Funderingar i bröllopstider

Ibland gör man tankevurpor. Jag struntade i att bjuda en kompis för att:

- jag inte trodde hon skulle tacka ja

- för att hon inte kände mina andra gäster

- för att jag var rädd att hon skulle ha tråkigt

Nu efter bröllopet så har vi blivit ännu tajtare och jag ångrar verkligen att jag inte bjöd henne. Men men gjort är gjort.

Jag träffar mina mostrar och farbröder ca 2-3 ggr om året. Födelsedagar och jul. Jag gillar mina släktingar, därför bjöd jag in dem. Nu hade jag tur att vi inte är så många i släkten annars hade jag behövt prioritera.

Jag har inte lika bra kontakt med kusinerna så som jag har med deras föräldrar. Men det kändes dumt att inte bjuda kusinerna, trots att jag egentligen inte kände att jag behövde ha dem där. Så därför fick kusinerna också komma. Inget jag ångrar nu efteråt.