Forum Förälder Uppfostran
  • Sessie82
    Sessie­82
    81 svar
    Citera Visa endast Anmäl

    Örfilade min snart 5 åring.

    Ska egentligen inte vara under "uppfostran" men hitta ingen bättre katogeri..

    Idag började min snart 5 åring gråta och skrika för att jag inte hjälpte han med dragkedjan på jackan

    Då vi har en lång historia med att han gråter för minsta lilla då rann de över för mig då lillasyster på några månader redan grät..Så jag skrek till 5 åringen att han kunde gå in på ditt rum och lugna dig och så blev de mer skrik från han och så slrrl ja mer och så tillslut kände ja att ja måste lugna han så jag la ner bebisen och gick fram till skrikande 5 åring och satte mig framför han och skulle precis prata pedagogiskt med han, men då ger han mig en örfil och på en hundradels sekund så här jag besvarat den och gjorde likadant ! Fy i helvete va dum jag är !

    Va gör jag?! Jag som tjatat och tjatat och pratat och ältat om hur FEL de är att slåss...han har slagits både hemma och på förskolan men blitt sååå mycket bättre sen somras...och så sker detta !

    Jag mådde fysiskt illa efteråt. Va livrädd för vad min man skulle säga.

    Tänk om sonen pratar om det är förskolan ?

    Jag pratade med mannen när han kom hem och sen pratade vi alla 3...

    Jag har gråtit inför sonen och bett om förlåtelse flera ggr och sagt att jag ska ALDRIG göra om det. Och jag ska ALDRIG mer skrika på han...

    Har jag förstört allt bra som vart nu efter sommaren ?

    Vad händer om förskolan får reda på att jag gjort det är gång? ( aldrig mer det det här gudarna mitt ord på )

    Kan jag prata med bvc om det utan att det sker nått?

    Vet redan hur fruktansvärt fel jag gjort och kommer aldrig någonsin bete mig så lågt och så illa.

  • Svara i tråden
    Svar på tråden Örfilade min snart 5 åring.
  • Tow2Mater
    Tow2Ma­ter
    #31
    Citera Visa endast Anmäl
    Anonym (Hoppsan kerstin) skrev 2019-10-22 21:30:17 följande:
    Fast nä, jag håller verkligen inte med dig! Du är inte ALLTID lugn, uppenbarligen! Och om du bara vart LITE stressad vad kommer då hända när du är mycket stressad? De argument du kör med här ?det kommer aldrig hända igen? är det som alla säger som misshandlar sina respektive, barn osv.
    Vad menar du? Du menar det kommer hända igen? Vad ska TS gora? Lämna barnen till pappan och flytta?

    Springa till soc på kurser stup i kvarten? Ja det kommer ju säkerligen minska vardagens tidsbriststress som de flesta arbetande foräldrar tampas med.


  • Anonym (Sanna)
    Anonym (Sanna­)
    #32
    Citera Visa endast Anmäl

    Ärligt talat, skit händer. Nej, det var inte okej och du vet det. Min pappa, den lugnaste människan på denna planet, tappade EN ENDASTE GÅNG tålamodet med mig som barn och gav mig en örfil. Aldrig hänt före det, aldrig hänt efter det. Jag har aldrig någonsin tvivlat på hans kärlek till mig, och vi kommer båda ihåg Det Tillfället.

    Om du är 110 % seriös med att det aldrig kommer hända igen, då har du nog ingenting att oroa dig för. Annars behöver du verkligen, för dina barns skull, söka hjälp i ditt föräldraskap.

  • Anonym (M)
    Anonym (M)
    #33
    Citera Visa endast Anmäl
    Anonym (veteran) skrev 2019-10-22 20:25:27 följande:

    Nej, det fungerar inte så.

    OM det skulle polisanmälas så skickar polisen vidare anmälan till soc.

    Polisen kommer INTE och hämtar barnen.


    Uppenbarligen vet inte du hur det fungerar.

    Om soc får anmälan först väljer de om de vill polisanmäla eller inte.

    Om någon annan är soc polisanmäler (tex ett vittne) så meddelar polisen soc.

    Om barnförhör ska hållas så har du rätt i att det inte är polisen som hämtar barnet på förskolan. Däremot så utses en advokat/bitis som särskild företrädare för barnet. Den personen hämtar barnet och en personal som barnet känner sig trygg med och åker till barnahus. Så går det oftast till. Ibland kan man ha annat upplägg. Föräldrarna får kännedom om detta först efter barnförhör.

