Jag har läst massvis av trådar med frustrerade män som inget annat hellre vill än att ha sex med sin fru. Kvinnor har generellt sett mindre sexlust än män. Men det jag inte förstår är hur man som kvinna inte kan tänkas ?ställa upp? på sin man ett par gånger i veckan? En sexakt tar vadå? 5 min, så att lägga ner 10 min i veckan på sin man som man älskar tycker inte jag är för mycket begärt? Eller tänker jag helt fel?
Ja du tänker helt fel.
Varför ska en kvinna behöva ställa upp? Varför ska en kvinna låta en man utnyttja hennes kropp för hans nöjes skull? Om en man älskar och respekterar sin fru så skulle han väl inte pressa henne till att göra saker som hon inte vill?
Att göra saker för varandra tycker jag absolut att man ska göra, att vissa att man uppskattar varandra är viktigt. Men om jag inte vill ha sex så kommer jag inte att ha det. Precis som jag aldrig skulle vilja att min man gör någonting som han inte känner sig bekväm med.
Vill man inte alls ha sex är det ingen bra lösning att ställa upp. Förutom att det kan leda till ännu mindre lust och svårigheter att ha sex senare för att man gått mot sin vilja ger det knappast mycket för någondera heller - varken den som ställer upp eller den som vill ha sex.
Däremot borde man i den situationen fråga sig själv varför man inte har lust eller varför det känns som att man ställer upp för sin partner. Har man alltid haft mindre lust än partnern och är helt enkelt sexuellt inkompatibla med varandra? Eller har det tillkommit senare? Vad kan vara orsaker till att man känner som man gör? Vad kan man göra tillsammans för att få ett bättre sexliv?
Har man redan ett bra sexliv och båda är ok med det kan man ibland "ställa upp" fast man kanske inte är lika sugen som partnern till att börja med. Jag säger inte nej för att jag är lite trött t ex och det gör inte partnern heller, vi vill och njuter ju tillsammans samt ser det som viktigt att varandras behov blir tillfredsställda.
Min lust försvann efter första barnet. Mitt underliv har aldrig blivit detsamma. Sex känns inte likadant längre.
Visst kan jag önska att vi hade mer sex, önskar att lusten kom tillbaka, önskar att jag längtade efter att min man rörde mig osv. Men den känslan finns inte längre. Dessutom har jag fullt upp hela dagarna med hushållsarbete, barnen, skolan och jobb. Att jag är trött och stressad hjälper inte.
Oftast finns det ju en orsak till att man inte vill. Men oavsett anledning så borde man aldrig behöva ställa upp för någon annans skull.
Handlar inte om att jag inte vill ha sex med min man. Jag vill inte ha sex alls. Hjälper mig? Beror på va du menar med hjälper? Han gör en del av hushållsarbetet och han tar ansvar för barnen, men det är inte att hjälpa mig, det är att göra sin del. Men absolut han finns där för mig. Precis som jag gör för honom. Men att ställa upp känslomässigt och finns där för varandra i vardagen är inte samma sak som att ha sex.
Sen säger jag inte att vi aldrig har sex. Det har vi. Men sällan.
Om det känns okej för dig och han är bekväm med hur ni har det också ser jag inga egentliga problem med ert upplägg. Det viktiga är ju att ni trivs med er tillvaro.
Ja. Han är mindre stressad än mig. Jag var också mindre stressad när jag bara arbetade. Jobbet kan man släppa när man kommer hem, nu pluggar jag och det kan jag typ aldrig släppa. Jag har ingen lust och som jag sa mitt underliv har aldrig blivit detsamma efter barnen, så sex känns inte likadant längre.
Jag lägger ner massa tid på min man, på hans behov och på värt förhållande, bara inte på sex. Fick han bestämma skulle vi nog ha sex flera gånger om dagen, men han förstår mig också. Och han ser allt annat som jag gör för honom och vår familj.
Jag är inte så säker på att kvinnor har lägre sexlust egentligen, däremot så får nog män bra mycket mer ut av 5-minuterssex än kvinnor. Om det fortsätter så förknippas inte sex med något sådär jätteintressant, kanske att man mest blir svettig och vill att mannen skall få sin orgasm snabbt när man själv ändå inte får någon troligtvis. Efter vad jag gissar på iaf.