Barn idag leker inte som förr?

Yes. Håller helt med. Har flertalet vänner inom lärarvärlden som säger samma...

Är det bara jag som börjar bli gammal och mossig?

Eller leker barn mera beskedligt idag? Barn 2019 är i mina ögon kaxigare och mera uppkäftiga mot vuxna än när jag växte upp. Och många av mina jämnåriga kunde minsann vara ganska odrägliga när jag var yngre också för den delen..

Men de verkar leka mycket mindre spontant? Det är en generell iakttagelse.. Så svar som -Mina ungar leker i alla fall mycket utomhus, är inte vad jag är ute efter. Utan det är mer i ett större perspektiv jag är nyfiken på saken. De verkar leka mera beskedligt idag. Och vara mycket mer kontrollerade av föräldrar.. Har många exempel att ge..

Jag tänker inte försvara dina släktingars handlanden men du kan inte på allvar jämföra dagens samhälle med allt vad det innebär med hur det såg ut för 30-40 år sedan. Det ser annorlunda ut så då handlar man som förälder annorlunda. Det är ju inget konstigt med att man då begränsar barnen så det blir mer säkert. (Hur dina släktingar har och gör kan jag inte argumentera varken för eller mot då jag inte har något konkret att gå på)

Men tror att barn blir bekväma i sitt stillasittande med alla smartphones och paddor att det faktiskt påverkar barnens fantasi.

Fantasi är grunden till att kunna leka.

Gemene man sitter och försvarar sina barns spelvanor till den grad att det blir absurt. Barn kan faktiskt lära sig läsa, skriva, räkna och klockan. Lära sig likheter och skillnader i verkliga livet och språk ska vi inte tala om prrata engelska med barnet så lär sig barnet olika ord och meningar.

Vet inte om föräldrar idag är för stressade att lära ut eller så litar de helt enkelt inte på sig själva, bättre med en app någon rekommenderar...

Jag tror helt klart att dessa soartphones och paddor förstör för barn. Men är rätt ensam i min tanke.

Ursäkta otydligheten.

Jag håller med om att barn idag dels är mycket uppkäftigare och kaxigare (vilket vänner som är lärare bekräftar). Man får knappt kräva av barnen att de uppför sig när de är i skolan (det gäller att passa sig som lärare - då man snabbt kan misstänkas för att ha kränkt barnet)

Ändå tycks många föräldrar tro att skolan är någon slags uppfostringsanstalt.

Att barnen inte leker lika spontant längre har jag också tänkt mycket på. När jag var barn kunde man skapa lekar av sina fantasier och kanske med endast kottar och pinnar som främsta leksaker (vid ex utflykt till skogs) - voilà - så hade man byggt en bonngård.

Häromdan satt jag ute på gården. Vid en lekplats som var helt tom. Det gick förbi en familj med två små flickor. Flickorna sprang direkt bort till lekplatsen och började klättra på en ställning. Tills föräldrarna kom ifatt dom i sitt flanerande, då var det dags att gå igen. Barnen han leka i 2 minuter!! Varför inte stanna en stund hela familjen?

Det är skillnad på när man under 80 talet satt i vardagsrummet och spelade (var bara några som hade tv på  sitt rum, iaf av mina kompisar) och som nu 1 år och är lite kinkig i vagnen så får du mobilen att titta på.

Visst kunde vi också sitta i timmar någon dag (lov) när inga föräldrar var hemma men det hörde till ovanligheten.

Video hyrde vi till helgen.

Men skillnaden ligger i hur man har tillgång till spel och vad som anses vara normalt och för mycket.

Tycker jag.

Går det ens att göra en jämförelse? Nu har jag ju sett massor av småttingar som sitter i vagn få mobilen att titta på. När vi var små fanns ju inte ens mobilen.

Visst kan man diskutera barnens lekmiljö ute och vissa saker som fanns då finns inte på samma sätt idag.

Hur många 8-12 åringar sprang runt och hotade med vapen/tillhyggen och rånade. Idag är det vanligt och än mer vanligt med lite äldre åldrar som gör detta.

Det är ett hårdare klimat och folk är elakare och tuffa med varandra.

Men det var bara en passus till varför barn inte leker längre.

Men nog om spelen =)

Jag tror som du att det är bara en del i ett större perspektiv, men man kan inte utesluta den alla delar gör sitt.