Forum Katter - Husdjur
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Kattkunniga hjälp!

    Tis 23 jul 20:58 Läst 0 gånger Totalt 11 svar
    Tis 23 jul 20:58

    Jag har en katt på 5 år och igår fick jag en kattunge på 12 veckor. Hur introducerar jag dem bäst för varann? Enligt Agria ska jag ha dem i separata rum i cirka en vecka men lämna små ?spår? efter lukter. Men jag får så sjukt dåligt samvete att ha dem i olika rum, vem ska jag sova med? Är jag med min stora katt är min lilla katt ensam och tvärtom. Går sönder för jag vet inte vem jag ska vara hos. Ska jag ha öppna dörrar och låta de bråka? Bara den äldsta som skriker, eller ska jag ha dem separerade ett tag? Har sån ångest över att lämna någon av katterna ensam över natten.

  • Tis 23 jul 21:07 #1 -1

    Jag har alltid haft dom tillsammans från första början och lagt mig i så lite som möjligt. Ett par dagar senare accepterar dom varandra. 

  • Tis 23 jul 21:09 #2

    Se till att båda katterna har någonstans att gömma sig. Jag introducerade en 12-veckorshane för mina vuxna kastrerade honor samma dag han kom hem. Lät honom få sova på en dyna högst upp på bokhyllan dit de andra inte kunde ta sig. Han fräste så mycket han kunde när han såg dem, och när jag lyfte ner honom om de var i rummet blev han jättearg/rädd. De höll sig långt ifrån honom, men han var rädd ändå. Det tog några veckor innan de accepterade varann.

  • Tis 23 jul 21:12 #3 -1

    När vi fick hem vår kattunge så släppte vi ihop dom från start. Vår gammelkatt var lite sur och fräste lite i början men skadade aldrig den lilla. Efter 2 veckor sov dom tillsammans.

  • Tis 23 jul 21:13 #4 +1

    Kolla upp Jaxon Galaxy på Youtube.

    Du kan göra som de ovan föreslog och det kan gå bra, eller går det helt åt skogen och då finns det kanske ingen räddning längre. Bättre att ta det säkra före det osäkra även om det tar lite längre tid.

  • Tis 23 jul 21:31 #5 -1
    IceKitten skrev 2019-07-23 21:13:21 följande:

    Kolla upp Jaxon Galaxy på Youtube.

    Du kan göra som de ovan föreslog och det kan gå bra, eller går det helt åt skogen och då finns det kanske ingen räddning längre. Bättre att ta det säkra före det osäkra även om det tar lite längre tid.


    Vad i all världen ska man göra för att det ska gå helt åt skogen? Efter nu 40 år med nära på tresiffrigt med katter (jag har fött upp), så har det inte gått åt skogen med några av mina katter, varken hos mig eller hos köparna. 
  • Tis 23 jul 21:38 #6 +1
    Bjära skrev 2019-07-23 21:31:03 följande:

    Vad i all världen ska man göra för att det ska gå helt åt skogen? Efter nu 40 år med nära på tresiffrigt med katter (jag har fött upp), så har det inte gått åt skogen med några av mina katter, varken hos mig eller hos köparna. 


    Man släpper ihop dem direkt. Jättebra att det har gått bra för dig och att du har kontakt med 100% av dina köpare som berättar allt för dig. Men du kan ju inte på allvar påstå att du aldrig har sett en katt som sälj för att den gamla ej accepterade den eller för den delen katter som sälj som ensamkatter för att de inte gillar andra katter...
  • Tis 23 jul 21:51 #7 -1
    IceKitten skrev 2019-07-23 21:38:28 följande:
    Man släpper ihop dem direkt. Jättebra att det har gått bra för dig och att du har kontakt med 100% av dina köpare som berättar allt för dig. Men du kan ju inte på allvar påstå att du aldrig har sett en katt som sälj för att den gamla ej accepterade den eller för den delen katter som sälj som ensamkatter för att de inte gillar andra katter...
    Som sagt har jag släppt ihop dom direkt, så det var ju tydligen inte det som orsakat det, så förklara hur man ska göra. 
    Och ja, jag har sett omplaceringsannonser, du kan inte tänka dig att de fåtalet katter som det handlar om, kanske kommer från folk som inte låter katter vara katter?
  • Tis 23 jul 22:40 #8 +1
    Bjära skrev 2019-07-23 21:51:08 följande:

    Som sagt har jag släppt ihop dom direkt, så det var ju tydligen inte det som orsakat det, så förklara hur man ska göra. 

