Retorn bad idag mig att jag skulle hålla mitt barn hemma från skolan då det barn personalbrist och resurs ej finns.
Jag höll på att tappa hakan. Dels för att han har skolplikt men också att dom har mage då dom inte lyckats i sin planering för att integrera honom i klass alls.
Vad har ni för kunskaper angående detta? Något jag kan dra nytta av i det här samtalet?
Är ditt barn osedvanligt jobbigt och krävande?
Ganska säkert är TS barn utagerande. Sådana barn tvingas man ibland be föräldrarna hålla hemma då ordinarie personal saknas. Ingen vikarie vill bli biten, slagen eller spottad på.
Skolan kan be föräldern hålla en elev hemma under Max 2 veckor. MEN då ska skolan göra anmälan och avvikelse plus ha en åtgärdsplan när eleven kommer tillbaka.
Något sådant var det tål om när de bad mig hålla mitt ena barn hemma, de ångrade sig när de insåg merjobbet och satte en känd personal på mitt barn och vikarie på resten.
Kunde inte du följt din son in i klassrummet och varit resurs istället? Din son följer väl med dig om du säger att det är ok? Han måste ju känna sig tryggare med dig än någon okänd?
Även om detta inte är i nutid så kan det ju hända igen. Och då måste ni ha en handlingsplan till de tillfällena.
Ursäkta att jag är off topic. Och kanske ställer en kränkande eller dum fråga.
Jag undrar bara om det fortfarande finns särskola? Är det inte tryggare att låta sitt barn gå där än i vanlig skola? Eller lär man sig inte samma saker? Som sagt. Jag har ingen koll.
Hoppas då att skolan har förklarat detta för ts och att hon kanske kan få dispens på det i fortsättningen. Det måste gå att lösa. Finns ju de som har föräldrar och syskon som personliga assistenter. Man kan skylla på mycket, men i slutändan är det ts son som förlorar på det. Han kan inte komma ut i samhället och bidra om han inte får ta del av det han har rätt i nu.
Tror särskola är badbyxa dom nuförtiden glatt kallar? mindre undervisnings sammanhang?. O jag förstår ärligt talarn inte vad mitt barn gör där, han hamnade utanför gemenskapen pga han blev retad i ettan vilket skapade en motvilja till att delta i klassen. Det i kombo med hans oförmåga att fungera i en stökig miljö har gjort att han hamnat där han är nu.
Istället för att röja i klassen har man flyttat min son pga min uttryckta oro men då får dom ta mig tusan också se till att fullfölja planeringen som är lagd för honom.
Så nej det sammanhang han är i nu är inte en långsiktigt lösning, den borde inte ens varit mer än en absolut krislösning och En mycket begränsad sådan. Detta eftersom problemen i ordinarieklassen ännu inte är lösta.
Vad i min förklaring kring barnet och situationen är det som väcker frågan hos dig kring huruvida det inte är bättre om han går i ?särskola??
Det var bara en allmän fundering. Jag vet inte så mycket. I gymnasiet gick jag en linje där vi var tvungna att gå till en annan skola för en speciell kurs. Det var en särskola. De verkade ha det så trevligt där och lärarna var mycket mer engagerade. Det var den bästa undervisningen tyckte jag. Lärarna var på ett helt annat personligare plan. Det var länge sedan så det har säkert ändrats.
Jag uppfattar det som att du föredrar vanlig skola. Och skolan med?!
Alltså, har inga kunskaper kring TS rättigheter, men om skolan saknar resurs en dag är det väl bättre att pojken stannar hemma än att han förstör för alla andra?
Med detta menar jag inte att skolan på något sätt har rätt att göra så här, självklart borde lösa frågan, men har nu uppenbarligen inte lyckats göra det.
Tycker personligen att det är helt rätt att flytta på ett barn som förstör för alla andra. Sen kan man som förälder förklara och ursäkta sitt barns beteende på 1000 olika sätt, men jag är ganska säker på att de vars barn blivit utsatta för pojken inte godtar en enda av de ursäkterna.
Alltså, har inga kunskaper kring TS rättigheter, men om skolan saknar resurs en dag är det väl bättre att pojken stannar hemma än att han förstör för alla andra?
Med detta menar jag inte att skolan på något sätt har rätt att göra så här, självklart borde lösa frågan, men har nu uppenbarligen inte lyckats göra det.
Tycker personligen att det är helt rätt att flytta på ett barn som förstör för alla andra. Sen kan man som förälder förklara och ursäkta sitt barns beteende på 1000 olika sätt, men jag är ganska säker på att de vars barn blivit utsatta för pojken inte godtar en enda av de ursäkterna.
Varför riktar du din ilska mot de som inte förstår?