Vad kan jag begära av min man egentligen?

Tvekade mellan att lägga tråden här eller i relationsproblem men valde den här genren även fast det största problemet är mellan mig och maken.

Känner bara för att lufta lite ångest jag har och hoppas på att ni inte dömer mig för hårt.

Lever ihop med min man och våra två små barn och varannan vecka så har mannens tonåring bott här. Sen i våras så har det dock ändrats till att hans barn har bott hos oss på heltid.

Låt gå för det men har inte fått nån förklaring till varför barnet inte längre bor hos mamman och min man lämnar ingen förklaring till varför han inte begär en krona i underhåll av mamman även fast hon tjänar mer än vad jag och pappan gör tillsammans. Iallafall att han ställer krav på att mamman får swisha fickpengar till tonåringen som begär oss om pengar dagligen.

Nu tycker ni säkert att jag gnäller men det börjar irritera mig något oerhört eftersom min man jobbar långa dagar och har lämnat mig med i princip allt ansvar för hus, barn och ALLT! På det så hade det provocerat mig mindre ifall tonåringen som precis är fyllda 17 kunde hjälpa till hemma men detta vägrar denne göra och min man tycker att ett barn inte ska behöva anstränga sig hemma.

På det så känner jag dessutom att våra barn far väldigt illa utav det här för deras tid med pappa har i princip stulits helt utav hans tidigare barn. Nu går han ut mycket på helgerna vilket jag stör ihjäl mig på och som vi bråkar väldigt mycket om men dessutom så lovar han sitt stora barn evenemang de helger som han är hemma.

Nu så har han lämnat hemmet efter ett bråk vi hade igår och jag har gråtit floder hela natten och morgonen och jag vet inte hur jag ska göra.

Jag har ställt som krav att om vi ska få det här att funka så får han sluta festa, vi ska gå i terapi, ska hans tonåring bo här på heltid så ska denne hjälpa till, han måste begära underhåll och han måste börja dela sin tid med våra små barn för han kan inte bara prioritera ett barn.

Han påstår att jag är sjuk i huvudet som ens kan begära nåt av det här och att jag är den värsta o elakaste människan som finns på ett ungefär.

Så snälla hjälp mig. Vad ska jag göra?

Är i stort behov av råd för jag går sönder här.

Hälsningar från en knäckt och deppad morsa. :(

Att kräva att en 17-åring åtminstone tar vara på sig och sitt är inte för mycket begärt.

Att begära underhåll är självklart, varför inte liksom?

Däremot att kräva att mannen ska gå med i terapi? Inte ok, hade jag fått det kravet på mig så hade jag börjat leta lägenhet på stubben.

Ts, unna dig också lite festligheter väl? Varför ska bara han festa medan du ror hemmet i land?

Vill du inte festa, gå på bio, restaurang, whatever, utan honom.

Trams, så låter det när ens partner går bakom ens rygg.

Jag har inga alkoholproblem, jag diskuterar ett ämne i en tråd i ett forum. Och JAG hade inte accepterat att bli förrådd av den människa jag trodde mig kunna lita på.

Hur reagerade din man när du gjorde så?

Fast då sitter väl inte DU hemma och tar hand om ett barn som inte är ditt?

Hon kan visst kräva saker, hon kan tom gå till hans arbetsgivare och ta upp saken.

Han har dock möjligheten att välja vad att vill göra och då får båda ta konsekvenserna av detta.

Jag gick till min make arbetsgivare gällande hans drickande.

Så låter det när man väljer alkohol före familjen.

Han har ingen arbetsgivare att stå till svars för utan han är chefen själv. Sen skulle jag aldrig gå den vägen eftersom han sköter jobbet med bravur om man säger så. Att han har det kaosartat med frun är väl nåt som inte arbetsgivarna kan ta hänsyn till. Om han nu inte drack på jobbet då givetvis men han tillhör inte den typ av suput.