    Och ja, jag har sett omplaceringsannonser, du kan inte tänka dig att de fåtalet katter som det handlar om, kanske kommer från folk som inte låter katter vara katter?


    Du har inte tänkt på att katter är individer med olika personligheter? Bara för att det har fungerat för dina katter innebär det inte att det kommer fungera för alla. Vilket även vad var jag sa, att bara släppa ihop dem fungerar för de flesta katter men inte alla.

    Jag skulle snarare tro att de katterna kommer från folk som vägrar lära sig något nytt för "så har vi alltid gjort och det har alltid fungerat för min tidigare katter". Oavsett om det nu gäller att mata dem med torrmat eller att totalt ignorera all forskning kring katterna och deras etologi.
  • Ons 24 jul 15:49 #9
    millionvoices skrev 2019-07-23 20:58:57 följande:

    Jag har en katt på 5 år och igår fick jag en kattunge på 12 veckor. Hur introducerar jag dem bäst för varann? Enligt Agria ska jag ha dem i separata rum i cirka en vecka men lämna små ?spår? efter lukter. Men jag får så sjukt dåligt samvete att ha dem i olika rum, vem ska jag sova med? Är jag med min stora katt är min lilla katt ensam och tvärtom. Går sönder för jag vet inte vem jag ska vara hos. Ska jag ha öppna dörrar och låta de bråka? Bara den äldsta som skriker, eller ska jag ha dem separerade ett tag? Har sån ångest över att lämna någon av katterna ensam över natten.


    Jag tycker att du ska börja med att fundera på om du vill ta råd av utbildade etologer och beteendevetare inom katt, eller personer vars enda kunskap om katt är "jag har/haft katt".

    Om du väljer att ta till dig vad kvalificerade experter på området katt har att säga så rekommenderar jag Susanne Hellman Holmström och Galaxy Jackson till att börja med.
  • Mån 5 aug 20:09 #10

    Jag tycker också du ska låta dem träffas direkt och lära känna varandra. Har själv två katter på ett år, en hona och en hane (syskon) Honan fick nyligen sin första kull kattungar och när hanen först fick träffa dem var han jätterädd och fräste mycket. Vi gjorde "misstaget" att han endast fick träffa de små små stunder i början eftersom vi var rädda att han skulle skada dem. Detta gjorde att de inte fick en bra relation och hanen höll sig borta mycket. Men så fort vi släppte ut kattungarna på egen hand och de fick träffa hanen konstant i några dagar och lära känna varandra, blev relationen hur bra som helst. De leker jättemycket tillsammans och hanen tvättar dem till och med. Han har blivit som en extrapappa. Så tipset är att låta de få vara nära varandra hela tiden och lugna stora katten om det behövs, ge det några dagar så ska du se att de kommer bli jättebra vänner! Skrattande

  • Mån 5 aug 20:12 #11
    krocko15 skrev 2019-08-05 20:09:30 följande:

    Jag tycker också du ska låta dem träffas direkt och lära känna varandra. Har själv två katter på ett år, en hona och en hane (syskon) Honan fick nyligen sin första kull kattungar och när hanen först fick träffa dem var han jätterädd och fräste mycket. Vi gjorde "misstaget" att han endast fick träffa de små små stunder i början eftersom vi var rädda att han skulle skada dem. Detta gjorde att de inte fick en bra relation och hanen höll sig borta mycket. Men så fort vi släppte ut kattungarna på egen hand och de fick träffa hanen konstant i några dagar och lära känna varandra, blev relationen hur bra som helst. De leker jättemycket tillsammans och hanen tvättar dem till och med. Han har blivit som en extrapappa. Så tipset är att låta de få vara nära varandra hela tiden och lugna stora katten om det behövs, ge det några dagar så ska du se att de kommer bli jättebra vänner! Skrattande


    Oj såg nu att tråden är två veckor gammal så du har säkert löst det nu, men berätta gärna hur det gick och hur de funkar ihop!
Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll