Kär i min killkompis?

Vi träffades ikväll. Allt var som vanligt... Alltså tillbaka på ruta ett... Ville egentligen ta upp det dom hände, men vågade inte. Han hade blivit förkyld och innan jag gick sa han nåt om att om jag inte hade blivit smittad av hans förkylning i helgen blev jag det nog inte nu heller. Vet inte om de var en pik eller inte... Sen berömde han min halsduk o mina skor, sa att dom va fina. Att jag skulle cykla försiktigt hem. Så han bryr sig ju på nåt sätt, det fattar jag...

Försökte faktiskt röra vid honom lite när vi satt i soffan, men även där vågade jag inte riktigt. Han var ju den som tog det inledande initiativet i helgen. Visserligen var vi onyktra, men varför kan han inte göra det nykter?!

Fattar att det inte kommer bli nåt om ingen av oss - eller om inte jag - gör nåt. Vi snackade om att ses i helgen, så vi får se...

Saker har inte blivit lättare iaf... Det enda som känns bra är att han vill fortsätta träffas och umgås med mig, även om det nu kanske endast är som en vän och att han blev glad när jag hörde av mig innan idag....

Fan, vilken ångest... ????????

Jag hoppas hu har rätt när du tror att han är intresserad...

Hur har du och din sambo det idag? Vad gjorde du för att visa honom att du var intresserad?

Vi ska kanske ses ikväll... Är lite nervös, ska jag göra något?

Vi var på bio.

Jag frös och tid min halsduk runt mig, han sa att jag kunde värma mig på honom (eller popcornen). Tog tillfället i akt och tog tag i hans arm. Sen höll vi händer... Och sen hand på låret, jag på hans och hans på mitt. När vi sa hejdå fick jag en puss på kinden.

Vet inte om det räknas som nåt framsteg, men det kändes bra iaf ????

Följetong med fortsatta funderingar...

Vi va hemma hos mig och käkade igår, hade (faktiskt) lagat mat. Vi satt o snackade som vi brukar under tiden.

Sen började vi se på tv. Till en början satt vi bara väldigt nära, men sen höll vi hand och han häll om mig. Mysigt!

När programmet var slut sa han att han var tvungen att gå om en stund, han skulle åka bort ganska tidigt idag. Men vi satt kvar en stund och pratade. Sen blev det att vi började kyssas o h hångla... Vilket ledde til att vi hade sex. Bra beslut eller inte, vetjag inte nu... Men det kändes naturligt då.

Han stannade kvar en stund och vi låg och kramades. Han sa att han hade velat stanna men han skulle ju iväg och jag börjar tidigt. Dumma jag kläcker då ur mig att i så fall får jag kasta ut honom innan sju.

När han sen ska gå kysser han mig igen. Säger att han är borta ett par dagar nu en att vi ses när han kommer hem.

Allt kändes bra igår, men idag har hjärnspökena kommit igång. Vad vill han? Vill han träffa mig mer än som kk? Vill inte att det här ska leda till det...

Vad tror ni? Hur ska jag tolka allt det här? Gjorde jag fel?

Tror du verkligen att han gör det? Tycker om mig på mer än vänskaplig nivå alltså? Jag vet inte varför jag tror det... För att det blev sex med en vän kanske..

Egentligen är jag glad. Jag tycker om honom, men är ju rädd för att förlora vänskapen. Jag vet inte, är förvirrad, även över mina egna känslor. När jag inte träffat honom på ett tag "glömmer" jag hur bra han är men så fort vi ses känns det bra och vi trivs i varandras sällskap.

När vi hade börjat kyssa varandra igår sa han lite skrattade "vad vi håller på med egentligen?". Jag varade att jag vet inte. Han svarade bara "nä" tillbaka och kysste mig igen.

Är också fullt medveten om att jag analyserar mycket... Jag har inte det bästa självförtroendet och är inte helt bekväm med hur jag ser ut medan han är snygg och vältränad.

Ja vi är 35+ respektive 45+. Jag är fullt medveten om att det är tonårsbeteende, men jag iaf är rädd för att det ska påverka vår vänskap om jag gör något "tokigt". Vi har trots allt känt varandra länge... Och faktiskt tycker jag att relationer bara blir svårare med åren...

Jag menar dementera/bekräfta om det jag gjorde var fel? Och om han inte är intresserad längre eftersom han inte svarat...

Behöver bara få svar på det...