Jag skulle vilja säga att det hörs på själva namnet- abort-motståndare. Då är man helt enkelt emot abort. Vissa så helt emot att abort inte ens ska förekomma vid fara för mammans liv. Andra tycker det är okey, men inte mer än så. Ytterligare några tycker även abort är okey vid våldtäkt och incest. Men man är ju absolut inte abortmotståndare om man tycker det är okey till v.12. Då är man ju för abort.
Nej, i Sverige räknas man som abortmotståndare även om man tycker abort är okey vid fara för mammans liv. I just det fallet har man ju egentligen inget val. Antingen sätter man in medicin/behandling till kvinnan som gör att hon överlever, men inte fostret eller också låter man bli och då dör ju båda två. En vän till mig råkade ut för just detta. Hon fick en blodpropp som gravid och hade inte överlevt utan medicin. Att rädda hennes blivande barn var inte möjligt. Men hon överlevde och de 6 barn hon senare fick.
Jag har varit emot abort hela mitt liv, medlem i Ja till Livet från det grundades. Gått Ja till Livet-marschen flera gånger. Det jag skriver är alltså inga personliga anekdoter utan hur man brukar definiera en abortmotståndare. De flesta jag känner är emot abort (har faktiskt aldrig känt nån som sagt att de är för abort) och delar min syn på när det är tillåtet, dvs vid fara för mammans liv. För oss är gränsen inte flytande alls. Nu har jag sagt mitt.