    Varför skriver du att anonym soc inte vet hur det funkar när det är du som inte vet hur det går till?
  • Annblund
    Annblu­nd
    #34
    Citera Visa endast Anmäl

    Jag gjorde exakt samma när min dotter var liten. Och då hade hon dessutom cancer så det dåliga samvetet var ju på max. Nu är hon tolv och jag det har aldrig hänt igen, varken att hon slagit mig eller vice versa.

  • Sessie82
    Sessie­82
    #35
    Citera Visa endast Anmäl
    Annblund skrev 2019-10-22 22:15:39 följande:

    Jag gjorde exakt samma när min dotter var liten. Och då hade hon dessutom cancer så det dåliga samvetet var ju på max. Nu är hon tolv och jag det har aldrig hänt igen, varken att hon slagit mig eller vice versa.


    Hur gammal va dottern när de hände?

    Va du aldrig rädd hon skulle berätta ?
  • Anonym (Soc.)
    Anonym (Soc.)
    #36
    Citera Visa endast Anmäl
    Sessie82 skrev 2019-10-22 21:14:15 följande:

    Tack.

    Du menar ta hjälp så som i att själv ringa soc eller bvc?

    Jag ska till bvc imorn med min 4 månaders..kanske ja kan prata med henne då ?

    Eller skjuter ja mig själv i foten ?

    Borde ja berätta för en av pedagogerna redan imorn oxå så de kommer från mig först ? Jag har väldigt fin kontakt med en av dom.

    Vi myste hela eftermiddagen och kvällen och jag sa flera ggr hur dumt gjort de va av mig och hur mycket jag älskar han.

    Jag som alltid sett mig en som en stabil och lugn mamma...


    Pedagogen har anmälningsplikt och måste enligt lag göra en orosanmälan. Jag vidhåller att det bästa är att du själv kontaktar soc. Ditt ingångsläge kommer bli så mycket bättre.
  • Anonym (Soc.)
    Anonym (Soc.)
    #37
    Citera Visa endast Anmäl
    Anonym (veteran) skrev 2019-10-22 21:15:04 följande:

    Ts, läs inte det signatur Soc. skriver.

    Jag vågar lova dig, hon jobbar inte på soc.


    Då lovar du för mycket. Har varit socialsekreterare i 20 år. Vad du tror eller inte tror är fullständigt irrelevant för mig.
  • Anonym (Soc.)
    Anonym (Soc.)
    #38
    Citera Visa endast Anmäl
    Anonym (veteran) skrev 2019-10-22 21:24:05 följande:

    Säg ingenting, låt det bara glömmas.

    Är din son harmonisk och glad i övrigt kommer han inte att tänka mer på incidenten.

    Och som sagt, läs inte vad signatur Soc. skriver. Det är ingen som jobbar på soc. Det är så självklart som det kan bli.


    Ganska taskigt att ge en förtvivlad mamma så dåliga råd. De råd du ger riskerar att sätta henne i klistret. Varför vill du utsätta henne för det och riskera att barnet hämtas till förhör av främlingar? Så fruktansvärt elakt.
  • Annblund
    Annblu­nd
    #39
    Citera Visa endast Anmäl
    Sessie82 skrev 2019-10-22 22:17:01 följande:

    Hur gammal va dottern när de hände?

    Va du aldrig rädd hon skulle berätta ?


    Hon var ca fyra. Vi bodde i princip på sjukhus och de hade full insyn i vårt liv, så jag tror inte jag var rädd för något sådant i det läget. Det blev heller inte någon synlig skada. Jag skulle tro att de hade haft förståelse för en sådan reflexhandling. Att bli socanmäld är väl heller ingen katastrof, de har inte resurser att göra mycket för en sån här sak, om allt funkar bra i övrigt.
  • Anonym (Soc.)
    Anonym (Soc.)
    #40
    Citera Visa endast Anmäl
    Sessie82 skrev 2019-10-22 21:26:10 följande:

    Jag skulle aldrig någonsin klandra han eller bli arg eller nått om han berättar. Han förstår inte innebörden av mina konsekvenser ifall han berättar.

    Jag kommer ligga hela natten och fundera på om jag ska berätta eller inte imorn för pedagogen och bvc. Eller om ja ska hålla tyst och hoppas att sonen inte säger nått...


    Ring soc. Om anmälan inkommer från nån annan som pedagog el bvc så är det som sagt värre än om du själv kontaktar dem.
Svara i tråden
Svar på tråden Örfilade min snart 5 åring.

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2024 - All rights reserved       Modern Women Media Sweden AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies