Inlägg från: Anonym (Mjäk) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Mjäk)

    hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?

    Oerhörd skrev 2019-08-08 10:37:35 följande:
    Jag var helyllemonogam när min man kom ut som poly och kände mig väldigt otillräcklig vid tanken. Men det vände, inte på en femöring, utan med mycket kommunikation och att i små små steg släppa på föreställningen att alla känslor måste riktas mot en enda person. Det var väldigt svårt att förstå hur kärleken (eller lusten) växer, inte flyttas över. En rimlig jämförelse är väl att få sitt andra barn, hur många väljer att få ett till barn för att det första barnet är otillräckligt som individ? Det första barnet får inte därefter hälften så mycket av ens kärlek heller, själva mängden ökar.

    Och att du inte berättade från början... min man bet ihop och levde monogamt med mig i arton år innan han vågade berätta. Det är klart att det går att göra det också. Ett genomsnittligt äktenskap håller väl bara i tolv år eller så. Folk som kastar ur sig att du borde ha varit ärlig från början har väl helt enkelt lite svårt att förstå konflikten mellan att få vara lycklig i en kärlek och att vara en fantastiskt god människa. Dömer inte alls maken för att han "ljög" för mig, men jag är glad att han till slut öppnade sig. Och jag är inte monogam. Jag bara trodde mig vara det eftersom det inte direkt finns något alternativ förrän det presenteras.

    Vill du pma så gör det. Många här dömer hårt utan att någonsin ha gått till botten med sina egna känslor. ("Därför" är inte en orsak.) Om något så har jag ägnat åratal åt att reda ut hur mina känslor fungerar och varför, och mitt liv är fyllt av kärlek på många olika sätt.
    Du vet att det finns föräldrar som älskar och föredrar ett barn mer än sina andra va? Vilket innebär att en polly kan föredra en kvinna framför en annan.
  • Anonym (Mjäk)
    Oerhörd skrev 2019-08-08 16:05:15 följande:
    Absolut. Och du vet att det finns monogama som är otrogna eller tom lämnar sin partner för att de föredrar nån annan? Ska vi verkligen vara såna? Blir ju himla tråkigt. Det är inte en ökad risk bland polyamorösa, det är en risk i alla relationer.
    Det var inte rädslan att bli lämnad jag syftade på. Snarare att bli den som får mindre sex av sin man/kvinna för hen föredrar sex med en annan.
  • Anonym (Mjäk)
    Anonym (Mjäk) skrev 2019-08-08 16:15:27 följande:
    Det var inte rädslan att bli lämnad jag syftade på. Snarare att bli den som får mindre sex av sin man/kvinna för hen föredrar sex med en annan.

    Oerhörd skrev 2019-08-08 16:05:15 följande:
    Absolut. Och du vet att det finns monogama som är otrogna eller tom lämnar sin partner för att de föredrar nån annan? Ska vi verkligen vara såna? Blir ju himla tråkigt. Det är inte en ökad risk bland polyamorösa, det är en risk i alla relationer.
    Det var inte rädslan att bli lämnad jag syftade på. Snarare att bli den som får mindre sex av sin man/kvinna för hen föredrar sex med en annan.

    För att förtydliga. Om din man tappar lusten för dig för att han hellre vill ha hett sex med storbröstade, fylliga Emma. Ska du nöja dig med att bara ha en massa KK då , o vad är då meningen med er sexuella relation tillsammans?
  • Anonym (Mjäk)
    Oerhörd skrev 2019-08-08 19:29:14 följande:
    Fortfarande inte exklusivt för polyamorösa eller öppna förhållanden. Kan hända, och händer, alldeles oavsett överenskommelse.
    Risker torde vara större eftersom paren i en öppen relation kan ligga runt med en massa personer. Alla i monogama relationer går inte så långt att de är otrogna.Många är inte det.

    Jag menar varför ska man ha vaniljsex med sin torra tråkiga gamla gubbe, när det är mysigare att ligga med eldiga Carlos? Måste man slänga in några dagar i veckan bara för att han inte ska bli svartis, och för att relationens regler är såna? 

    Jag har svårt att tro att de flesta i öppna förhållanden skulle vara okej med att den ena partnern hellre har sex med utomstående än de själva. När de börjar känna sig förfördelade, och den ena partnern kanske dessutom har mer lycka än den andra i att finna villiga sexpartners? 
  • Anonym (Mjäk)
    Oerhörd skrev 2019-08-09 14:47:59 följande:
    Säger du det av egen erfarenhet? Jag blir inte kär i någon för att vi har bra sex, ribban är högre än så, men det låter jag stå för mig.

    Skulle jag inte tycka att sex med min egen gubbe var av intresse hade vi behövt ha ett rejält samtal om saken, sådant förekom under småbarnsåren vill jag minnas, då var det inte skoj att leva monogamt. Måste gubben bli torr och tråkig förresten? Jag förväntar mig nog att min tar hand om sig... eller är det poängen med monogami, att få gå ner sig fullständigt och ändå få doppa? (Notera att jag skojar, så menade du ju inte. Väl?)

    Även i vår relation har vi olika stor lust i perioder, och ibland har en av oss mer sex med andra än vad vi har med varandra. Det är en toppenbra lösning imo.
    Nej, du missförstår mig lite. Jag pratar inte om kärlek alls, utan risken att man hittar andra som är intressantare att ha sex med. Om man kan ligga runt ohämmat så är det nog inte svårt att hitta andra som är mer intressanta att ha sex med än sin partner. För mig är sex en viktig del i relationen (hör ihop med kärlek) och jag skulle bli rätt ledsen och känna mig förfördelad om mannen inte orkade med mig, för att han hellre var med andra.

    Torr och tråkig behöver inte nödvändigtvis vara detsamma som att gå ner sig. Lika gärna kan det innebära att sex med partnern är mindre intressant för att det är något man haft rutinmässigt, till skillnad från det nya o spännande. Det är svårt att konkurrera med det nya och okända.

    Jag förstår att du är ok med att din man föredrar att ha sex med andra före dig. Men är det så för andra polygama? Om vi t.ex säger att din man vill ha massor av sex med dig, men du är ointresserad av att ha sex med honom för att du hellre vill vara med Carlos? Jag menar måste man då ställa upp för husfridens skull? 
    Även polygama måste väl ha sina begränsningar för hur mycket och ofta man vill ha sex, och då låter det komplicerat om man föredrar andra framför sin partner?

    Missförstå mig rätt jag har inget emot öppna relationer. Jag förstår att det finns fördelar med dessa med. Det är tveklöst en mycket mognare och ärligare lösning än att vara otrogen, så kudos till TS som är öppen med det.  Det jag undrar mer över de problem som kan uppstå, och är det inte svårt att finna balans? Jag menar att få det att fungera så att båda är lika framgångsrika med att finna sexpartners? Det kan knappast vara så lätt att få det att fungera, om endast den ena lyckas träffa andra på sidan om? 
Svar på tråden hur få ett öppet förhållande att funka när den ene inte egentligen vill?