mans tolkning eller hur?
Jag menar vad du eller vi tycker om att bedra honom är ju ganska irrelevant, det är väl rimligtvis HAN som borde avgöra om han är ok med det? Men det har ju du sett till att han inte får.
Men kom igen, det är väl klart att han lever i en lögn om han inte vet vad du pysslar med och du ljuger för honom? Du sitter ju och påstår att om man ljuger för någon och inte låter personen veta sanningen om vem man är så personen ska vara kvar så lever personen inte alls i en lögn.
Hela den här diskussionen är bara en studie i självbedrägeri där vi vet att du vet att det du gör är fel och det bevisar du genom att hålla det hemligt för din man, men eftersom du inte vill erkänna det för dig själv så hittar du bara på en massa ursäkter för att få det att låta bättre än vad det är och skydda dig själv, vilket i sig är lönlöst eftersom du fortfarande vet att det du gör är fel. Allt är ju bara en bisarr show för att du ska slippa konfrontera dig själv och stå för vad du gör för både dig själv och andra.
Då kanske du ska föreslå det för honom också då. Och fråga om han skulle kunna tänka sig att leva så.Och ändå så tar du den risken att totalt såra honom. Sanningen tenderar att komma fram. Och då lär han bli än mer sårad än om du pratat med honom och berättat vad du känner från början.