Hur bearbetar man det omöjliga?

Hej 

Jag har varit inne på forumet tidigare och läst trådar men det här är mitt första inlägg på nåt sånt här förum nånsin (blev medlem nu) så ha överseende med om jag placerat den i fel ämne osv. 

Jag förlorade nyligen mitt syskon på ett oerhört traumatiskt sett, som jag helst inte vill ta upp av rädsla att bli igenkänd, och det har gått en tid men pga andra omständigheter har jag inte lyckats eller ens haft tid till att sörja. Jag är fast i ett stadie där jag vägrar inse vad som hänt, samtidigt som det håller på att bli min undergång och jag nånstans måste ta tag i det om jag ska klara mig. Jobbar fortfarande som vanligt. 

Min fråga är hur ni andra lyckats hantera sorgen av att förlora ett syskon/någon i er närhet? Vad gör man av all sorg? Hur ska man kunna acceptera vad som helst? Hur går man vidare när man inte vill? 

Tack i förhand.