Min mamma gick också bort nyligen så jag vet precis vad du går igenom och känner igen mig i allt du skriver. Den där ensamheten, hur det knyter sig i magen när man tänker på gamla minnen och att vi aldrig mer kommer att träffas igen. Jag har tyvärr inget råd att ge då jag befinner mig i samma sits, men finns här om du vill prata.
Min mamma gick också bort nyligen så jag vet precis vad du går igenom och känner igen mig i allt du skriver. Den där ensamheten, hur det knyter sig i magen när man tänker på gamla minnen och att vi aldrig mer kommer att träffas igen. Jag har tyvärr inget råd att ge då jag befinner mig i samma sits, men finns här om du vill prata.
[quote=80755395][quote-nick]Anonym (I samma sits) skrev 2020-11-08 21:31:02 följande:[/quote-nick]
Min mamma gick också bort nyligen så jag vet precis vad du går igenom och känner igen mig i allt du skriver. Den där ensamheten, hur det knyter sig i magen när man tänker på gamla minnen och att vi aldrig mer kommer att träffas igen. Jag har tyvärr inget råd att ge då jag befinner mig i samma sits, men finns här om du vill prata.
[/quote
Det var inte meningen att dubbelposta. Kom på nu att jag glömde skriva att ingen frågar mig hur jag mår heller, så den besvikelsen och sorgen bär man ju också med sig. Jag har helt tappat tilliten till folk i min omgivning och vill inte ens träffa dom längre. Tyvärr tror jag att folk inte bryr sig helt enkelt. De vill inte dras ner och påverkas av ens mående, det är den känsla jag har fått i alla fall. Men förr eller senare kommer dom själva att drabbas av att någon närstående går bort och då kommer jag inte finnas där.